campeones, campeones, ole, ole, ole!

EU:s frihandelsavtal med Latinamerika stöter på patrull

EU:s ansträngningar att teckna ett frihandelsavtal med de andinska länderna i Sydamerika och med de centralamerikanska länderna, har återigen stöt på patrull. Tidigare har Bolivia hoppat av förhandlingarna med motiveringen att EU med avtalet endast är efter att göra det lättare för EU-kapital att komma in i den latinamerikanska marknaden. I Centralamerika har Nicaragua ställt krav på en kompensationsfond. Nu har Ecuadors president Correa avvisat det s k associeringsavtalet med EU för att det enbart handlar om ett nyliberalt frihandelsavtal. I teorin ingår i associeringsavtalet förutom handel även politisk dialog och utvecklingssamarbete. 

Enligt Correa har avtalet som EU snabbt vill få undertecknat nu till sommaren enbart fått en frihandelsinriktning i enlighet med WTO:s regler. Correa säger också att Ecuador inte kommer att ge efter för EU:s avsikter om att baka in i avtalet de sk Singaporefrågorna, dvs avreglera offentliga upphandlingar, patent och immateriell rätt samt jordbrukssektorn. 

Om Ecuador hoppar av förhandlingarna inom den andinska gemenskapen, kommer EU att teckna ett frihandelsavtal enbart med Colombia och Peru. De två länder i Latinamerika med högsta antal brott mot mänskliga rättigheter. Det är EU i ett nötskal. 

  

Miljonär på Brysselresorna

EU-parlamentarikern Jens Holm (v) uppmärksammar i Aftonbladet hur EU-parlamentariker badar i pengar genom olika ersättningar. Parlamentarikerna blir bara på resorna miljonärer . Dessutom tillkommer löner, traktamenten och andra omkostnadsersättningar.  

Jens har också en skrivit en bok "EU inifrån : berättelser från EU-parlamentet 2006-2009" som avslöjar det riktiga EU utan öppenhet eller demokratisk förankring. Beslut i EG-domstolen som underminerar arbetsrätten. Miljardrullning till den klimatförstörande djurindustrin. Månatlig parlamentarisk resecirkus mellan Bryssel och Strasbourg. Kompakt mansdominans i EU:s institutioner. 

EU:s handelspolitik ökar de globala klassklyftorna

En debattartikel skriven av Laura Purdy och mig om EU:s handelspolitik och som publicerats i tidningarna Norra och Norländska Socialdemokraten.

"I de handels- och samarbetsförhandlingar som EU för med ett antal latinamerikanska länder är det tydligt att EU-kommissionen i första hand vill ta hänsyn till de europeiska storföretagens intressen, på bekostnad av fattiga länders handlingsutrymme att välja sin egen politik för att bekämpa hunger och fattigdom."


"En nyligen framtagen studie av Kommerskollegium (2009:3) visar på tydliga välfärdsrisker för de fattiga länder som ingår frihandelsavtal med EU. Tullinkomsterna – som ofta är en betydande del av fattiga länders skatteinkomster – minskar och den lokala framväxande industrin får svårt att konkurrera med de europeiska företagens stordriftsfördelar. Vilket i värsta fall leder till en avindustrialisering.

Eftersom utvecklingsländerna redan har god tillgång till EU:s inre marknad, så handlar frihandelsavtalen främst om att EU ska få bättre tillgång till utvecklingsländers marknader. Före valet 7 juni hoppas vi på besked om hur kandidaterna till EU-parlamentet kommer att förhålla sig till EU:s handelspolitik."

Nordisk laxindustri skapar fattigdom i Chile

Jag har tillsammans med Markus Berglund från kampanjen "Rätten till havet" skrivit en debattartikel i Gotlands tidningarna om den nordiska laxindustrin. 

"Problemet med laxodlingsindustrin har även sociala dimensioner. På jakt efter foderfisk och ökade marknadsandelar har världsledande norska aktörer som Cermaq, där norska staten äger 43,5 procent, alltsedan 1980-talet etablerat sig i den exportinriktade chilenska laxindustrin i form av underbolagen EWOS (fiskfoder) och Mainstream (laxodlingar). 
I skuggan av laxindustrins expansion har det lokala fisket slagits ut och ursprungsfolkens territorier i Chile kränkts. Det som tidigare mättade människorna längs kusten föder nu den odlade och exporterade laxen. De norska storföretagen har även dragit nytta av att Chile i jämförelse med Norge saknar en effektiv lagstiftning för arbetsrätt och miljö". 

Förbrytarland USA in i FN:s råd för mänskliga rättigheter

För bara nån dag sedan hoppade svenska och europeiska diplomater av glädje för att USA bestämt sig för att gå med i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Hjältarna från USA ska nu ta ledningen i debatten om mänskliga rättigheter mot "förtryckarländer" som sitter i rådet, hette det. Christoffer Berg, ambassadråd vid svenska FN-representationen i Genève var en av de glada diplomater som uttryckte sin lättnad av att få stöd av USA i kampen mot de "onda" i rådet. 

Det måste kännas konstigt för alla dessa glada diplomater att dagen efter få höra att den stora hjälten i väst inte kommer att offentliggöra foton som avslöjar övergrepp mot fångar i Afghanistan och Irak. Allt för att mörklägga USA:s systematiska användning av tortyr och därmed brott mot mänskliga rättigheter.

Allt verkar mycket diffus i detta råd. Som en människorättsorganisation uttryckte det 

"Att välja ett förbrytarland (som USA, min anmärkning) till FN:s högsta instans för mänskliga rättigheter ger farlig internationell trovärdighet åt förtryckarregimer som systematiskt kränker egna medborgares rättigheter"

G-192 för nytt globalt finans- och valutasystem

Det är skrämmande tyst om det förslag som nobelpristagaren och ekonomen Joseph Stiglitz och en expertgrupp tillsatt av FN lanserade om en reformering av finans- och valutasystemet. Tystnaden är ett politiskt uttryck för att inte vilja göra några förändringar alls än att fortsätta pumpa in miljarder dollar i det spekulativa finanssystemet.

Expertgruppen heter The Commission of Experts of the President of the UN General Assembly on Reforms of the International Monetary and Financial System och i gruppen finns ett flertal renommerade ekonomer och experter.

Expertgruppens förslag kommer att presenteras för FN:s Generalförsamlingen i början av juni och benämns av många som ett G192-altternativ (dvs alla världens länder) till skillnad från det senaste elitiska G-20.

I Sverige har inte förslaget fått något genomslag (i Svenska Dagbladet fanns en kort notis). Men i andra länder, framförallt i Syd, har rekommendationerna från expertgruppen fått gehör.

Bland rekommendationerna finns följande:

- Immediate Measures
Developing countries need additional funding
Mobilizing Additional Development Funds by the Creation of a New Credit Facility
Developing Countries need more policy space
Opening advanced country markets to least developed countries’ exports

- Agenda for Systemic Reforms
A New Global Reserve System
Reforms of the Governance of the International Financial Institutions
A Global Economic Coordination Council
Reforming Central Bank Policies to promote Development