I Bolivia 2: Framtiden har precis börjat i Bolivia

Folkfesten varade i tre dagar när Bolivia firade Evos Morales presidentinstallation. Hundratusentals stolta, enkla, glada människor klädda i sina folkdräkter, ponchos och polleras, dansade, spelade musik, sjöng och jublade över Evos, vänsterpartiet MAS och ursprungsbefolkningens stora seger i valet den 18 december.
Evos maktövertagande överträffade alla förväntningar. Utan att överdriva spelades och dansades i tre dagar boliviansk och andinsk folkmusik på vartenda torg i La Paz.

Den andinska ceremonin i Tiwanako på lördag gav en vink om engagemanget och den stora uppslutningen. Till denna rituella plats, som ligger 4 600 meter över havet och som uppstod från 1 500 år före Kristus, kom tusentals människor i bussar och längs hela vägen samlades folk med banderoller och musik för att välkomna den nyvalde presidenten. Festen fortsatte på söndag, först med det formella maktövertagandet i kongressen och ett lysande tal av Evo som direktsändes på TV, sedan en rejäl folkfest på torget San Francisco. Folkhavet var mäktigt, 7-8 timmar musik, tal, fyrverkeri och dans. När den chilenska gruppen Inti illimani sjöng "El pueblo unido" rann tårarna av stolthet, tusentals flaggor vajade, 80 000 kanske 100 000 människor sjöng med och knutna nävar lyftes upp mot himlen. Till La Paz hade många hundratusentals människor kommit från fattiga Chapare, Cochabamba och Potosí, nu stod de där och gjorde historia, de som tidigare var osynliga för makteliten, de som för 50 år sedan inte fick enligt lagen vistas på torgen San Francisco och Murillo och inte fick gå på trottoarer. De kom med sina barn och matsäck, klädda i folkdräkter och bärande ursprungsbefolkningens flagga Wiphala. Firandet avslutades på måndag med offentliggörandet av de nya ministrarna, kända människorättsaktivister, cocaodlare och representanter för ursprungsbefolkningen tar nu plats i den regeringen som avslutar en epok av förnedring och diskriminering och påbörjar demokratiseringen av det bolivianska samhället.

Även från andra delar av världen slöt folk upp, från grannländerna Argentina, Chile, Brasilien, Ecuador och Peru, representanter för ursprungsbefolkningen i Filippinerna och USA, gamla kämpar som sandinistledaren Tomás Borge och FMLN: s ledare Shafick Handal (El Salvador), 13 statschefer, bland de Chavez och Kirchner (och för första gången på 50 år en president från Chile), kända kulturpersonligheter som författaren Eduardo Galeano, som sa i sitt tal att Bolivia besegrat rädslan.

Evo var i sitt första presidenttal direkt och visionär, han sa att detta är ett historiskt moment, för Bolivia och Latinamerika, maktövertagandet inleder en ny epok i Bolivias historia, det sätter punkt för kolonialismen och högerns korrumperade styre av landet, nu är det slut på utsugningen, nyliberalismen och flera hundra år av diskriminering och förtryck av ursprungsbefolkningen. Bolivias naturtillgångar, den eftertraktade gasen, oljan, silver och virke ska användas för att ta det bolivianska folket ut ur fattigdomen. Om tre år kommer analfabetismen att vara utrotad, ett omfattande hälsovårdssystem ska upprättas med hjälp av Venezuela och Kuba, ursprungsbefolkningens rättigheter ska hörsammas och prioriteras. För första gången i landets historia kommer Bolivia att ledas av en aymara som president och en quechua som senatens talman. Bara det är en historisk händelse. Framtiden har precis börjat i Bolivia.