Nyss hemkommen från Bolivia läser jag att Jeffrey Sachs, av DN kallad "USA-professor med utveckling som specialitet", är på besök i Sverige för att propagera för olika "utvecklingsrecept" för Afrika (sic). Timbros favoritekonom säger att han nuförtiden är kritisk till hur IMF och världsbanken hanterar situationen i Afrika. Man häpnar när han säger att " vad den underutvecklade världen behöver, särskilt de allra fattigaste länderna i Afrika söder om Sahara, är mer pengar. Inte privatiseringar och strukturanpassningar."
Och inte bara det, han säger också att ”Som ekonomer måste vi vara känsliga för kontextuella faktorer, men tyvärr behandlas de inte i en enda lärobok i nationalekonomi. Världsbanken och IMF har ägnat tjugo år att titta på privatiseringar, när de i stället borde ha bekämpat malaria”.
Nyliberalismens egen riddare säger nu det som den globala rättviserörelsen sagt i åratal, att strukturanpassningsprogrammen med massprivatiseringarna (och avregleringarna) inte fungerar.
Vad har hänt med denne hårdförde nyliberal, pappa till Polens chockterapi på '90-talet och arkitekten bakom Bolivias nyliberalism från 1985 fram till för ett år sedan när systemet brakade ihop?
Tre gissningar
- det finns ingenting att privatisera längre
- Nobelpriset nästa?
- Han jagar biståndspengar
I Bolivia är Sachs ökänd, det var han som privatiserade gruvindustrin och statliga företag (och gjorde tiotusentals arbetslösa), slog sönder den redan mycket svaga arbetsrätten och försökte sig på en privatisering av vattnet (som såldes till USA-bolaget Bechtel men med en stor folklig kamp återtogs i gemensam ägo). Hans senaste och förhoppningsvis sista projekt i Bolivia var att få Bolivia att alliera sig med USA-bolagen för exploateringen av naturgasen. Det projekt satte folket stopp för (mer om vad som hände sedan kan ni läsa här, här och här). Sachs kompis, Bolivias dåvarande president, Carlos Sanchez de Losada flydde till USA och står idag anklagad för korruption. Samma öde vandrade andra presidenter i Latinamerika som tillämpade nyliberalismen; Menem (Argentina), Fujimori (Peru), Collor de Mello (Brasilien), Perez (Venezuela), Salinas de Gortari (Mexiko)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar