På 30-årsdagen av statskuppen i Argentina

Den 24 mars 1976 genomförde högern och militärerna i Argentina en blodig statskupp. 15 000 mördades och ytterligare 30 000 förvann i den politiska terrorn (1976-1983) som drabbade Argentina. Barn till fängslade rövades bort och 1,5 miljoner argentinare flydde från landet. Bland de som försvann finns svenskan Dagmar Hagelin, 17 år gammal.

Las madres de la plaza de mayo, mödrarna från Plaza de Mayo, är anhöriga till försvunna och de symboliserar kampen mot militärdiktaturen i Argentina. Det var den första motståndsfickan. Dessa kvinnor trotsade rädslan och terrorn och gick ut på gator och torg för att leta efter sina barn. Och letandet fortsätter, ännu idag har de flesta av de som försvann inte hittats. Vid ett besök i Sverige berättade en av mödrarna om sin kamp.

-Vi är mödrar till barn som "försvann" under militärdiktaturen i Argentina. Våra barn "försvann" därför att de tänkte annorlunda, för att de hade andra idéer än regimen. De fördes bort från sina hem, de greps i skolorna eller på gatan. Vi vet att de torterades, misshandlades, lemlästades, ja, till och med dumpades levande i havet.Vi gick ut och letade efter dem. Och det var då vi träffade andra kvinnor i samma situation; på de platser dit vi gick för att söka rätt på våra barn.

Mer om mödrarna kan du läsa här

I fredags på 30-årsdagen av militärkuppen anordnades den största demonstrationen någonsin i Argentina. Uppemot 500 000 människor samlades i Buenos Aires för att minnas och påminnas om terrorn under militärdiktaturen. Den argentinske fredspristagaren Adolfo Perez Esquivel sa att vi vill alla vara närvarande för att säga "aldrig mer" till militärdiktatur.

Ännu idag går de skyldiga till övergreppen fria. De flesta juntaledarna har inte straffats. Vid demokratins återkomst i mitten av 1980-talet hölls rättegångar som var farsartade. De nya makthavarna gjorde ingenting för att blottlägga sanningen och ställa de ansvariga inför rätta. Två amnestilagar Punto Final (1986) och Obediencia Debida (1987) innebar straffrihet för över 1 000 skyldiga militärer och poliser. Senare på 1990-talet benådades 300 höga militärer efter en kort tid i fängelse av den dåvarande nyliberale presidenten Carlos Menem.

Hoppet finns nu att de skyldiga ställs inför rätta och straffas. Den nuvarande presidenten Kirchner har sagt att han bedömer amnestin som olaglig och vill att domstolar ska ompröva varje beslut. För två år sedan upphävde Kirchner ett tidigare presidentdekret som hindrade utlämning av misstänka militärer till främmande makt och kongressen har beslutat att ogiltigförklara amnestilagarna.

Fler bilder från militärkuppen och fredagens demonstration kan du se här