I Expressen: sakfel och missvisande, Segerfeldt

I Expressen idag, Latinamerikagruppernas svar på attackerna från megafonen Segerfeldt. Här

Segerfeldt har inte ett rätt i sin debattartikel, dålig påläst tyvärr. Det hade varit intressant med en bra debatt om biståndets inriktning. 

• Fel om vilka som får bistånd i Ecuador. Inte staten utan det civila samhället
• Fel organisation som samarbetar med Latinamerikagrpperna i Ecuador. Det är Ecuarunari och inte CAOI
• Fel i att stöd till det civila samhället inte påverkar Ecuador. Ursprungsfolk som får stöd från Sverige har haft en viktig roll i samhällsdebatten bl a i den konstituerande församlingen och arbetet med den nya konstitutionen. 

"Inget bistånd men gärna agressiva utlandsinvesteringar"

Det är alltmer uppenbart att de som argumenterar för mindre bistånd, som ser bara korruption och mygel i biståndsarbetet, också är de som hårdast argumenterar för att svenska investeringar utomlands inte ska regleras av etik och miljökrav.

Det är som en tumregel; mindre bistånd men gärna mer agressiva investeringar i den fattiga delen av världen. Inga internationella regelverk för investeringar och transnationella bolag - mininalt om inget internationellt bistånd. Absolut inga krav på miljöhänsyn och etik för AP-fondernas investeringar. Och framförallt inget bistånd till folkrörelseorganisationer, oberoende av regeringarna på tur, som kan riskera att stoppa investeringar i ex guldgruvor eller olja. Ett exempel på denna retorik är den här radikala megafonen.

Hemliga samtal med sikte på fredsavtal: Colombia

Det har ryktats länge om  pågående hemliga samtal mellan den colombianska regeringen och FARC-gerillan. Den som först gjorde ryktet till en nyhet var den fd presidenten Uribe som  i öppen konfrontation med presidenten Santos, båda tillhör annars högern i Colombia, har i veckan protesterat högljud mot vad han kallar regeringens "undfallenhet" gentemot "terroristerna".

Idag informerade TV-kanalen Telesur att parterna kommit överens om att starta en fredsdialog med sikte på ett fredsavtal. De hemliga samtalen mellan regeringen och gerillan ska ha initierats i Havanna, Kuba.

Enligt vad som kommit fram ska dialogen äga rum i Norge med start i oktober. Medier i Colombia som under denna vecka spekulerat om samtalen rapporterar att regeringen varken bekräftat eller förnekat överenskommelsen. Dock publiceras idag en undersökning som visar att majoriteten av det colombianska näringslivet vill ha ett fredsavtal.  Det är uppenbart att undersökning kommer i ett läge när Santos behöver allt stöd  när han nu kommer att få stå ut med hård kritik från colombianska extrehögern med Uribe i spetsen.   

Världens femte stormakt

"Världens femte stormakt" sa Dilma Rousseff för att beskriva handelsblocket Mercosur i dagarna när Venezuela formellt valdes in som femte medlem. Och siffrorna bara bekräftar Dilmas beskrivning av en nyuppkommen stormakt med en BNP på 3,6 miljarder dollar (82,3% av Sydamerikas BNP), en yta på 13 miljoner km2 och cirka 300 miljoner invånare (7 av 10 sydamerikaner tillhör Mercosur). Det gör det till världens femte stormakt efter USA, Kina, Indien och Japan och före Tyskland.

Med Venezuelas inträde kommer Mercosur även att inneha världens största oljereserver (enligt OPEC har Venezuela gått förbi Saudiarabien i oljereserver). Dessutom är de tre stora medlemmarna Argentina, Brasilien och Venezuela ekonomiskt "harmoniska" och kompletterar varandra.

Politiskt innebär det åtminstone tre saker

1. En förstärkning av den sydamerikanska integrationen (utan Spanien och USA) med sikte på att positionera sig som en viktig aktör i världsekonomin. Fler länder som Bolivia, Ecuador söker sig nu till handelsblocket.

2. Brasilien har lyckats positionera sig som centrum i hemisfären, bryter därmed USA:s hegemoni på kontinenten o grusar USA:s
intentioner att genom frihandelsavtal så som ALCA knyta Latinamerika till sig.

3. Venezuelas inträde visar att landet inte är isolerat och att den politiska axeln Brasilien, Argentina o Venezuela fortsätter att stärkas.

AP-fondernas etikarbete måste bli mer trovärdigt

Idag i Svt-Debatt kräver vi att AP-fondernas etikarbete måste bli mer trovärdigt. Arbetet brådskar, men den nyligen publicerade utredningens förslag om hur detta ska göras är otydliga.

Svenska pengar blir grova kränkningar

Samtidigt som svenska politiker diskuterar hur man "effektiviserar" pensionsfonderna för att de ska ge högre avkastning, pågår i den peruanska provinsen Cajamarca en rejäl revolt som fått regeringen i gungning mot hur just utländska investeringar förstör miljön och människors liv och används för att kränka mänskliga rättigheter.

Om detta har medierna inte berättat om nu när utredningen om det s k buffertkapital presenterades igår. Kallt har rapporteringen  fokuserat på om det ska vara 3, 4 eller 5 fonder, men om riktlinjer för etik tiger media och politikerna.

Tips om en bra debattartikel  "Svenska pengar blir grova kränkningar"

Otydlighet kring miljö- och etikfrågorna i pensionsutredningen

Enligt utredningen om AP-fonderna som presenterades idag av utredaren Mats Langensjö bör arbetet med etiskt och miljömässigt ansvarsfulla investeringar av pensionsmedlen stärkas och ges en mer framträdande roll än i dag. Latinamerikagrupperna välkomnar en sådan förändring, då listan på AP-fondernas investeringar i företag som förstör miljö och kränker mänskliga rättigheter är lång. Utredningen saknar dock konkreta förslag kring hur detta arbete ska stärkas.

- Ett grundläggande problem är att etik- och miljöarbetet enligt nuvarande regelverk inte får påverka avkastningen negativt. Hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter måste bli minst lika viktig som målet om hög avkastning. Här ger utredningen inga klara besked, säger Francisco Contreras, ordförande för Latinamerikagrupperna.

Latinamerikagrupperna och Swedwatch rapporter från 2011 visar att AP-fondernas investeringar i gruvföretag som ägnar sig åt guldutvinning leder till omfattande miljöförstöring, tvångsförflyttningar och kränkningar av ursprungsfolks mänskliga rättigheter. Så sent som i juli i år miste fem personer livet i Peru i protester mot gruvföretaget Newmont Mining där AP-fonderna investerat 456 miljoner kronor. Företagets nya gruvprojekt kommer att torrlägga sjöar och hotar människors tillgång till rent vatten.

- Nu måste pensionsgruppen i Riksdagen skärpa utredningens förslag som rör etik och mänskliga rättigheter. Att inrätta ett oberoende etikråd skulle vara ett steg i rätt riktning. Men redan idag bör AP-fonderna undvika investeringar i företag som kränker mänskliga rättigheter och miljö, om resurser för att göra ett aktivt påtryckningsarbete saknas, säger Francisco Contreras.

Rapporter

Latinamerikagrupperna (2011), AP-fondernas ohållbara investeringar:http://latinamerikagrupperna.se/ap-fonderna-kan-gora-skillnad-for-klimat...

Swedwatch (2011), Rena guldgruvan: http://latinamerikagrupperna.se/ny-rapport-svenska-pensionspengar-i-oeti...

Kom med konkreta förslag om etik o miljö

Den s k Buffertkapitalsutredningen om AP-fonderna har landat. Enligt utredaren: "Arbetet med etiskt och miljömässigt ansvarsfulla investeringar av pensionsmedlen bör stärkas och ges en mer framträdande roll än i dag".

- Många frågetecken på en gång. Vad innebär "bör stärkas" och "framträdande roll" konkret? hur? på vilket sätt?

- Det vore ett misslyckande för den svenska opinionen, för miljön och mänskliga rättigheter om utredningen inte kommer med konkreta förslag om hur etik, mänskliga rättigheter och miljö ska stärkas och få en framträdande roll i AP-fondernas investeringar.

Utredaren håller presskonferens idag, hoppas vi får svar på detta.

Parallellernas motsättning - Assange och Pinochet

Kan inte låta bli att dra paralleller mellan Assange och Pinochet "kvarhållande" i London. Den spanske advokaten Baltasar Garzon är med, då som åklagare och ivrig för att ställa Pinochet inför rätta för brott mot mänskliga rättigheter. Idag för att förhindra att Assange utlämnas till Sverige/USA (obs ej att förhindra att han åtalas för anklagelserna om våldtäkt och sexuellt ofredande). 

Även den internationella och mediala uppmärksamheten är sig likt,  liksom hejaklackarna för och emot. De stora ordens makt och de "sakkunnigas" intetsägande analyser. Den politiska positioneringen och de politiska konspirationer.

Men kanske det som är mer sig likt är Storbritanniens bisarra roll. Då med Pinochet och nu med Assange. Då vägrade britterna att utlämna Pinochet till Spanien och skickade diktatorn till min och många andras besvikelse tillbaka till Chile. Idag gör de tvärtom, de VILL så gärna skicka honom till Sverige att de t o m hotar att begå ett grovt brott mot internationell rätt genom att hota att anstorma Ecuadors ambassad. 

Korrekt politiskt beslut - Assanges asylrätt

Vissa har svårt att tänka flera tankar samtidigt. Det går visst att garantera och genomföra en rättviss rättsprocess och samtidigt försvara en person för risken att utlämnas till ett land som hotar med dödsstraff. För min del gäller det att Assange åtalas för det han anklagas för (våldtäkt och sexuellt ofredande) men att han inte hamnar i USA där hans rättigheter inte kommer att respekteras och riskerar dödsstraff. Bradley Manning är ett kristallklart fall.

Ecuadors beslut är ett politiskt beslut. Välformulerat och grundat. Asylrätten står över nationell rätt för den skyddar mänskliga rättigheter. Ecuador ger Assange politisk asyl men kommer inte stå i vägen för att Assange ska åtalas för anklagelserna om våldtäkt och sexuellt ofredande. Ecuador tar inte ställning i frågan om åtalet i Sverige utan grundar sitt beslut ENBART på risken att Assange utlämnas till USA där han riskerar en orättvis rättegång och hans rättigheter kommer inte att respekteras.

Ecuador har enligt utrikesministern Patino försökt hitta en lösning med både Storbritannien och Sverige men de har vägrat. Bland annat har Ecuador tillfrågat Sverige om att förhöra Assange på ambassaden men Sverige sa nej. Även USA kontaktades av Ecuador för att de skulle ge garantier på att Assange inte skulle extraditeras dit och om risken för dödsstraff. USA svarade att de inte tänkte svara på Ecuadors frågor..

Att svenska ministrar och journalister uttalar sig som om vi befann oss på kolonialtiden eller som om de riktade sig till forna banarepubliker är skamligt. I stället borde Sverige samarbeta med Ecuador för att uppnå två saker. 1. en rättegång för anklagelserna om våldtäkt och sexuellt ofredande 2. garantera Assanges liv.

Öppet brev till Unicef om mapuchebarnen

Vi har idag överlämnat ett brev till UNICEF i Sthlm för att uppmärksamma Mapuchebarnens situation i Chile. 

Uppmaning till UNICEF att agera för mapuchebarnens rättigheter

För att uppmärksamma övervåldet mot mapuchebarn i Chile har en grupp mapuchekvinnor sedan den 26 juli ockuperat UNICEF- kontoret i Santiago.

Tidigare har flera internationella organ med Amnesty International i spetsen anmält övergreppen till den Interamerikanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter. Skador från kulsplitter på barn mellan nio månader och 16 år, kvävning på grund av tårgas bomber, pistolhot, slag och sparkar, tortyr, dödshot genom att trycka huvudet under vatten, förnedring, förföljning och till och med mord på 17-årige Alex Lemúm Saavedra. Det är några av de övergrepp som chilenska institutioner som polis och militär, utsatt mapuchebarn för.

Nyligen, den 23 juli, skadades fem barn av den chilenska polisens övervåld. Två av de skadades allvarligt, Fernanda Marillán (12 år) med skott i ryggen och benen och Jacinto Marín (17 år) med åtta skott.

Sedan den 27 juli ockuperar Meulen Huenchu, hennes 2-åriga dotter och två andra mapuchekvinnor från Alianza Territorial Mapuche (ATM) UNICEF: s kontor i Santiago. De protesterar mot de systematiska övergreppen mot barnen och mot vad ATM menar är UNICEF-Chile passiva roll gällande övergreppen mot barnen i Mapuche-samfälligheterna. Kvinnorna kräver att UNICEF som representant för FN ska bevaka och försvara barnens rättigheter och protestera och agera gentemot den chilenska staten för övervåldet.

Vi, representanter för svenska organisationer, vill att UNICEF-Sverige skickar en uppmaning till både UNICEF centralt som till UNICEF-Chile att de ska protestera mot övergreppen, kräva ett stopp på våldet samt offentligt tar ställning för mapuchebarnens rättigheter.

15 augusti 2012

Största miljöskadestånd för Regnskogens Tjernobyl

Intervju med mig i City om hur en av världens största oljebolag Chevron vägrar betala skadestånd för kanske världens största miljökatastrof s k  regnskogens Tjernobyl i Ecuadors Amazonas. Tyvärr placerar AP-fonderna pengar i Chevron.

AP-fondernas investeringar följs av tvångsförflyttningar och övergrepp

Svenska investeringar i Latinamerika leder till tvångsförflyttningar, trakasserier och brott mot ursprungsfolkens mänskliga rättigheter. Sverige och AP-fonderna måste sluta blunda för gruvföretagens övergrepp på ursprungsfolken. Detta skriver Latinamerikagrupperna på FN:s Internationella dag för världens Ursprungsfolk.

Läs mer här