Stöd återuppbyggnaden av Haiti

Latinamerikagrupperna ansluter sig till solidaritetsarbetet med Haitis folk som kämpar för överlevnad i spillrorna efter jordbävningen som drabbat landet. Som så många gånger tidigare är det de fattigaste som drabbas hårdast vid naturkatastrofer. Haiti var redan innan jordbävningen ett av världens fattigaste länder, och det vilar ett tungt moraliskt ansvar på alla världens länder att bidra till katastrofhjälp och återuppbyggnad av landet. En avskrivning av Haitis skulder till IMF, Världsbanken och andra stater borde vara självklart.

Haitis folk har en stolt historia, det var den första nationen i Amerika som frigjorde sig från kolonialismen, den första post-koloniala nationen ledda av svarta i världen och den enda nation vars självständighet uppnåtts genom ett framgångsrikt slavuppror.

Latinamerikagrupperna har idag inget samarbete med någon organisation på Haiti och vi har därför ingen möjlighet att själva förmedla stöd till de drabbade. Istället har vi beslutat att öppna vårt 90-konto för stöd till den internationella småbrukarrörelsen Via Campesinas insamling. Stödet förmedlas via tre olika haitiska folkrörelser, Tet Kole ti Peyizan Ayisyen – TK, Mouvement Paysan de Papaye (MPP) samt Mouvman Peyizan Nasyonal Kongre Papay (MPNKP). De är alla rörelser för småbrukares rättigheter. Detta är ett stöd till katastrofhjälp, likväl som ett stöd till folkrörelsernas aktiva deltagande i återuppbyggandet av Haiti.
Ge din gåva på pg 90 10 17-4 – skriv "Haiti"

För att läsa mer om insamlingen hänvisar vi till Via Campesinas hemsida: http://www.viacampesina.org/

Haiti - CLASSQUAKE 7.0

Uppenbart är det att Haiti inte enbart behöver katastrofhjälp. Jordbävningen har för omvärlden visat upp ett utarmat land, ett land som ödelagts långt tidigare den fruktansvärda naturkatastrofen. Jeb Sprahue, sociolog och journalist, som följt utvecklingen i Haiti i flera år menar att det liknar ett "classquake". De bilder som visas med desperata hungrande massor, utan tak över huvud, vatten eller vård är ett resultat av en stat utan makt, kraft eller ansvar. En nedmonterad stat som inte är kapabel att ge sina invånare ens nödhjälp.

Haitis kaos och nöd kommer att bestå. I detta land, hårt styrt av världsbanken och IMF, med en stark militär närvaro efter kuppen mot Aristide, finns inga sociala program eller offentlig infrastruktur. Allt har ett pris och det lilla som staten ägde har sålts. 5 dagar innan jordbävningen annonserade regeringen att telekombolaget ska privatiseras. Den demografiska trenden har följt nyliberalismens spår med miljontals hungrande och egendomslösa människor som flyttat in till Port-au-Prince från den utarmade landsbygden i hopp om ett bättre liv. Ett land som långt innan jordbävningen slutat producera mat pga de extremt avreglerade handelsreglerna som slagit ut det småskaliga jordbruket.

När katasfrofhjälpen börjar avta och tv-kamerorna flytta fokus nån annanstans, kommer det att behövas stöd för att bygga upp en alternativ utvecklingsmodell. Det finns gått om förutsättningar för att ge nyliberalismen ryggen och bygga upp ett mer demokratiskt samhälle. Haitis folk har en stolt historia, den var den första nationen i Amerika som frigjorde sig från kolonialismen, den första nationen i världen som kom att ledas av svarta och den enda nationen som uppnått sin självständighet genom ett slavuppror.

Cold Response 2010

Antikrigsaktivisten Agneta Norberg uppmärksammar NATO:s kommande krigsplaner i Norden. NATO gör anspråk på det arktiska området och haven som gränsar till området: Barents hav, Norska havet och Baltikum. Förra året hette den 10-dagar långa krigsövningen Loyal Arrow 2009 med 10 länder, 2 000 soldater, ett attack hangarfartyg, 50 stridsflygplan och USAs F-15 Eagle. Årets krigsövning heter Cold Response 2010 (snacka om Hollywood). "Kriget" ska pågå i det nordiska övningsområdet från Atlanten i Nordnorge och in i Sverige och området kring Riksgränsen och Abisko. Sverige deltar med 1 000 soldater. Detta är ju ännu ett steg in i NATO, en smyganslutning. Med få undantag har beslutsfattarna låtit smyganslutningen fortskrida utan att fråga sig om detta överhuvudtaget går ihop med retoriken om Alliansfriheten.

Chavez, barbie och grävande journalistik

Den 17 januari säger Chavez i talkshowen "Aló presidente" att Venezuela måste öka den inhemska produktionen av konsumtionsvaror och minska importen. Bland annat nämner han importerade barnleksaker med dålig kvalité som inte håller i mer än en dag, exempelvis Barbie-dockan och andra som inte har ett dugg med den venezolanska kulturen att göra. Han menar att man bör göra som ursprungsfolket Mariche, som har egna dockor, det bör tas fram didaktiska leksaker, inte leksaker som förgiftar barnens hjärna, som de kapitalistiska leksakerna, som Playstation med spel som dödar, "de har även tagit fram ett spel med mitt ansikte, att finna Chavez och döda honom, spel där städer förstörs, allt med syfte att sälja vapen".

Sky News återger den 19 januari i en kort notis delar av vad Chavez sagt på "Aló presidente". Bland annat att han fördömer kapitalismen som "vägen till helvetet" och att kapitalistiska länder "promote the need for cigarettes, drugs and alcohol so they can sell them". Och så återges vad Chavez sagt om leksakerna, barbie och play station.

De svenska journalisterna reagerar inte förrän den 23 januari.

DN:s Kalle Holmberg (först utan att citera källan) skriver en notis med rubriken Barbie lever farligt i Chávez Venezuela och drar slutsatsen att "barbiedockan, spridd över hela världen, ska bort från hyllorna i venezolanska leksaksaffärer". Expressens Anna Lindström citerar källan och skriver en notis med rubriken Venezuelas president vill förbjuda Barbie. Hennes slutsats är att "snart kan Barbiedockan vara ett minne blott i Venezuela" och att hotet mot barbiedockan har att göra med att den venezolanska regeringen "stängt av tre banker och beordrat två finansiella institut stänga för att försöka få ordning på de statliga finanserna". Det kallar jag "grävande journalistik".

En kvalificerat gissning är att Bloggen och twitter snabbt kommer att sprida "nyheten", på fikabordet att kommenteras att galningen i Venezuela förbjudit Barbie-dockan och i en kommande partiledardebatt på allvar ges som exempel på hur galna vänsterregimer skrämmer en stackars docka till tystnad.

mänskliga rättigheter satt på undantag under svenskt EU-ordförandeskap

I sin hantering av kuppen i Honduras under det svenska EU-ordförandeskapet har regeringens löften om att verka för demokrati och mänskliga rättigheter satts på undantag. Det är bara att hoppas att militärkupp som politisk lösning nu inte sprider sig till andra latinamerikanska länder. För i så fall vilar ansvaret tungt på Sverige som under ordförandeskapet inte agerade mer resolut för demokrati och mänskliga rättigheter i Honduras. Läs mer på Newsmill

Nödhjälp eller militär ockupation

Sydamerika med Brasilien, Bolivia och Venezuela i spetsen har nu lyft rösten mot en pågående militär ockupation av Haiti. USA har landsatt 12 000 soldater och kontrollerar militärt flygplatsen och andra politiskt och ekonomiskt viktiga byggnader. Situation har nu föranlett flera konfrontationer mellan internationella hjälparbetare och USA-soldater.

Nu har Bolivias president Evo Morales uppmanat FN att kalla till ett krismöte för att fördöma USA:s militära ockupation och ta fram en samordning av hjälpen. Enligt Evo "kan inte USA utnyttja en naturkatastrof för att invadera och ockupera Haiti". Även Brasilien som leder FNs Haiti-styrka Minustah har höjt på ögonbrinnen när USA-soldater kört över hela FN-samordningen. Lula har uppmanat Obama att samordna i stället för att köra över. Från EU hörs också kritik mot USA:s agerande. Den franska biståndsministern Alain Joyandet kritiserade USA för att de hindrat ett franskt flygplan med mobilt sjukhus landa på den nu ockuperade flygplatsen "det handlar inte om att ockupera ett land utan att hjälpa landet att överleva", ska ministern ha sagt.

Annars är det mest från i-länderna som det här med USA:s pågående ockupation tas med en nypa salt och till och med applåderas. Man vill ju gärna se USA som räddaren i nöden i Afghanistan, Irak liksom i Latinamerika. I media låter det som att marinsoldaterna är läkare, sjuksköterskor och barnvakter. En svensk journalist som applåderar USA:s militära insatsen frågar sig (naivt?) om USA-soldaterna senare frivilligt kommer att lämna Haiti när den akuta hjälpfasen är över?

Men tyvärr, det finns en lång historia av invasioner och ockupationer som gör att få i Latinamerika (tro inget annat även om journalisterna påstår det) tror att USA-marinsoldater kommer med vänliga avsikter.

Vad som behövs är färre soldater, mindre vapen och fler hjälparbetare och mediciner.

Högern vinner i Chile

Om de första siffrorna håller i sig, kommer presidentvalet i Chile att bli en stor seger för den latinamerikanska högern. När 60 % av rösterna räknats leder högerkandidaten Piñera med 51,87 % mot kristdemokraten Frei 48,12 %. Det är en stor seger för den latinamerikanska högern som varit på tillbakagång i ca 10 år. Författaren Vargas Llosa, idag nyliberalismen intellektuelle riddare i Latinamerika, firar. Det är hans första seger sedan han åtog sig uppdraget att tillsammans med Spaniens fd president Aznar samla den splittrade högern på kontinenten.

Det här är inte ett bakslag för den chilenska vänstern, som nu på allvar börja bygga upp en bred och starkare allians mellan socialisterna (som i 20 år varit i regeringen med kristdemokraterna) och kommunisterna. De senare har nu för första gången representation i parlamentet.

Det är inte heller en seger för Pinochet och hans efterföljare. Piñera har under valkampanjen hållit Pinochet-partiet UDI och gamla fascister på avstånd. Piñera har själv sagt att han röstade nej i folkomröstningen 1989 som besegrade diktatorn.

Det är en seger för den nya "moderna" högern. Som inte vill framstå som fascistisk, som pratar om socialt ansvar och är liberal, som kontrollerar medierna och marknaden.

Men framförallt är det ett stort bakslag för regeringskoalitionen La Concertacion. Maktblocket som tog över makten efter diktaturen för 20 år sedan. En strategisk allians mellan kristdemokrater och socialister. Det är en trött och splittrad regeringsallians som saknar en framtidsberättelse och som är på utgång.

klockrent om den intellektuella eliten i Arena

Suhonen och Josefsson skriver i Aftonbladet en vass och klockren analys om en intellektuell elit som gör ett nederlag till en seger genom att bakvägen plantera högerståndpunkter. Läs även Kajsa Ekis Ekmans vassa analys om samma elit. Läs båda!

Sverige deltar i frisläppande av soldater i Colombia

Enligt en högertidning har den colombianska gerillan FARC föreslagit Sverige och Argentina som garanter för att frige två soldater. Tidigare har Brasilien varit på tal men FARC ska nu ha ändrat sig och föreslår Sverige. Enligt den colombianska tidningen Semana ska den svenska ambassaden i Colombia ställt sig positivt till detta.

När och hur frisläppandet ska ske beror på högerregeringen och armén. Den liberale senatorn Piedad Cordoba som agerat som medlare i tidigare frisläppande av krigsfångar och kidnappade anklagar den colombianska högerregeringen för att inte ge garantier och säkerhet för att genomföra frisläppandet.

En av de som ska friges är sergeant Moncayo som togs tillfånga av FARC i december 1997. Moncayo har blivit en stor symbol för de som kämpar i Colombia för en politisk lösning av konflikten sedan pappan genomförde en landsomfattande marsch för fred. Hundratusentals colombianer är nu engagerade i sergeantens öde. Pappan, läraren Moncayo, har även han kritiserat högerpresidenten Uribe för att sabotera frisläppandet.