Francisco Contreras

kontakt:
francisco@contreras.se
twitter.com/frassecontreras
Podcast Terminal 5
MediaCon



söndag, april 29, 2007

Italienska vänstern, enighet och mangfald

En for oss marklig sak med den italienska politiken ar hur politiker och andra i den politiska arenan har ett behov av att synas och gora sig narvarande i alla lagen. PDCI:s kongress har fatt besok fran alla mojliga hall, Prodi, ministrar, parlamentariker, fackliga foretradare, intellektuella och andra kandisar. Alla de har antrat kongressalen tillsammans med ett stort pressuppbad (sakert over 30 tv-stationer finns har och flera sander live), manga av de har fatt staende ovationer. Med endast ett undantag, nar Emilio Fede kom, en av Berluconis stjarnjournalister fran TGV 4 och mediemagnatens egen kelgris (reaktionar och hatad av de demokratiska krafterna). Da reagerade kongressombuden med visslingar och burop. Poangen var sakert att synas i media, live i TV, och bli utbuad av tusentals kommunister. Han satte sig nojd pa forsta raden, omringad av flera hundra journaliter och utvisslad. Harlig kansla!

Italienska PDCI:s kongress avslutas idag och viktigast och mest uppmarksammad ar enighetsprocessen inom vanstern. Idag sa generalsekreteraren Diliberto att det viktiga i denna process ar att hitta en balans mellan enighet och mangfald. Enigheten inom vanstern far inte innebara att man tvingas gora avkall pa sin politiska identitet. Den breda vanstern maste inkludera bade kommunister, socialister, den fackliga och sociala vanstern. PDCI:s forslag ar att bilda en slags vansterfederation i huvudsak med Refondazione (PRC) och utbrytningar fran DS, men dar aven de grona skulle kunna fa plats.

For de italienska kommunisterna finns nu tva uppmaningar, forst att som regeringsmedlemmar se till att den sittande mitten-vansterregering inte vrider sig at hoger eller kompromissar med hogerkrafter. Samtidigt som kommunisterna maste sta sjalvstandiga i sitt politiska agerande. Enighet inom regeringskoalitionen och politisk autonomi for kommunisterna. For det andra, maste PDCI jobba for att bygga upp en stark vansterrorelse, sa som den historisk varit i Italien. Det far ske i olika steg. Ett forsta steg i denna riktning ar att snarast bilda en vanstergrupp i parlamentet med Refondazione och utbrytarna i DS. Diliberto aviserade att han personligen kommer nasta lordag att delta i utbrytargruppens konstituerande av en egen politisk grupp med Mussi och Salvi i ledningen.

En opinionsundersokning i dagens La Repubblica visar att hogerkrafterna har ett valjarstod pa 46,6 % medan mittenvansterregeringen 45,2%. Inom regeringskoalitionen skulle PRC och PDCI fa tillsammans 8,9%,de grona 2 % och socialisterna 0,8%. Det nya PD (DS + Margherita) 28%.

lördag, april 28, 2007

Italienska vänstern pa vag att enas

Vanstern ar pa vag att enas i Italien. Det ar det stora samtalsamnet i den italienska vanstern. Pdci, ett av de tva kommunistpartierna som ingar i Prodis regeringskoalition, har infor sin 4:e kongress uppmanat de ovriga vansterkrafterna att enas kring ett gemensamt projekt. En enad och pluralistisk vanstern. Refondazione Comunista, det andra kommunistpartiet i regeringen, har svarat positivt.

Jag ar pa Pdci:s kongress som representant for vansterpartiet. Igar pa kongressens oppnandet fick Refondaziones tidigare ledare och idag talman i parlamentet Fausto Bertinotti staende ovationer. Vansterns enandet var ocksa huvudbudskapet i generalsekreteraren Oliviero Dilibertos oppningstal. Med pa kongressen finns aven ett ratt stort antal parlamentariker fran flera olika vansterkrafter, ministrar, generalsekreteraren for italienska LO och flera framstaende intellektuella och sociala aktivister.

En av huvudtalarna pa kongressen igar var regeringschefen Prodi som ar pa vag att bilda ett nytt parti (Partido Democratico PD) tillsammans med DS (socialdemokraterna, gamla kommunistpartiet) och La Margherita (Prodis parti, mittenparti, socialliberal). De tva partierna hade i veckan samtidigt kongress for att sanktionera bildandet av det nya PD (som sags ha USA:s demokratiska partiet som modell).

Att DS nu ror sig mot mitten mojliggor for vansterns enighet. En inte oviktig grupp i DS, som identifierar sig med vanstern och motsatter sig ihopslagningen med Margherita, ar pa vag ut ur partiet. Denna falang samlade ca 15% pa DS:s kongress och har ca 26 parlamentariker och 10 senatorer. Ledaren for denna grupp, Mussi, har ocksa uttryckt intresse for att ena vansterkrafterna. Cesare Salvi en annan ledaren for denna grupp sager idag i Refondaziones dagstidning Liberazione att vansterns enighetsprocess maste nu ga fort och vara bred. Pa sondag kommer de att tala pa Pdci:s kongress.

fredag, april 27, 2007

halvhemligt besök i Sverige för att destabilisera Kuba

Ekot bekräftade misstankarna om Latinamerikas Paul Bremer McCarrys besök i Sverige för att diskutera destabiliseringen av Kuba. Tidningen Mana som rapporterat om besöket fick ett mail fran USA-ambassadens PR-chef Robert B. Hilton:

- Herr McCarrys besök ingår i det reguljära diplomatiska utbytet mellan USA och Sverige kring frågor av ömsesidigt [mutual] intresse. Syftet med hans besök var att diskutera sätt på vilka USA och de europeiska länderna kan uppmuntra övergången till demokrati på Kuba, skrev Hilton.

Riksdagsledamoten Kalle Larsson har stallt en fraga till Carl Bildt Vad avser utrikesministern göra för att förhindra att USA begår ännu ett folkrättsbrott, denna gång riktat mot Kuba? "En sådan kränkning av folkrätten och av ett lands suveränitet torde inte vara en fredlig affär. I folkrättsbrottens spår följer i det närmaste regelmässigt också omfattande brott mot mänskliga rättigheter, och fallet Irak är ett av flera tydliga exempel på detta."
Företrädare för regeringspartierna folkpartiet och kd hade ett enskilt möte med den av USAs regering utsedde samordnaren för regeringsskifte på Kuba och tillika framtida ståthållare på ön. Av bilderna framgår mötet på ambassaden med Gunilla Davidsson, generalsekreterare för folkpartiets SILC, Alexis Gainza redaktör för den av SILC finansierade "Miscelaneas de Cuba" , lennart Sacredeus riksdagsledamot för kristdemorkaterna.

torsdag, april 26, 2007

Högern slår tillbaka i Colombia

Skandalen kring den colombianska högerns och presidenten Uribes kopplingar till de paramilitära mördarbanden växer, och nu slår den liberala regeringen/paramilitärerna tillbaka.

Senator Gustavo Petro som anklagade det politiska etablissemanget och Uribe för sina kopplingar till paramilitära i Antioquia utsattes nu i veckan för en razzia i sitt kontor i självaste kongressbyggnaden.

I Medellín mördades för tre dagar sedan Yudith Astrid Vergara Correa från vänsteralliansen Polo Democrático Alternativo.

Sedan Al Gore vägrade att sitta i samma lokal som Uribe under en miljökonferens i Miami (något som naturligtvis chockerade den pro-USA högern i Colombia) har liberalen Uribe offentligt pekat ut vänsteroppositionen för antipatriotism och för att undergräva Colombias ställning i USA, och fortsatte häromdagen med att säga att han minsam regelbundet får information från den politiska polisen (DAS) om oppositionens aktiviteter kring kampanjen mot frihandelsavtalet med USA.

Ett antal EU-parlamentariker från de gröna, socialdemokraterna, liberalerna och vänstern , bland dem Jens Holm (v), har skrivit ett brev till Uribe angående razzian mot Petro, hoten mot oppositionen och mordet på den kvinnliga vänsterledaren.

Högertidningen El Tiempo har publicerat ett reportage om paramilitärernas mord. Jag skrev förra veckan om MR-situationen i Colombia och tidigare om högerns samröre med paramilitärarna.




onsdag, april 25, 2007

rätten att gå i krig, vart är Bildt och Sverige på väg?

Mark Klamberg, jurist vid Stockholms universitet, undrar i en debatt artikel i SvD om Sverige är på väg nu att stödja USA:s folkrättsvidriga krig i Irak (år 2003), det vill säga att hålla med Bush om att Irak hade brutit mot FN-resolutioner under 90-talet och dessa gav en tillräcklig rättslig grund för ett väpnat ­ingrepp och regimskifte. Klamberg menar att detta i så fall är en (farlig) positionsförflyttning som inte är förankrad i riksdagen.

"Regeringens ställningstagande angående rätten att gå i krig är viktig för framtiden av två skäl: För det första: rätten att gå i krig ­regleras av såväl internationella traktat i form av FN-stadgan som internationell sedvana, det vill säga staters handlande och över­tygelse. Utrikesminister Bildt uttalar och formar Sveriges uppfattning, varför han som företrädare för regeringen bidrar till utvecklingen av folkrätten. Därför måste varje ord väljas och vägas noggrant. För det andra: med Irans nukleära ambitioner kan kontroversiella frågor som rätten till preventivt självförsvar aktualiseras inom en nära framtid."

Om det är en positionsförflyttning kring nåt som redan har hänt, är det värre med det stöd som Bildt och Sverige ger till ockupationen. De närmaste veckorna åker Bildt till ett ministermöte i FN som ska sanktionera den irakiska regimens (läs USA:s) nya bluffinitiativ, det så kallade International Compact with Iraq. Som är i själva verket ett nytt sätt för att få med fler länder att finansiera ockupationen.

måndag, april 23, 2007

USA:s ståthållare för Kuba på Sverige-besök

Imorgon får Sverige fint besök. Det är Caleb McCarry från USA som ska träffa representanter för regeringen för att prata om återkolonisering av Kuba.

McCarry tillsattes av USA:s regering som (håll i er!) "Cuba Transition Coordinator". Hans uppdrag motsvarar det som Paul Bremer tilldelades: att vara "ståthållare" i det Irak som USA och dess allierade hade bombat och ockuperat.

McCarrys uppdrag finns detaljerat beskrivet i rapporterna "U.S. Commission for Assistance to a Free Cuba" , även kallade Plan Bush I (2004) och Plan Bush II (2006). Det är en regelrätt plan för återkolonisering av Kuba, underordnad USA.

Plan Bush beskriver hur sjukhus, skolor, jordbruk, fabriker skall privatiseras, hur Kubas försvarsstyrkor och polis skall ersättas av USA-styrda enheter, och hur Washington ska godkänna Kubas framtida statskick och regering. I Plan Bush II inkluderas också Venezuela som mål. Det finns också ett hemligt kapitel i Plan Bush II. Allt pekar på att det hemliga kapitlet innehåller grovt olagliga och tänkbart militära åtgärder av värsta slag, inklusive nyttjande av terroristgrupper i Miami.

Syftet med besöket är att se till att EU sluter upp bakom USA:s agerande mot Kuba. Närmast på tur för McCarry är att påverka EU-regeringarna så att de i mötet mellan USA och EU i Washington i slutet av april kan utfärda en gemensam deklaration om regimskifte på Kuba och skärpa EU:s "gemensamma ståndpunkt om Kuba". Den ska upp till EU-beslut i juni, på förslag av Tysklands ordförandeskap att anta en speciell "strategi på kort och långsikt" i enlighet med Plan Bush.

Det säger sig självt att Plan Bush strider mot folkrätten och FN- stadgan och det självklara är att Sverige tar avstånd från detta.

söndag, april 22, 2007

Uselt tillstånd för MR i Colombia

I veckan deltog jag på en konferens om mänskliga rättigheter i Colombia. Konferensen pågick under pågående avslöjanden i Colombia kring den colombianska regimens band till paramilitärerna. Samma dag som konferensen började offentliggjorde senatorn från vänsteralliansen PDA Gustavo Petro hur nuvarande presidenten Uribe under sin tid som guvernör i Antioquia gav stöd och skydd till paramilitärerna.

Konferensen som höll till i EU-parlamentets lokaler anordnades av människorättsorganisationen OIDH-ACO med stöd från bl a EU-parlamentarikern Jens Holm (v). Ett viktigt inslag var deltagandet i panelerna av ett flertal EU-parlamentariker från vänstern, socialdemokraterna, de gröna och liberalerna. Endast de konservativa avstod från att delta. Andra som medverkade var representanter från bl a Amnesty, OEA (eng OAS) och fackliga internationalen ITUC. Från Colombia deltog ett flertal mr-organisationer, vänsterledaren Carlos Gaviria och Colombias EU-ambassadör.

Den sistnämnde fick hela tiden agera i defensiven för de rapporter om övergrepp som presenterades under konferensen. Andra inbjudna representanter för den colombianska regimen, bl a vicepresidenten Santos som tidigare aviserat sin medverkan, kom inte. EU-ambassadören lovordade presidenten Uribe för sin fredsansträngning och ägnade sig åt en skönmålning av den s k "fredsprocessen". Han pratade till konferensen som om han inte berördes av den statistik och information som där delgavs. Man kom att tänka på Saddam Husseins informationsminister Bagdad-Bob. Uribe har i sin EU-ambassadör sin egen Bogota-Bob.

Konferensen konstaterade att det inte skett några avgörande förbättringar gällande de mänskliga rättigheterna sedan förra konferensen för drygt tolv år sedan. Mord, våld och hot fortsätter. Under Uribe första mandatperiod har 11 292 personer mördats, 6 912 har häktats på godtyckliga grunder, 468 fackliga aktivister har mördats, varar 75 under år 2006, och flera hundra har hotats till liv. Tre journalister mördades i fjol. Colombia har idag över tre miljoner internflyktingar, näst flest i världen efter Sudan. Samtidigt befinner sig ca 250 områden under väpnad konflikt.

Den colombianska regimens kopplingar till paramilitärerna diskuterades ingående. Flera hundra politiker på högsta nivå har pekats ut eller är på väg att åtalas för sina band till paramilitärerna. Demobiliseringsprocessen som får stöd av USA avfärdades av konferensen som en legalisering av mördarbanden. Likaså konstaterades att av lagen om rättvisa och fred har varken rättvisa eller fred uppnåtts, men en uppenbar straffrihet för paramilitärerna. Deras strukturer är intakta och de har till på köpet gynnats av statens förmånliga ekonomiska bistånd. En sak som uppmärksammades var hur paramilitärerna nu lagligt kunnat tillägna sig jord som tidigare med våld beslagtagits från fattiga bönder. Det rör sig om flera miljoner hektar som idag utnyttjas för exportjordbruk, bl a för banan och palmodlingar. Skandalen kring banden till paramilitärerna har även nått säkerhetspolisen DAS, som anklagas för att bistå paramilitärerna med register över politiska, fackliga och andra aktivister som opponerar sig regeringen, jordägarna och transnationella företag som Coca-cola och Chiquita. Konsekvensen av detta samarbete är kända; mord, förföljelser och hot.

Ett annat område som togs upp är det ökande antalet internflyktingar. Krav på kompensation för de som förlorat sina hem och egendom lyftes, samtidigt menade flera att det är nödvändigt med en jordreform. Enligt Amnesty har nu över 50 000 personer krävt staten på kompensation, av dem har ca 10 000 beslagtagits jordegendom. Hittills har inte paramilitärerna inom ramen för demobiliseringen lämnat tillbaka jordegendomar.

Enligt Amnesty m fl har EU tidigare i sin dialog med den colombianska regimen varit mer hård i sina krav på respekt av de mänskliga rättigheter, nu uppfattas EU ha en mer ”mjukare” framtoning. Spanien och England exporterar vapen till Colombia och EU finansierar regeringens s k fredslaboratorier. Dessutom förhandlar EU om ett nytt handelsavtal med Colombia.

Flera kravs lyftes under konferensen. FN, EU och världsopinionen måste ställa hårdare krav på regimen gällande mänskliga rättigheter. I synnerhet måste sanning, rättvisa och kompensation vara pelare i en riktig fredsprocess. Krav ställdes för att EU i praktiken ska stödja en fredlig lösning av konflikten, erkänna de stridande parter och ge sitt stöd till det s k humanitärt utbyte av kidnappade och fångar mellan staten och gerillan, att DAS offentliggör de hemliga register på aktivister, möjliggöra en reform av domstolsväsendet och avskaffa militärdomstolarna samt att valsystemet demokratiseras. Ett krav som fick mycket uppmärksamhet, inte minst i media i Colombia med Jens Holm (v) i spetsen, är att EU ska frysa förhandlingarna om ett nytt handelsavtal.

lördag, april 21, 2007

De andra i det franska valet

Det är inga stora politiska skillnader mellan huvudkandidaterna i det franska presidentvalet. För Zarkozy och Royal (men även Bayrou) handlar det mer om att sälja ett "koncept", mer om marknadsföring än om politiska alternativ. Valets kärna är det snabba budskapet och kändiskapet. När de politiska skillnaderna suddas ut har även fascisten Le Pen förlorat genomslagskraft, dessutom har huvudkandidaterna nu mer än tidigare gjort till sitt en (mer eller mindre) etablerad främlingsfientlighet inlindad i en diskurs om den franska identiteten.

Skillnaden i det franska valet (ideologiskt och politikst) utgörs av "de andra" på vänsterkanten, till vänster om socialisten Royal. Totalt är de 6; Besancenot, Buffet, Bové, Laguiller, chivardi och Voynet. Och de är på väg att misslyckas totalt. Enligt opinonsmätningarna uppnår de tillsammans runt 12%.

I självaverket var misslyckandet ett faktum när de i höstas inte kunde enas om EN kandidat. Vad som från början var ett lovande samarbete för att hämta hem det stödet man vann i folkomröstningen om EU-konstitutionen, slutade i en total splittring. Det visar att en sak är att delta tillsammans på torgmöte (mot ett odemokratiskt EU eller mot USA:s krigspolitik), och en annan sak att tillsammans bygga upp ett politiskt alternativ som på riktigt kan tävla med etablissemanget om den politiska makten.

fredag, april 20, 2007

"demokratiseringen" i Irak går som på räls.

Den dramatiska ökningen av dödsstraffet och av grymma straff i Irak är en obehaglig påminnelse om vad den s k "demokratiseringen" av Irak resulterat i. Irak har klättrat upp till 4:e platsen i antal dödstraff (270 har dömts till döden). Amnesty skriver i en rapport om bristfälliga rättegångar, tv-sända bekännelser och tortyr. I den kurdiskt styrda norra delen av Irak, som den svenska regeringen omfamnar med ekonomiskt och politiskt bistånd, är brotten mot mänskliga rättigheter uppenbara. Så här skriver Amnesty

"In July 2005 Kurdish news channels broadcast 'confessions' to offences of murder and rape by Shaikh Zana ‘Abdul Karim Barzanji and other men, delivered in Kurdish. In addition, several of the men reportedly admitted to homosexual relations. The video tapes of their 'confessions' were reportedly provided to the TV stations by Kurdish security and intelligence services."

Vår krigsminister Bildt talade i måndagens riksdagsdebatt varmt om hur den irakiska regeringen bygger demokratin. En rekommendation är att han läser igenom Amnestys senaste rapport. Framförallt innan han åker på nästa ministermöte i FN som ska sanktionera den irakiska regimens (läs USA:s) nya bluffinitiativ, det så kallade International Compact with Iraq. Som är i själva verket ett nytt sätt för att få med fler länder att finansiera ockupationen.

En fråga som bör ställas till krigsministern är hur länge Sverige ska bistå ockupationen med pengar för att fortsätta kränka de mänskliga rättigheterna?

måndag, april 16, 2007

Ny seger för Correa i Ecuador

Nästan 80 % sa ja till en ny konstitution och en konstituerande nationalförsamling i gårdagens folkomröstning . Det är en stor seger för president Correa och vänstern i Ecuador. Och ett stort nederlag för högern som knappt fick med sig ca 10% för nej. Correa sa att den politiska maffian besegrats. Läs mer (spanska) här, här och här

söndag, april 15, 2007

Svenska soldater har inte i Afghanistan att göra

Tragisk att ännu en svensk skadats i Afghanistan (läs även här), men detta är endast en konsekvens av det svenska deltagande i USA:s och NATO:s krig mot terrorismen. I praktiken har Sverige för första gången i modern historia dragits in i ett krig där mänskliga rättigheter dagligen kränks och där civila dödas i dagliga bombningar. MR-organisationen i Afghanistan AIHRC rapporterar om hur USA-trupper i mars använde sig av brutalt våld mot civila i Nangahar-provinsen.

Sveriges deltagande i USA:s krig i Afghanistan är en del av militariseringen av utrikespolitiken. Enligt finsk media är Finland och Sverige på väg in i NATO:s "rapid reaction force". Den finska primärminister Matti Vanhanen själv har bekräftat att Finland har meddelat sitt intresse för att delta i den militära alliansens snabbstyrkan. Idag har både Finland och Sverige trupper under NATO-befäl i både Kosovo och Afghanistan. Det är dags att sluta uppfatta Sverige som ett fredsbevarande land, faktum är att det är ett krigförande land

lördag, april 14, 2007

Bildt mot väggen för sina investeringar i krig

Dax att ställa Carl Bildt mot väggen för sina investeringar i krigsindustrin och sitt stöd för USA:s krigspolitik. Nästa vecka blir det svettigt för vår egen krigsminister.

Redan på måndag får Bildt svara på frågor i riksdagen om Irakkriget. Sossen Astudillo och vänsterpartisten Hans Linde undrar hur Bildt kommer att agera för att stoppa kriget i Irak. Medan Astudillo vill veta hur Sverige tar initiativ för att bidra till utveckling för fred och demokrati i Irak, vill Linde att Sverige ska uppmana USA och dess allierade att omedelbart avbryta ockupationen av Irak och att Bildt tar intitiativ för att fördöma brotten mot de mänskliga rättigheterna som den irakiska regimen begår.

Vidare har Hans Linde (v) ställt en fråga till Bildt angående krigs(utrikes)ministerns inblandning i affärer med klusterbomber.

På tisdag kommer KU att höra Bildt angående hans finansiella intressen i USA-bolaget Legg Mason som har intressen i de fyra största klusterbombstillverkarna: Lockheed Martin, Raytheon, Textron och Alliant Techsystem. Det sistnämnda tillverkar även vapen med utarmat uran. När Israels flyg bombade Libanon i augusti 2006 användes klusterbomber från dessa företag. Ulf Holm (mp) och Veronica Palm (s) vill att KU granskar Bildts innehav av optioner i USA-bolaget Legg Mason.

Nätverket mot krig kommer på tisdag den 17 april kl. 11:30 att stå utanför riksdagen för att protestera mot Bildts klusterbombsaffärer. Läs även Göran Drougges utmärkta artikel i DN om detta.

fredag, april 13, 2007

En reseskildring från irakiska Kurdistan

Jag fick ta del av en reseskildring till irakiska Kurdistan från Amineh K, med rötter i iranska Kurdistan, som jag vill dela med mig.

Under två veckor i mars var jag på studiebesök i irakiska Kurdistan. Jag besökte det kurdiska parlamentet och träffade de kvinnliga ledamöterna, några ministrar samt flertalet kvinnoorganisationer. Jag träffade även vanliga människor, journalister m.m. Situationen är ohållbar. Det finns inte någon trygghet varken för kvinnor eller någon annan medborgare i Irak. Och nu ska Sverige skicka tillbaka folk till norra Irak!!

På USA och Storbritanniens begäran ska det irakiska folket tvingas byta ut det gamla S-passet, till ett G-pass, eftersom man påstår att terrorister lätt kunnat förfalska det gamla passet. [Efter beslut av Migrationsverket godkänner Sverige inte de irakiska S-passen. Beslutet började gälla från och med den 19 februari i år].

Men det handlar inte bara om det utan det finns många negativa förändringar framförallt på jämställdhetens område. Man har nu infört en regel att kvinnor inte får resa ensam utan medgivande av någon manlig släkting. Om en kvinna inte har någon far, bror, farbror eller äkta make ska hon omyndigförklaras enligt lagen. Det är samma sharialagar som vi kvinnor i Iran har kämpat mot i 29 år som nu, tackvare USA och Storbritannien, även Irak ska införa.

Detta är helt obekant för folket och det finns inte någon som vet någonting om detta . Märkligaste är att inte ens ministern som är tillsatt för att arbeta med kvinnofrågor eller någon av de 25 parlamentarikerna i Kurdistan eller kvinnorna i det irakiska parlamentet reagerat på detta. En enda tidning nystade ut informationen från någon som jobbar på en myndighet.

Förutom fattigdom och hög inflation är otryggheten enorm och alla vill fly landet, särskilt ungdomarna. Kvinnors situation har försämrats markant. Hedersmord, prostitution, kidnappningar av kvinnor och unga flickor, m.m har ökat.

Amineh

Söndra och härska är USA:s devis i Irak

Journalisten Robert Fisk varnar för USA:s senaste planer för att "vinna" kriget i Irak, nämligen att låsa in människor i och omkring Bagdad i s k "gated communities" - en taktik som inte funkade i Vietnam och inte "fungerar" på Västbanken i Palestina. Enligt den nya säkerhetsplanen kallad FM 3-24 ska 30 av Bagdads 89 distrikt stängas av för allmänheten och säkerhetskontroller ska införas. Planen förutsätter också en förstärkning av trupperna , bl a genom att placera ca 40 000 soldater på södra och östra delen av Bagdad, mellan gränsen till Iran och huvudstaden.

"The system has been used - and has spectacularly failed - in the past, and its inauguration in Iraq is as much a sign of American desperation at the country's continued descent into civil conflict as it is of US determination to "win" the war against an Iraqi insurgency that has cost the lives of more than 3,200 American troops. The system of "gating" areas under foreign occupation failed during the French war against FLN insurgents in Algeria and again during the American war in Vietnam. Israel has employed similar practices during its occupation of Palestinian territory - again, with little success".

onsdag, april 11, 2007

Hyckleri i USA:s militära bistånd till Colombia

USA:s State Department har informerat USA:s kongress om att såväl den colombianska regeringen som landets militär respekterar mänskliga rättigheter och har gjort upp med sina band till de paramilitära grupperna. Genom godkännandet kommer nu den colombianska militären få ta emot den återstående delen av USA:s militära bistånd för 2006 som totalt uppgick till 591 miljoner dollar.

USA:s godkännande kommer samma dag som finansministern Oscar Iván Zuluaga offentligt erkännt att han 2003 valkampanjade med hjälp av Maribel Galvis, ökänd ledare för paramilitärna, och när senatorn Gustavo Petro meddelar att han kommer att offentliggöra en lista på två tusen personer knutna till regeringen och militärerna (allt från militärer, jordägare, präster och politiker) som har eller har haft samröre med paramilitärerna. Jag har tidigare skrivit om den colombianska regeringens samröre med paramilitärerna.

Tigran Feiler, ordförande i Colombianätverket skriver att "Bevisen på hur hela den colombianska statsapparaten samarbetat med och infiltrerats av paramilitärerna har radats upp. Colombias utrikesminister María Consuelo Araújo avgick efter att hennes bror erkännt samröre med paramilitärerna, flera parlamentariker från Uribes regeringskoallition står anklagade för liknande brott och nyligen pekade självaste CIA ut Colombias överbefälhavare Mario Montoya för att ha samarbetat med paramilitärer.

Respekt för mänskliga rättigheter? Lovorden från USA kommer inte långtefter att FN släppt sin senaste människorättsrapport om Colombia. Där pekar man ut den colombianska regeringen som direkt ansvarig för en allt större del av övergreppen i den colombianska konflikten. Framförallt handlar det om en kraftig ökning av antalet utomrättsliga avrättningar. Även när det gäller situationen för Colombias fyra miljoner internflyktingar bär den colombianska regeringen ett tungt ansvar. "

måndag, april 09, 2007

Nedräkningen har börjat i det ockuperade Irak

Det är uppenbart att nedräkningen för USA:s ockupation har börjat. På fyraårsdagen av USA:s intåg i Bagdad är det inga jubelrop. Sakta men säkert har majoriteten av irakerna kommit till insikt om att USA och allierade är helt enkelt nygamla ockupanter och inga "befriare". Shiiterna, som tidigare setts som allierade till ockupationsmakten, demonstrerar mot de utländska ockupanterna. Attackerna mot den USA-kontrollerade gröna zonen i Bagdad har intensifierats. Så gott som dagligen ligger den under raketbeskjutning. USA-soldaterna har förlorat kontrollen över Bagdad. Demokraternas bråk med Bush med krav på ett datum för tillbakadragandet ska förstås som etablessimangets desperation och ett försök att hitta alternativ till det kommande nederlaget. Det är ingen slump att allt fler drar paraleller till Vietnamkriget. Det finns likheter, inte minst i den nu offentliga splittringen i det politiska etablessimanget. För att bara påminnas om hur det kan bli framöver får ni här den klassiska bilden på evakueringen av USA:s ambassad i Saigon i april 1975.

Will it look like this?













torsdag, april 05, 2007

Etanolallians Bush-Lula ökar svälten i världen

Den nyinfriade etanolalliansen mella Bush och Lula är minst sagt kontroversiell. Bara idén om att öka etanolproduktionen och skapa en "internationell marknad för alkolholbaserat bränsle" trappar upp konfrontationen i Brasilien och kritiken från miljörörelsen. De miljömässiga och sociala problem som skapas av utbredd sockerrörsodling för etanolframställning är välkända i Brasilien. Stora landområden skövlas, odlingen äter på naturens begränsade resurser och luften förorenas när man bränner löv för att underlätta nedhuggningen. Dessutom jobbar säsongsarbetarna på sockerrörsplantagerna under omänskliga förhållanden och saknar anställningstrygghet. Etanolalliansen Bush-Lula förutsätter att jordägandet koncentreras till ett fåtal aktörer, att skogsavverkningen effektiviseras och för att bemöta efterfrågan från västvärlden kraftigt öka exploateringen av odlingsmark för bränslegrödor på bekostnad av grödor för matproduktion.

I Brasilien växer nu kritiken mot etanolalliansen. De jordlösas rörelse MST säger att "Sockerrörsproducenterna står för en monokultur som varken skapar nya jobb eller större välfärd. Tvärtom koncentreras ­rikedomarna i händerna på ett fåtal". Katolska kyrkans företrädare menar att etanol idag är lönsamt "­beror på att arbetarna får så låga löner". Biskoparna varnar för de sociala följderna av en storskalig satsning på etanol och sockerrör. "Vi känner inte till ett enda land som blivit rikt på sockerrör".

I Sverige har lantbruksforskaren Torbjörn Rydberg kritiserat etanolsatsningen. Han tar Brasilien som skräckexempel. "Det är ruggigt vilka förändringar som pågår där. Hanteringen skövlar stora landområden. De bränner av fälten för att effektivare ta hand om skördarna. De anställda är, enligt brasilianska forskarstudier, förbrukade på bara femton år. De slits ut i förtid och riskerar svåra sjukdomar till följd av all sot och brandrök. Dessutom behandlas sockerrören med kemiska medel för att få en jämnare kvalitet och dessa medel är starkt cancerframkallande".

En annan som gett sig in i debatten är Kubas ledare Fidel Castro som menar att användning av säd för att tillverka etanol ökar svälten i fattiga länder. Att omvandla livsmedel till drivsmedel riskerar att förvärra världshungern om grödor för bränsle prioriteras framför grödor för matproduktion. "Detta jättelika slöseri med spannmål för att producera drivmedel skulle - om man bortser från de oljehaltiga utsäden - enbart räcka till att spara åt de rika länderna 15 procent av det som deras glupskapersonbilar konsummerar"..."Ingen i Camp David har svarat på den grundläggande frågan: Var och vem kommer att förse USA, EU och de rika länderna med de dryga 500 miljoner ton majs och annat spannmål som behövs för att producera den mängd biobränsle som USA:s och andra länders storföretag kräver som motprestation för sina stora investeringar?".

Dock finns det pengar att tjäna på etanol, det vet superkapitalisten George Soros som satsar hårt på etanolproduktion i Brasilien. Han sägs även ha haft ett finger med i spelet när EU sänkte tullarna på etanol.

Gemensam hållning mot Kuba på väg att brytas

Apropå Sveriges diplomatiska kris med Kuba, har Spaniens utrikesminister Moratinos, som nu avverkat ett 2-dagars besök i Havanna, sammanfattat väl hur vissa EU-länder förhåller sig till Kuba. "För Spanien är kontakten med Kuba ett måste, för andra länder är det ett val".

Sverige som nu särat sig till hökarna i Kuba-politiken gör ett val att inte upprätthålla goda förbindelser med Kuba. Detta görs inte utifrån en "gemensam hållning" inom EU, det kan Moratinos påminna om, utan medvetet till stöd för USA:s Kubapolitik. Den gemensamma hållning mot Kuba drevs på av den spanska dåvarande presidenten, högerledaren Aznar, och är nu på väg att brytas.

Spanien har självklart intressen att försvara på Kuba. Inte minst gentemot andra som Kina som stärkt sina ekonomiska band med Kuba. Spanien måste flytta fram sin position både kommersiellt och politisk. Och vill ha med sig EU. Moratinos säger att Spanien ska verka för att EU och EU-länderna närmar sig Kuba igen och erbjuder sin hjälp till de EU-länder som så önskar.

Som sagt, Sverige kan välja att inte följa USA:s agressiva politik mot Kuba. Bildt borde ta hjälp av Moratinos.

söndag, april 01, 2007

There is life after the IMF, and it's a good life

Det fanns en tid då IMF och världsbanken hade all makt i världen för att bokstavligen tvinga de latinamerikanska länder till förödande nyliberala reformer i vad som kom att kallas Washington konsensus; krav ställdes på privatiseringar av vården, skolan och pensionssystemet, att kasta sig i famn på kortsiktiga internationella kapitalister och att minimera statens och den offentliga sektorns roll i ekonomin.

Det är gångna tider. Nu är IMF och världsbanken på väg att konkurreras ut, inte av andra finansiella institutioner eller banker, utan av ett växande samarbete latinamerikanska länder emellan. Och därmed är på väg att tappa även sitt politiska inflytande.

Nya siffror visar att IMF:s lån till Latinamerika stannade förra året i 50 miljoner dollar, endast 1 % av det totala som IMF lånade ut till världens länder. Motsvarande siffror för år 2005 var 80 %. I huvudsak är det Turkiet som står för 75 % av IMF:s lån.

Dessa siffror måste jämföras med vad Venezuela lånade ut till Argentina (2, 5 miljarder USD), Ecuador (500 miljoner USD) och till Bolivia (1, 5 miljarder) USD.

Det tightare samarbetet mellan länder och lånen från Venezuela har gjort det möjligt för länder som Argentina att befria sig från IMF:s hårda nyliberala "rådgivning". När Argentina i december 2005 slutbetalade hela sin låneskuld till IMF (9,5 miljarder USD) sa presidenten Kirchner “There is life after the IMF, and it's a good life”.