Nu sitter politiker och tjänstemän och bläddrar i statens nya offentliga utredning "goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling". Det gör de helt rätt i. Konkurrensverkets senaste sammanställning visar att det under 2011 har gjorts 293 upphandlingar, där varor eller tjänster levererats inom länet. I hela riket talar vi om en marknad värd 550–600 miljarder kronor per år, nästan en femtedel av Sveriges BNP.
Omfattningen gör upphandling till ett oerhört viktigt politiskt styrinstrument på miljöområdet. I november 2012 släppte Världsbanken en rapport som varnade för att vi riskerar en global uppvärmning på fyra grader under detta sekel om världens länder inte gör mer än de hittills lovat i klimatförhandlingarna.
Miljöminister Lena Eks kommentar var att klimatfrågan nu måste in i varje aspekt av samhället. Enligt EU:s strategi Europa 2020 har offentlig upphandling en nyckelroll att spela för att stödja övergången till en resurssnål ekonomi med låga koldioxidutsläpp.
Den nya statliga utredningen slår fast att offentlig upphandling kan, som ett av flera styrmedel, bidra till att Sverige uppnår miljömålen och skapar incitament för tekniksprång och helt nya sätt att organisera både produktion och konsumtion.
För några veckor sedan larmade europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om att hälften av 77 000 prover från mer än 500 olika livsmedel innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel.
I sin handlingsplan för en giftfri vardag slår kemikalieinspektionen fast att föroreningen av livsmedel, som fisk, spannmål och rotfrukter, med tungmetaller är ett stort hälsoproblem och att det är svårt att veta hur vår hälsa påverkas på sikt av den mix av olika kemikalier som vi dagligen utsätts för, då risken i dag bedöms utifrån en kemikalie i taget, utan att möjliga kombinationseffekter beaktas.
I Sverige befinner sig de flesta barn i skolsystemet i 17 år. Ska de fortsätta att matas med en daglig liten cocktail av syntetiska kemikalier under sin utbildning eller ska de slippa de långsiktiga risker som det innebär?
Vi utsätter dagens unga och framtida generationer för oerhörda risker. Visst ska vi ha system som bidrar till att skattemedel används effektivt, men de får inte vara så dogmatiska att de sätter företags vinstintressen före miljöhänsyn.
I stället borde varje upphandling, varje inköp och varje investering analyseras ur ett miljöperspektiv: Hur kan just detta behov lösas så att det samtidigt bidrar till att skapa en hållbar och resurssnål utveckling med minimala utsläpp av växthusgaser, och med satsningar på förnybar energi, återvinning, grön vegetarisk mat och miljöriktiga transporter?
Vi uppmuntrar såväl medborgarna (lägg medborgarförslag!) och riksdagsledamöter som landstings- och kommunpolitiker att ge sina tjänstemän tydliga riktlinjer om att miljö- och hälsokriterier måste ges mycket större tyngd vid offentliga inköp, investeringar och inte minst upphandlingar.
Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna,
Pia Björstrand, talesperson Klimataktion,
Pontus Björkman, talesperson tankesmedjan Smultron
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar