På väg hem från Colombia läser jag i den liberala The Economist en artikel om kampen om Latinamerikas själ. Man varnar oss för den "anti-American leftist nationalism" som sprider sig i Latinamerika, senast i Ecuador där de sociala rörelserna tvingade regeringen att sparka ut från landet USA-bolaget Occidental. Dåliga tecken för den nyliberala veckotidningen som för övrigt undviker att berätta varför Occidental fick kicken. Skälet var, så som många andra gånger tidigare, att detta transnationella oljebolag helt enkelt struntat i landets lagar och överenskommelser som slutits med den ecuadorianska staten. Men denna gång fick folk nog och man har i veckor massivt demonstrerat med krav på att Occidental skulle sparkas ut. Regeringen som egentligen inte vill annat än att ha goda relationer med USA tvingades för att undvika att själva få gå att sparka ut oljebolaget. Jag har tidigare skrivit om detta här
För det inflytelserika The Economist står kampen i Latinamerika mellan den liberala demokratin och den auktoritära populismen. Ja, det är inte svårt att gissa vilka som är de goda och de onda i analysen. På den goda sidan nämns bland annat Colombia och Mexiko och på den onda Venezuela och Bolivia. Huvudledaren avslutas allvarligt med en uppmaning om att välja sida "...democrats everywhere -including in Europe and in Latin America itself - need to make it clear on which side of the battle they stand". (Förvånar dig inte om du snart får läsa samma annalys och med samma uppmaning i DN och Svd).
The Economist undviker dock att överhuvudtaget nämna varför den stora majoriteten av latinamerikanerna vänt nyliberalismen ryggen och varför folket protesterar och röstar bort politikerna som privatiserar och avreglerar arbetsmarknaden. Colombia är det enda undantaget (med en liberal president som fick 62% i valet med ett valdeltagande på 45%), och det är en auktoritär regim, som förföljer och hotar oppositionen, som mördar studenter och fackliga aktiva, som kontroller ALLA dagstidningar och TV-stationer, som har militariserat de områden staten kontrollerar med stöd av USA:s dollar och militärer (FARC kontrollerar runt 1/3 av landet), som låter skyldiga paramilitärer gå fria och t o m välja in de i parlamentet och som ambassadörer och ministrar. För The Economist är Colombia den liberala demokratins apostel i Latinamerika.
för övrigt har vice ordf i norska SV Audu Lysbakken bloggat om resan till Colombia här , här och här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar