Carlos Escarrá har pedagogiskt och utifrån en konstitutionell infallsvinkel kunnat argumentera för de pågående förändringarna, bl a om de fullmaktslagar som ger presidenten rätt att stifta lagar via dekret säger han i en intervju i Svd så här
Carlos Escarrá tar snabbt fram sitt tummade exemplar av Venezuelas grundlag, en liten blå fickupplaga i miniformat, och bläddrar fram artikel 203. Han läser högt medan han följer texten med pekfingret:”…fullmaktslagar som godkänts av 3/5 av nationalförsamlingen…kan delegeras till presidenten…och få rang av lag”.I en intervju i Flamman säger han
–Alla venezolanska presidenter sedan 1970-talet har styrt med dekret. Dessutom är detta vanligt i hela Latinamerika, säger han.
”Chávez på väg att bli enväldig”: så såg rubrikerna ut i svenska tidningar när *Ley Habilitante* - det som på svenska kallas dekretlagen - antogs för snart en månad sedan. Escarrá tonar liksom regeringen ned betydelsen av lagen: den är helt i enlighet med landets konstitutioner sedan slutet av 1800-talet, och den är dessutom vanlig: alla presidenter använt den efter 1970-talet. Och före det, var landet en diktatur. Dessutom fortsätter parlamentet att lagstifta även på de elva områden där Chávez har dekretmakt. - Lagen har blivit en stor sak för att Washington vill göra det till en stor sak.
Vad gäller experimentet "Venezuela" var han tvungen vid ett flertal gånger att säga ifrån, den pågående processen i Venezuela är inget experiment utan en demokratisering av ett land som under många år styrts av en korrupt elit. Det är ingen improvisation eller laboratorium, man överför makten till medborgarna via kommunala råd och deltagande demokrati. De kommande förändringar kommer att inrikta sig på fem s k motorer, 1. en ändring i konstitutionen som ger mer makt åt medborgarna 2. dekretlagen som ska förändra den ekonomiska basen i den venezolanska ekonomin 3. en bildningskampanj moral och ljus mot korruptionen och fusk 4. en decentralisering av den administrativa makten 5. en förstärkning av medborgarmakten och de kommunala råden
3 kommentarer:
Mycket intressant, vi är många som hoppas på Venezuelas exempel och demokatiseringen är nödvändig. Men visst finns det en hel del problem när man ska förändra ett helt land.
Ett problem som jag blivit uppmärksammad på av två av mina kamrater som nyligen besökt Venezuela och bott där är en längre tid (den ena-pro-Chavez och den andra vänster men på grund av sin klassbakrund och halva släkten i Venezuela oförmögen att ta ställning för revolutionen) är att regimen har svårt att ta emot kritik även från sina egna och därför människor "rensas" ut från administrationen.
Det är ett problem som många revolutionära processer dras med.
Vad är din kommentar till detta?
Daniel
Jag tycker det är viktigt att förhålla sig kritiskt även när man hejar på en demokratiseringsprocess som den venezolanska. Vad gäller frågan om att ta emot kritik, kan jag bara hänvisa till ex www.aporrea.org, en av de viktigaste kommunikationskanaler för den bolivarianska revolutionen, där det väller in kritiska inlägg. Kritiken är hårt och kommer både ner och uppeifrån. Den enda dagstidning som stödjer Chavez VEA www.diariovea.com.ve har varje idag 2-3 sidor med brev och kommentarer från människor riktade till de styrande och med direkt svar från de ansvariga. Att ena vänsterkrafterna i ett enda parti är även det en kritik mot de nuvarande politiska partierna som stödjer processen, som fungerar som arbetsgivare och valmaskiner.Den byråkratiska administrationen som man ärvt blockerar lagar och förändringar. Korruptionen är omfattande i den statliga administrationen och man har därför varit tvungen att bygga upp en parallell administration för de sk misiones utan denna byråkrati och korruption som slukar resurserna. Detta gör att den gamla administrationen blir överflödig. Detta problem finns även i andra latinamerikanska länder som Brasilien.
Lagen har blivit en stor sak för att Washington vill göra det till en stor sak.
Precis. En taktik för flytta fokus från innehåll till form. Det viktiga är väl vad makten används till? Om dekreten används för att flytta över makt till gräsrotsnivå kan man väl inte kalla det diktatoriskt?
Det är som när Hitler använde sin makt för att förbjuda politiska partier och inskränka en mängd fri-och rättigheter man kan prata om diktatur.
Skicka en kommentar