Lägg miljöaspekt på alla inköp

Nu sitter politiker och tjänstemän och bläddrar i statens nya offentliga utredning "goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling". Det gör de helt rätt i. Konkurrensverkets senaste sammanställning visar att det under 2011 har gjorts 293 upphandlingar, där varor eller tjänster levererats inom länet. I hela riket talar vi om en marknad värd 550–600 miljarder kronor per år, nästan en femtedel av Sveriges BNP.

Omfattningen gör upphandling till ett oerhört viktigt politiskt styrinstrument på miljöområdet. I november 2012 släppte Världsbanken en rapport som varnade för att vi riskerar en global uppvärmning på fyra grader under detta sekel om världens länder inte gör mer än de hittills lovat i klimatförhandlingarna.

Miljöminister Lena Eks kommentar var att klimatfrågan nu måste in i varje aspekt av samhället. Enligt EU:s strategi Europa 2020 har offentlig upphandling en nyckelroll att spela för att stödja övergången till en resurssnål ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

Den nya statliga utredningen slår fast att offentlig upphandling kan, som ett av flera styrmedel, bidra till att Sverige uppnår miljömålen och skapar incitament för tekniksprång och helt nya sätt att organisera både produktion och konsumtion.

För några veckor sedan larmade europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om att hälften av 77 000 prover från mer än 500 olika livsmedel innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel.

I sin handlingsplan för en giftfri vardag slår kemikalieinspektionen fast att föroreningen av livsmedel, som fisk, spannmål och rotfrukter, med tungmetaller är ett stort hälsoproblem och att det är svårt att veta hur vår hälsa påverkas på sikt av den mix av olika kemikalier som vi dagligen utsätts för, då risken i dag bedöms utifrån en kemikalie i taget, utan att möjliga kombinationseffekter beaktas.

I Sverige befinner sig de flesta barn i skolsystemet i 17 år. Ska de fortsätta att matas med en daglig liten cocktail av syntetiska kemikalier under sin utbildning eller ska de slippa de långsiktiga risker som det innebär?

Vi utsätter dagens unga och framtida generationer för oerhörda risker. Visst ska vi ha system som bidrar till att skattemedel används effektivt, men de får inte vara så dogmatiska att de sätter företags vinstintressen före miljöhänsyn.

I stället borde varje upphandling, varje inköp och varje investering analyseras ur ett miljöperspektiv: Hur kan just detta behov lösas så att det samtidigt bidrar till att skapa en hållbar och resurssnål utveckling med minimala utsläpp av växthusgaser, och med satsningar på förnybar energi, återvinning, grön vegetarisk mat och miljöriktiga transporter?

Vi uppmuntrar såväl medborgarna (lägg medborgarförslag!) och riksdagsledamöter som landstings- och kommunpolitiker att ge sina tjänstemän tydliga riktlinjer om att miljö- och hälsokriterier måste ges mycket större tyngd vid offentliga inköp, investeringar och inte minst upphandlingar.

Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna,
Pia Björstrand, talesperson Klimataktion,
Pontus Björkman, talesperson tankesmedjan Smultron

Genombrott i förhandlingarna

”Historiskt” och ”ett tydligt genombrott”, så beskrivs den första överenskommelsen som nu kommer ut från fredsdialogen i Havanna mellan den colombianska regeringen och Farc- gerillan. Efter sex månader har partnerna lyckas komma överens om jordfrågan, kanske den svåraste punkten av de sex punkter i dagordningen. Gerillan hade implicit villkorat en fortsatt dialog med en uppgörelse i denna fråga. Nästa punkt i dialogen är gerillans deltagande i politiken.

Jordfrågan eller utvecklingen i landsbygden har inte varit sprängstoft i varken media eller i den politiska debatten i Colombia. Men för gerillan, som har sitt ursprung i landsbygden och sitt starkaste stöd där, har en ”jordreform” varit strategisk viktig för att legitimera sitt deltagande i en fredsprocess.

Överenskommelsen i denna första punkt i dagordningen är i huvudsak följande

• En småskalig jordreform som gör det möjligt för småbönderna att få tillgång till mark. Det skapas en markbank för en jordfördelning till jordlösa. Bondereservatens status upphöjs.
• inrättande av ett flertal utvecklingsprogram.
• satsning på infrastruktur och markanläggning.
• satsning på social utveckling: hälsa, utbildning, bostäder, fattigdomsbekämpning.
• Främjande av jordbruksproduktion. Riktat stöd, subventioner, krediter
• Satsning på matsäkerhet

Utan tvekan har gerillan hittills fått bra utdelning av fredsdialogen. Bl a Internationell legitimitet som de förlorade under 2000-talet med Uribe som med hjälp av Bush lyckades peta in gerillan i en internationell (USA, FN och EU) terroristlista. Mediauppmärksamhet i Colombia och i världen där de inte enbart pekats ut som knarkgerillan utan fått prata politik. Gerillan har även, precis som fd presidenten Uribe påpekar, återigen positionerat sig som en politisk aktör i landet.

Regeringen har starkt behov av att kunna visa konkreta resultat från fredsdialogen med FARC. Starka krafter inom högern (med Uribe i spetsen) har öppet motsatt sig dialogen och ett misslyckande redan här hade gett kritikerna vatten på sin kvarn. Men regeringen räknar kallt med att få sin utdelning längre fram i dialogen. Nästa punkt, gerillans politiska deltagande, kommer bli ett politiskt sprängstoff i städerna och i landets urbana medier. Regeringen vill här rama in gerillans agerande och förväntas ställa hårda krav. Redan 11 juni börjar nästa förhandlingsomgången.

Rios Montt, 50 år för folkmord, 30 år för krigsförbrytelser

Det är en historisk seger för mänskliga rättigheter och mot straffrihet i Latinamerika när diktatorn Rios Montt äntligen dömdes för folkmord och krigsförbrytelser i Guatemala. Precis som Sveriges ambassad i Guatemala konstaterar är det första gången "som en helt nationell domstol i någon del av världen behandlar ett fall där en av åtalspunkterna mot en före detta statschef gäller folkmord".

Det är också första gången i Centralamerika som en diktator dömds i sitt eget land för brott mot mänskliga rättigheter. I Sydamerika dömdes Videla i Argentina 1985 och fick straffrihet 1990 (under den ökända Punto Final) men dömdes åter 2010 till livstids fängelse när Kirchner rev upp "amnestilagen". I Chile lyckades diktatorn Pinochet "förhandla" sig fram straffrihet i utbyte mot att oppositionen fick ta över makten 1990.

Rios Montt är tillsammans med andra militärer skyldiga till ett ofantligt folkmord av ursprungsfolk, vänsteraktivister och bönder. Enligt den officiella rapporten från Silencio de la Comisión para el Esclarecimiento Histórico (CEH) mördades uppemot 185 000 människor och över 45 000 människor försvann. Joakim Nyberg har skrivit bra i Amnesty Press om rättegången http://amnestypress.se/artiklar/reportage/25499/guatemala-folkmordsrattegangen-avbruten-igen-labyr/

Många hoppas att domen i Guatemala ska bli startskottet för fler domar mot diktatorer i Latinamerika. Straffrihet fick bli "förhandlingskortet" för eliter/USA/liberala oppositionen för att få bort högerdiktaturerna från kontinenten som inte längre var användbara. Doktrinen om nationell säkerhet var rättesnöret för brotten mot mänskliga rättigheter. Guatemala blev redan 1953 första landet i kontinentens moderna historia att drabbas av en statskupp när Jacobo Arbenz störtades. Därefter kom Brasilien 1964, Argentina 1966 och 1976, Bolivia 1971, Uruguay och Chile 1973, Ecuador och Peru drabbades av flera diktaturer, Stroessner härskade i Paraguay och militärerna behöll greppet om Centralamerika. Men även länder där liberaler/konservativa hade den politiska makten som i Venezuela och Colombia begicks horribla brott mot mänskliga rättigheter. Venezuela var första landet i Latinamerika där det systematiskt genomfördes politiskt försvinnande av vänsteraktivister.

Inget land har riktigt lyckats bryta den rådande straffriheten. Hot om statskupp, politisk kohandel, men även korrupta och fega domstolar har omöjliggjort rättvisa. Dock har exempelvis Argentina, Venezuela och Brasilien hunnit i kapp och gör nu upp med sin historia. Och det är i huvudsak människorättsorganisationer mot straffrihet som kämpat sig till rättvisa. Så är det i Guatemala nu också, där ursprungsfolk kämpat hårt för att domstolar och den politiska makten överhuvudtaget skulle "tillåta" en rättegång och process mot diktatorn Rios Montt.

AP-fondernas ohållbara investeringar

I nyheterna igår bekräftades att våra pensionspengar investeras utan hänsyn till klimatet, eller de koldioxidutsläpp som investeringarna leder till. Världsbankens rapport ”Unburnable carbon” konstaterar att förra året satsades 674 miljarder dollar på Olja, kol och gas. De närmaste tio åren blir siffran hisnande 6 000 miljarder dollar. Mycket av denna fossilenergi borde aldrig utvinnas - om vi skall ha en chans att klara FN och EU:s klimatmål
Läs nyheten här

Tidigare har Latinamerikagrupperna kunnat avslöja att hela 98 % av AP-fondernas aktieinnehav i energisektorn går till fossil energi, sammanlagt runt 35 miljarder kronor. En granskning av Riksdagens Utredningstjänsts fann att inget företag bland de 120 största placeringarna i någotdera av de fyra AP-fonderna har förnyelsebar energi som huvudsaklig verksamhet.

Det är märkligt att AP-fonderna sitter nedsjunkna i olja upp över öronen, samtidigt som vi dagligen översköljs av nya klimatrelaterade naturkatastrofer och vetenskapliga rapporter om klimatförändringarna.

Internationella energimyndighetens, IEA, sammanställning visar att mänskligheten sätter världsrekord i utsläpp av växthusgaser. Mot bakgrund av detta är det bråttom, ja, akut bråttom, att påskynda omställningen av energiproduktionen, industrier, transporter och jordbruk så att vi släpper ut mindre växthusgaser. Vi har med andra ord ett gyllene tillfälle att göra något riktigt bra med våra gemensamma pensionsfonder. Istället för att fortsätta med oetiska och ohållbara placeringar, kan vi låta AP-fonderna investera storskaligt i hållbar utveckling. Sverige skulle därmed kunna ta en tätposition i flera framtidsbranscher och generera hög avkastning på lång sikt.
Läs vår rapport här