I Bolivia 2: Framtiden har precis börjat i Bolivia

Folkfesten varade i tre dagar när Bolivia firade Evos Morales presidentinstallation. Hundratusentals stolta, enkla, glada människor klädda i sina folkdräkter, ponchos och polleras, dansade, spelade musik, sjöng och jublade över Evos, vänsterpartiet MAS och ursprungsbefolkningens stora seger i valet den 18 december.
Evos maktövertagande överträffade alla förväntningar. Utan att överdriva spelades och dansades i tre dagar boliviansk och andinsk folkmusik på vartenda torg i La Paz.

Den andinska ceremonin i Tiwanako på lördag gav en vink om engagemanget och den stora uppslutningen. Till denna rituella plats, som ligger 4 600 meter över havet och som uppstod från 1 500 år före Kristus, kom tusentals människor i bussar och längs hela vägen samlades folk med banderoller och musik för att välkomna den nyvalde presidenten. Festen fortsatte på söndag, först med det formella maktövertagandet i kongressen och ett lysande tal av Evo som direktsändes på TV, sedan en rejäl folkfest på torget San Francisco. Folkhavet var mäktigt, 7-8 timmar musik, tal, fyrverkeri och dans. När den chilenska gruppen Inti illimani sjöng "El pueblo unido" rann tårarna av stolthet, tusentals flaggor vajade, 80 000 kanske 100 000 människor sjöng med och knutna nävar lyftes upp mot himlen. Till La Paz hade många hundratusentals människor kommit från fattiga Chapare, Cochabamba och Potosí, nu stod de där och gjorde historia, de som tidigare var osynliga för makteliten, de som för 50 år sedan inte fick enligt lagen vistas på torgen San Francisco och Murillo och inte fick gå på trottoarer. De kom med sina barn och matsäck, klädda i folkdräkter och bärande ursprungsbefolkningens flagga Wiphala. Firandet avslutades på måndag med offentliggörandet av de nya ministrarna, kända människorättsaktivister, cocaodlare och representanter för ursprungsbefolkningen tar nu plats i den regeringen som avslutar en epok av förnedring och diskriminering och påbörjar demokratiseringen av det bolivianska samhället.

Även från andra delar av världen slöt folk upp, från grannländerna Argentina, Chile, Brasilien, Ecuador och Peru, representanter för ursprungsbefolkningen i Filippinerna och USA, gamla kämpar som sandinistledaren Tomás Borge och FMLN: s ledare Shafick Handal (El Salvador), 13 statschefer, bland de Chavez och Kirchner (och för första gången på 50 år en president från Chile), kända kulturpersonligheter som författaren Eduardo Galeano, som sa i sitt tal att Bolivia besegrat rädslan.

Evo var i sitt första presidenttal direkt och visionär, han sa att detta är ett historiskt moment, för Bolivia och Latinamerika, maktövertagandet inleder en ny epok i Bolivias historia, det sätter punkt för kolonialismen och högerns korrumperade styre av landet, nu är det slut på utsugningen, nyliberalismen och flera hundra år av diskriminering och förtryck av ursprungsbefolkningen. Bolivias naturtillgångar, den eftertraktade gasen, oljan, silver och virke ska användas för att ta det bolivianska folket ut ur fattigdomen. Om tre år kommer analfabetismen att vara utrotad, ett omfattande hälsovårdssystem ska upprättas med hjälp av Venezuela och Kuba, ursprungsbefolkningens rättigheter ska hörsammas och prioriteras. För första gången i landets historia kommer Bolivia att ledas av en aymara som president och en quechua som senatens talman. Bara det är en historisk händelse. Framtiden har precis börjat i Bolivia.

"Paradise Now" gör historia

Den suveräna palestinska filmen "Paradise Now" vann det mycket ansedda priset Golden Globe award för bästa utländska film, och gör därmed historia genom att bli den första palestinska filmen som vinner ett sådant stort internationellt erkännande. Med priset öppnas också dörrarna för nomineringar till, ja kommersiella och styrda men dock, Grammy och Oscar.

Filmen, regisserad av Hani Abu-Assad and Bero Beyer, visar förtjänstfullt en bild av palestiniernas försök att, i desperata och uppgivna handlingar, ta sig ut ur den israeliska ockupationen. “Paradise now” är en rak berättelse om två unga palestinska män som blir självmordsbombare. Utan politisk retorik visar filmen en bakgrund och ett palestinskt perspektiv på konflikten. Läs en bra recension

Det bör också sägas att de stora israeliska biokedjorna som väntat vägrar visa filmen "Paradise now", trots att den fått en Golden Globe.

I Bolivia 1

Har precis anlant till La Paz, Bolivia, for att vara med pa Evo Morales presidentinstallation den 22 januari. Bolivia ar just nu fullt av framtidshopp, idag nar de nyvalda parlamentarikerna fick sina ackrediteringar samlades mycket folk utanfor parlamentsbyggnaden for att hylla vansters ledamoter, en av dem som fick manga applader och rop var Antonio Peredo, bror till Inti och Coco Peredo som deltog i Che Guevaras guerilla pa 60-talet.
Presidentinstallationen kommer att forvandlas fran en tidigare byrakratisk tillstallning till en folkfest. Det kommer att anordnas en gigantisk fest pa gatan med artister fran hela Latinamerika.

USA vill dra in FN i kommande attack mot Iran

Rubrikerna i media aviserar om att en ny FN-kris är på ingång, återigen är det USA som hotar med attack mot ett land i mellanöstern. USA använder sig igen av samma motiv och hot om repressalier som mot Irak och diktatorn Saddam Hussein för 3-4 år sedan och som utmynnade i krig och ockupation som fortfarande inte tar slut, med enorma förluster i liv, resurser och infrastruktur för Irak.

Upptrappningen och internationaliseringen av konflikten följer liknande mönster som mot Irak. Vi borde dock vara mer på vår vakt denna gång. Tyvärr verkar det s k internationella samfundet spela efter USA: s melodi.

Wayne Madsen journalist och forskare från USA skriver i en rappport att underrättelsetjänsten och militära källor i USA och Europa uppger att USA förbereder ett anfall mot militära och nukleära installationer i Iran. Det allra viktigaste bombmålet kommer att vara Bushehr kärnreaktor. Andra bombmål är en rad militära mål och flygbaser.

Wayne Madsen anger att Fort Rucker i Alabama har order från Pentagon att stå förberedd att ta emot 50-60 000 rekryter som kommer att placeras ut för strider i Iran.

Turkiet som NATO-land spelar en nyckelroll, men har trots upprepade påstötningar från CIA, FBI och Condoleezza Rice lovat Putin att turkiska baser ej får användas av USA vid en attack mot Iran. Polen, också ett NATO-land, redan lämnat försäkringar till försvarsminister Donald Rumsfeld att Polen stöder ett anfall.

Europeiska underrättelsekällor uppger att Rysslands beslut att stänga av gasledningerna till Ukraina var en tydlig varning till länderna som kan tänka sig alliera sig med USA i konflikten och stödja en attack mot Iran.

USA:s kommande manöver är att dra in FN i konflikten, säkerhetsrådet har redan nämnts av ett flertal länder, bl a Sverige, och krav på Irans underordning krävs av både EU och Japan.

Är det återigen dags för nya mobiliseringar mot USA:s krigspolitik?

USA:s krig i Irak kostar 2 000 miljarder dollar

Kriget i Irak kommer att kosta USA över 2 000 miljarder dollar, långt över det som hävdas från Bush-administrationen. Det är nobelpristagaren i ekonomi Joseph E Stiglitz och Harvard-ekonomen Linda Bilmes som gjort en sammanställning på de totala kostnaderna som kriget för med sig. Bl a har man tagit med kostnader för en militärstyrka i Irak på 136 000 soldater, ca 16 000 sårade soldater, 20 % av den totala ökningen av oljepriserna, ett budgetunderskott, kostnader för psykosocial rehabilitering för 30 % av de återvändande soldaterna.

Den brittiska tidningen The Independent har beräknat kostnaderna till 204 miljarder dollar och Lawrence Lindsey, fd rådgivare hos Vita Huset, till 100-200 miljarder dollar.

Det finns de som annars tycker att kriget varit en bra investering. Den tidigare chefen för budgeten i Bush-administrationen, Mitch Daniels, menade att Irak-kriget skulle bli ”an affordable endeavor” (ung. Ett bemödande som man har råd med). Vår egen Statsminister Göran Persson har tidigare sagt att ett effektivt krig var bra för ekonomin.

Jag har tidigare skrivit om krigets ekonomiska och mänskliga kostnader här

hur står det till i FN:s Haiti, egentligen?

För två år sedan tvingades landets folkvalde president Jean-Bertrand Aristide lämna Haiti i ett USA-militärplan. En interimsregering tillsattes och FN gick in med en fredsbevarande FN-styrka. Väl i exil i Sydafrika anklagade president Jean-Bertrand Aristide både USA och Frankrike för att ha genomfört en militärkupp. Få reagerade.

Att avsätta regeringar under oklara omständigheter verkar ha blivit en återkommande exercis i världen idag, tyvärr har även FN och FN-styrkor sanktionerat detta i fallet Haiti. Få vågar ifrågasätta.

Vad har då hänt i Haiti under FN: s beskydd? Interimsregeringen som skulle ”införa” demokrati har nu lyckats skjuta upp valen för femte gången, Läkare utan gränser rapporterar om att människorna i Haiti lever i ständig skräck, fattiga har hamnat i kläm mellan kriminalitet, väpnad revolt och FN-soldaternas brutalitet och våld. Läs mer här
Tillråga på allt har chefen för den fredsbevarande FN-styrkan i landet, Minustah, påträffats död. Och den som tar över FN-styrkan är inte mindre än en chilensk general vid namn Eduardo Aldunate Hermann, som av människorättsorganisationerna i Chile pekas ut som skyldig till mordet under Pinochet på en spansk diplomat, Carmelo Soria. Generalen ska ha varit inblandad i andra brott under diktaturen. Så var det med det FN-mandatet.

Med EU-pengar på gång nytt Guantanamo i Afghanistan

Enligt Financial Times bygger USA ett nytt Guantanamo i Afghanistan för EU-pengar

Det gamla sovjetbyggda Pol-e-Charki i närheten av Kabul i Afghanistan var ett fängelse där många fundamentalistiska islamister satt inspärrade när Sovjet ockuperade Afghanistan under 80-talet. Nu vill den nya ockupanten USA använda samma byggnad till ett fångläger för misstänkta terrorister. Det kommer att bli ett nytt Guantanamo för fängslade utan rättegångar, utan rättigheter enligt normala rättsstatsprinciper eller enligt Genèvekonventionerna. Europeiska unionen har redan bidragit med pengar till detta bygge enligt ett ”reformprogram” för att bygga upp polis- och kriminalvård i Afghanistan. USA vill flytta 110 afghanska Guantanamofångar till detta nya fångläger som ”US Army Corps of Engineers” nu håller på att ”renovera”. Dessutom ska enligt planerna 300 av de fångar som idag sitter inspärrade i olika USA-styrda fängelser i Afghanistan flyttas till detta EU-finansierade läger.

Hot mot pressfriheten

Apropå att Bush-administrationen "tvingat" både Washington Post och New York Times att inte publicera obekväm information om bl a hemlig (och olaglig) avlyssning av USA-medborgare, har vi även i Sverige att oroa oss över hur rapporteringen av internationella konflikter styrs bakom kulisserna av starka lobbyn. I Ordfront skriver medievetaren Johannes Wahlström en lysande artikel om hur Israellobbyn arbetar för att påverka svenska medier och journalister. Wahlström berättar om hur svenska journalister tvingas skönmåla eller blunda för Israels förbrytelser av rädsla för att bli anklagade för antisemiter. Svensk-Israel Informations Henrik Bachner och Patrik Öhberg svarar: all kritik mot Israel är ANTISEMITISM.

Subcomandante Marcos nya kampanj "La otra"

Året börjar i Chiapas, Mexiko, med Zapatisternas nya politiska kampanj "La otra campaña" som ett svar på de mexikanska partiernas påkostade presidentvalskampanjer. Inför presidentvalet kommer Subcomandante Marcos (som kör motorcykel under kampanjen, se bilden) och andra zapatistledare att under sex månader resa runt i Mexiko för att diskutera fram zapatisternas politiska plattform. Zapatisterna har i den s k Sjätte deklarationen sagt sig vilja bygga upp en ny politisk allians med andra progressiva rörelser i Mexiko som motsätter nyliberalismen och som eftersträvar att hitta nya former för politiskt deltagande. "Den andra kampanjen" kommer att avslutas med en internationell träff.

Över 800 mexikanska organisationer har hittills anslutit sig till zapatisternas kampanj.