Francisco Contreras

kontakt:
francisco@contreras.se
twitter.com/frassecontreras
Podcast Terminal 5
MediaCon



lördag, januari 12, 2008

Det som DN glömde berätta om Colombia

Frigivningen av Clara Rojas och Consuelo Gonzalez har fått de stora svenska medier att på ett höft rapportera om Colombia. Med kanske ett undantag SvD:s rapportering (som brukar vara mer balanserad) är budskapet skrämmande vinklat. Värst är kanske DN:s korre Erik de la Reguera som utan skam lyckas få ihop en artikel som skyller den blodiga konflikten enbart på FARC, proklamerar högerpresidenten till ett offer för våldet och anklagar FARC för att vara kriminella och Chavez för att med frigivningen velat förbättra sin image och att vara fixerad i geopolitik. För de la Reguera handlar det om ett krig som FARC för mot den colombianska staten.

Vad de la Reguera "glömde" berätta i sin kommentar var
- Att våldet mot civilbefolkningen och bönder startade långt före FARC. Läs gärna Gabriel Garcia Marquez "hundra år av ensamhet". Att storgodsägare mördade och drev bort småbönder från sina marker för att med maktens godkännande tillkansa sig jorden.

- Att den colombianska staten är skyldig till tiotusentals mord på fackföreningsledare, civilbefolkning, studenter, politiker. Mycket finns dokumenterad hos FN och den colombianska staten är nu skyldig att betala enorma summor i skadestånd för morden.
- Att staten mördade under 1980-talet över 4 000 medlemmar i vänsteralliansen Union Patriotica som då var en stark opposition. Tre presidentkandidater, bl a Jaime Pardo Leal, mördades av lönnmördare med anknytning till statens försvarsmakt.
- de la reguera glömde förstås tala om att Uribe kommer från en paramilitär familj. Hans far var själv aktiv paramilitär och att Uribe under sin tid som guvernör i Antioquia gav stöd och skydd till paramilitärerna.
- Att Amnesty och Human Rights Watch rapporterar att det förekommer systematiska brott mot de mänskliga rättigheter. Högst antal i Latinamerika. Och att det inte skett några avgörande förbättringar gällande de mänskliga rättigheterna sedan Uribe tog över som president. Mord, våld och hot fortsätter. Under Uribes första mandatperiod av politiska skäl mördades 11 292 personer och 6 912 häktades på godtyckliga grunder. 468 fackliga aktivister mördades och flera hundra har hotats till liv. Tre journalister mördades i fjol.

- Den colombianska regimens kopplingar till paramilitärerna är dokumenterade. Flera hundra politiker på högsta nivå har pekats ut, åtalats eller är på väg att åtalas för sina band till paramilitärerna. (bl a ett fler tal senatorer och parlamentsledamöter och Uribes fd utrikesminister tvingades avgå). Demobiliseringsprocessen av paramilitärer som får stöd av USA är en legalisering av mördarbanden. Likaså att lagen om rättvisa och fred som drivs av Uribe har resulterat i straffrihet för paramilitärerna. Deras strukturer är intakta och de har till på köpet gynnats av statens förmånliga ekonomiska bistånd. Paramilitärerna tillägnar sig nu lagligt jord som tidigare med våld beslagtagits från fattiga bönder. Det rör sig om flera miljoner hektar som idag utnyttjas för exportjordbruk, bl a för banan och palmodlingar. Skandalen kring banden till paramilitärerna har även nått säkerhetspolisen DAS, som anklagas för att bistå paramilitärerna med register över politiska, fackliga och andra aktivister som opponerar sig regeringen, jordägarna och transnationella företag som Coca-cola och Chiquita. Konsekvensen av detta samarbete är kända; mord, förföljelser och hot.

- Colombia har idag över tre miljoner internflyktingar, näst flest i världen efter Sudan. Samtidigt befinner sig ca 250 områden under väpnad konflikt.

- Erik de la Reguera glömde förstås berätta om USA:s och även USAmerikanska storbolags inblandning i och finansiering av kriget i Colombia. Över 3 miljarder dollar har gått till Uribes Plan Colombia, basen i Ecuador Manta används som USA:s militära centrum i detta krig och ett inte oviktigt antal USAmerikanska officierare och spioner befinner på colombiansk mark för att styra kriget.

Listan kan göras ännu längre. Det som DN:s korre "glömde" berätta om finns väl dokumenterat, det finns åtal och domar, Amnesty har rapporter och i Sverige finns flera tusen colombianer som kan berätta om det fasanfulla våldet.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Eriks skriverier om Colombia i DN är viktiga i svensk nyhetsrapportering. För första gången på länge får den svenske läsaren en mera humant perspektiv på vad som gäller i Colombia. Inte bara de gamla vänsterradikala klyschorna som bloggaren Francisco ihärdigt upprepar. Få se hur länge DN orkar stå emot de krav på politiskt korrekthet som nu framställs av FARC-flyktingarna i Sverige. 40-miljonerslandet Colombia ligger lite för långt borta, inte bara geografiskt utan också kulturellt och politiskt, från svenska måttstockar. För att förstå ett eller annat av vad som sker, behöver man ta ut svängarna lite grann och beskriva händelseförlopp utan ideologiska skygglappar. Nyhetsrapporteringen som TT bjuder på är förstås precis vad Francisco helst vill se, vinklad, vriden och nerkortad som den är. Så, bravo DN!

El Zorro sa...

är Amnestys rapportering om mord och tortyr "vänsterradikala klyschor"? att säga att paramilitärer mördat tusentals människor är en "ideologisk skygglapp"? högern vill inte veta, vill inte höra, vill inte se.

Anonym sa...

Jag vill bara säga är att Erik de la Reguera ger fel information, kanske han måste titta på telesur, DN är en serios tidning och har fått fel information. DN måste skafa Telesur. Reguera först är inte hans nam, han har tagit den från någon television sopopera.

Anonym sa...

Anonym:

Är detta radikala vänsterklyschor?

Allt det som Franciso radar upp är ju fakta.

Bara för att oppositionen i Colombia är vänster så kan man inte blunda för detta förtryck som icke-vänster.

Du verkar inte vara särskilt påläst. Och Erik Gustafssons opportunistiska och slarviga rapportering hjälper dig inte - hitta andra källor, börja med www.colombianatverket.se

Akinaw sa...

Erik de la Reguera ger en bra bild av stamningslaget i Colombia. Uribe och hans regering har mycket emot sig men han har under de senaste aren gjort Colombia till ett sakrare land att vistas i an det varit pa mycket lange. Han ger hart mot hart men hans mal ar ett sakert Colombia utan inbordeskrig, FARC forlorade sitt mal for ar sedan.

Att ge det svenska folket en bild av ett, under omstandigheterna, hyfsat humant land ar knappast fel. Colombia ar sa mycket mer an politiska mord och kokainsmuggling.

Anonym sa...

Jag vill bara lämna en kort kommentar... Bravo DN som anynom säger... sanningen är att mycket otrevligt har skett i Colombia, men FARC är fortfarande en terroristorganisation som håller tillbaka Colombias utveckling... och det är verkligen inte en "folkets röst" i Colombia... som sagts tidigare, jag tror att det bor lite väl många "krigflyktingar" och "frihetskämpar" från Colombia i Sverige... som tur väl har äntligen EU erkänt FARC som terrorgrupp och Sverige kan äntligen neka fd FARC-medlemmar att flytta till Sverige!