De stora förlorarna i venezolanska valen

Den stora förloraren i de venezolanska lokalvalen är den kampanj som internationellt drivs mot Venezuela och Chavez. Det blev inga stridsvagnar eller valfusk som skulle bekräfta den bild man vill förmedla kring Chavez som auktoritär och diktator. Valet och valresultaten är ännu ett motargument till den tendentiösa och manipulerande kampanjen som tyvärr även smittat Sverige. När deras predikningar inte besannas blir de helt överrumplade av "Chavez demokratiska mognad". Märkligt nog tycker de att Venezuela korrigerar en "demokratisk obalans" och hoppar jämn fota av glädje när högern vinner en guvernörspost.

Valresultaten var, med några få undantag, väntade. Det venezolanska socialistpartiet PSUV lyckades erövra 17 av de 22 delstater och 80 % av kommunerna, bl a Caracas - Borgmästare i Libertadores. Den samlade oppositionen, från högerextrema till socialdemokraterna i Podemos, vann 5 delstater, 20 % av kommunerna och Stor-Caracas. Det sista är kanske den stora överraskningen.

Det nybildade PSUV har nu etablerat sig som en samlande kraft för den stora massan som stödjer revolutionen. Det som länge varit en spretig rörelse har nu fått en struktur som disciplinerad genomförde en lyckad valkampanj med interna val för att välja kandidaterna och med ett genomarbetat program. Andra partier som gett sitt stöd till den bolivarianska revolutionen och krävt maktkvoter har antingen gått över till oppositionen (socialdemokratiska PODEMOS) eller marginaliserats i valprocessen (PPT och Kommunistpartiet). Det finns även chavister med stora ambitioner som trotsat PSUV och ställt upp som oberoende kandidater. I exempelvis delstaten Carabobo där oppositionen vann med knapp marginal, ställde den avgående guvernören upp som oberoende och tog 7-8 % från PSUV:s kandidat.

Oppositionen har gått till val utan ett gemensamt politiskt projekt för landet. Det som förenar stalinistiska Bandera Roja, kristdemokraterna och högerextrema är sitt hat mot Chavez och den bolivarianska processen. I Caracas - Libertadores var den gemensamma kandidaten för oppositionen Ivan Stalin (sic) som tillhör Bandera Roja medan i Stor-Caracas lyckades Antonio Ledesma, kristdemokrat, tidigare borgmästare i Caracas och känd för korruption och polisangrepp mot protesterande studenter. Där har ni den demokratiska balansen som svenska skribenter hurrar för.