”Den svenska modellen handlar också om solidaritet”
Inför avresan till World Economic Forum i Davos gav fyra svenska ministrar på DN Debatt en fantastisk bild av svensk ekonomi. Men de yttrar inte ord om de globala rättvisefrågorna.
Vi vill därför påminna biståndsminister Gunilla Carlsson och hennes kolleger om att internationell solidaritet är en del av den svenska modellen, skriver företrädare för Afrikagrupperna, Emmaus och Latinamerikagrupperna i en replik.
Sverige har gått stärkt ur den finansiella globala krisen. För att förklara varför bjöds fyra svenska ministrar nyligen in till World Economic Forum i Davos. Inför avresan gav de fyra en fantastisk bild av svensk ekonomi på DN Debatt 27/1.
De fyra ministrarna angav den svenska modellen och ansvarstagande, som två av orsakerna till framgången. Och just nu har därför Sverige goda ekonomiska förutsättningar att ta ansvar, inte bara för svenska medborgare, utan även för människor i andra delar av världen. Miljontals människor lider av konsekvenserna av klimatförändringarna och hamnar i kläm när Sverige och EU förhandlar fram handelsavtal med länder i Latinamerika och Afrika.
Men på DN Debatt yttrar inte de fyra ministrarna ett enda ord om de globala rättvisefrågorna, såsom utvecklingspolitik, internationell handelspolitik, mänskliga rättigheter eller klimatpolitik. Den svenska modellen bestod en gång i tiden av solidaritet och omtanke om de svaga i världen.
Biståndsminister Gunilla Carlsson var en av de ministrar som undertecknade debattartikeln. Tyvärr verkar hon inte ha fått medverka när Reinfeldt, Borg och Bildt skrev. Vi hade gärna sett Carlsson tala om vikten av en transparent och mer fokuserad utvecklingspolitik, saker som hon brinner för och vi ställer oss bakom.
Det tycks också, enligt artikeln, finnas utrymme för Carlsson att återigen lyfta fram internationell solidaritet som en del av den svenska modellen. Något som inte har varit särskilt tydligt under Alliansregeringen.
Biståndsbudgeten har ökat, men allt mer pengar läggs på att administrera svenska ambassader och att ta emot flyktingar. En större andel biståndspengar läggs även på klimatbistånd. Vi tycker att det är synd att på detta sätt urholka kampen mot fattigdomen, speciellt när nu Sveriges ekonomi är så stark. Varför inte låta biståndspengarna fokusera på fattigdomsbekämpning och låta ambassader, flyktingmottagande och arbetet mot klimatförändringarna finansieras av andra budgetar?
Vi uppmanar Gunilla Carlsson och hennes kolleger att ta ett större ansvar i kampen mot klimatförändringarna och den globala fattigdomen.
Gabi Björsson, kanslichef Afrikagrupperna
Anna Nilsson, informationsansvarig Emmaus Stockholm
Åsa Thomasson, verksamhetsledare Latinamerikagrupperna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar