I veckan deltog jag på en konferens om mänskliga rättigheter i Colombia. Konferensen pågick under pågående avslöjanden i Colombia kring den colombianska regimens band till paramilitärerna. Samma dag som konferensen började offentliggjorde senatorn från vänsteralliansen PDA Gustavo Petro hur nuvarande presidenten Uribe under sin tid som guvernör i Antioquia gav stöd och skydd till paramilitärerna.
Konferensen som höll till i EU-parlamentets lokaler anordnades av människorättsorganisationen OIDH-ACO med stöd från bl a EU-parlamentarikern Jens Holm (v). Ett viktigt inslag var deltagandet i panelerna av ett flertal EU-parlamentariker från vänstern, socialdemokraterna, de gröna och liberalerna. Endast de konservativa avstod från att delta. Andra som medverkade var representanter från bl a Amnesty, OEA (eng OAS) och fackliga internationalen ITUC. Från Colombia deltog ett flertal mr-organisationer, vänsterledaren Carlos Gaviria och Colombias EU-ambassadör.
Den sistnämnde fick hela tiden agera i defensiven för de rapporter om övergrepp som presenterades under konferensen. Andra inbjudna representanter för den colombianska regimen, bl a vicepresidenten Santos som tidigare aviserat sin medverkan, kom inte. EU-ambassadören lovordade presidenten Uribe för sin fredsansträngning och ägnade sig åt en skönmålning av den s k "fredsprocessen". Han pratade till konferensen som om han inte berördes av den statistik och information som där delgavs. Man kom att tänka på Saddam Husseins informationsminister Bagdad-Bob. Uribe har i sin EU-ambassadör sin egen Bogota-Bob.
Konferensen konstaterade att det inte skett några avgörande förbättringar gällande de mänskliga rättigheterna sedan förra konferensen för drygt tolv år sedan. Mord, våld och hot fortsätter. Under Uribe första mandatperiod har 11 292 personer mördats, 6 912 har häktats på godtyckliga grunder, 468 fackliga aktivister har mördats, varar 75 under år 2006, och flera hundra har hotats till liv. Tre journalister mördades i fjol. Colombia har idag över tre miljoner internflyktingar, näst flest i världen efter Sudan. Samtidigt befinner sig ca 250 områden under väpnad konflikt.
Den colombianska regimens kopplingar till paramilitärerna diskuterades ingående. Flera hundra politiker på högsta nivå har pekats ut eller är på väg att åtalas för sina band till paramilitärerna. Demobiliseringsprocessen som får stöd av USA avfärdades av konferensen som en legalisering av mördarbanden. Likaså konstaterades att av lagen om rättvisa och fred har varken rättvisa eller fred uppnåtts, men en uppenbar straffrihet för paramilitärerna. Deras strukturer är intakta och de har till på köpet gynnats av statens förmånliga ekonomiska bistånd. En sak som uppmärksammades var hur paramilitärerna nu lagligt kunnat tillägna sig jord som tidigare med våld beslagtagits från fattiga bönder. Det rör sig om flera miljoner hektar som idag utnyttjas för exportjordbruk, bl a för banan och palmodlingar. Skandalen kring banden till paramilitärerna har även nått säkerhetspolisen DAS, som anklagas för att bistå paramilitärerna med register över politiska, fackliga och andra aktivister som opponerar sig regeringen, jordägarna och transnationella företag som Coca-cola och Chiquita. Konsekvensen av detta samarbete är kända; mord, förföljelser och hot.
Ett annat område som togs upp är det ökande antalet internflyktingar. Krav på kompensation för de som förlorat sina hem och egendom lyftes, samtidigt menade flera att det är nödvändigt med en jordreform. Enligt Amnesty har nu över 50 000 personer krävt staten på kompensation, av dem har ca 10 000 beslagtagits jordegendom. Hittills har inte paramilitärerna inom ramen för demobiliseringen lämnat tillbaka jordegendomar.
Enligt Amnesty m fl har EU tidigare i sin dialog med den colombianska regimen varit mer hård i sina krav på respekt av de mänskliga rättigheter, nu uppfattas EU ha en mer ”mjukare” framtoning. Spanien och England exporterar vapen till Colombia och EU finansierar regeringens s k fredslaboratorier. Dessutom förhandlar EU om ett nytt handelsavtal med Colombia.
Flera kravs lyftes under konferensen. FN, EU och världsopinionen måste ställa hårdare krav på regimen gällande mänskliga rättigheter. I synnerhet måste sanning, rättvisa och kompensation vara pelare i en riktig fredsprocess. Krav ställdes för att EU i praktiken ska stödja en fredlig lösning av konflikten, erkänna de stridande parter och ge sitt stöd till det s k humanitärt utbyte av kidnappade och fångar mellan staten och gerillan, att DAS offentliggör de hemliga register på aktivister, möjliggöra en reform av domstolsväsendet och avskaffa militärdomstolarna samt att valsystemet demokratiseras. Ett krav som fick mycket uppmärksamhet, inte minst i media i Colombia med Jens Holm (v) i spetsen, är att EU ska frysa förhandlingarna om ett nytt handelsavtal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar