Branschens vision är att Sverige fram till 2025 kan trefaldiga sin gruvproduktion. För detta krävs både kompetens, infrastruktur och en effektiv tillståndsprocess. Och här kommer en nyhet, nämligen att branshen menar att Sverige bör lära sig av andra länder som Brasilien, Kanada och (suprise!) Colombia.
Man häpnar! Colombia, som enligt SveMin nu arbetar "fokuserat för att realisera branshens potentiella tillväxt". Två saker nämns om Colombia (som Sverige borde lära av?), satsning på infrastruktur och ändring av lagar och regleringar.
Visst, Colombia kom, mycket pga kriget, efter i den stora gruvindustriboomen i världen och Latinamerika, men har nu med råge knappat in. Landets högerregering har bestämt att energi och gruvindustrin ska vara "loket för landets utveckling". Idag är Colombia Latinamerikas störste kolproducent och tio i världen, planerna för guldutbrytningen är att på sju år producera 80 ton per år och oljan (även gas) ska produktionen öka på några år till 1,4 miljoner fat.
Vägen hit har kantats av enorma uppoffringar av lokalbefolkningen, en ofantlig miljöförstöring och framförallt en horribel historia av markkonflikter. I siffror, av landets totala 114 miljoner hektar är 8,4 miljoner i händerna på gruvindustrin och 37 miljoner hektar för olje- och gasutvinningen. Det är 40% av landet. Från 2002 till 2010 utfärdades 8 928 exploateringstillstånd för ca 4,8 miljoners hektar och 20 000 tillstånd är under prövning. Enligt gruvfacket Sintraminercol kommer 87 % av landets internflyktingar och 80 % av de registrerade brotten mot mänskliga rättigheter från energi och gruvområden (som annars är 35 % landets territorium). Ekosystem såsom vattenkällorna "páramos", national parker, ursprungsfolkens territorium, afrocolombianernas mark tas i anspråk utan att respektera varken egendom eller lagar, med våld och med hjälp av paramilitärer.
Lagändringar och avregleringar i Colombia som SveMin nämner som bra exempel har öppnat för utländska bolag och kapital. Investeringar på ca 11,9 miljarder dollar på 5 år. Idag utgör de utländska bolagen 43% och staten agerar enbart som lagstiftare och garant. Men även skatteuttaget har förändrats för att "öka konkurrenskraften". I Colombia är vad som kallas "The government take" ca 22%, men om man drar bort bolagens skatteavdragen minskar det till 10%. Om man vidare beräknar landets miljö och mänskliga kostnader så är det nästan, menar experter som Mario Valencia, så att Colombia betalar bolagen för att utvinna olja och guld.
1 kommentar:
Detta verkar vara helt i linje med den nuvarande regeringens politik - framtiden ligger i att efterlikna Colombia!
Som bekant blir man inte rik på råvaror. En utmärkt och lättbegriplig förklaring till detta finns på http://www.youtube.com/watch?v=8RiOxcUPNdw med två efterföljande avsnitt. I råvaror finns inga avtagande kostnader, bara avtagande intäkter.
Men för en regering som tror att framtiden ligger i hemhjälp för övre medelklassen är deet väl bara naturligt.
Skicka en kommentar