USA ryter till: "Zelaya agerar idiotiskt och oansvarigt"

Irritationen växer i USA när man tycks tappa kontrollen över händelserna i Honduras. En mycket irriterad USA-representant i OAS, USA.s nr 2 i OAS Lewis Amselem kunde inte låta bli att recensera Zelayas mycket överraskande återvändande till Tegucigalpa som "idiotiskt" och "oansvarigt".

Mot USA:s vilja har statskuppen i Honduras nu blivit en internationell angelägenhet och Brasilien och andra latinamerikanska länder fick nu iväg frågan upp till FN:s säkerhetsråd.Brasilien som tidigare fördömt statskuppen men varit annars passivt, har nu fått en nyckelroll. Samtidigt har Micheletti svarat med ännu mer förtryck och avskaffat alla fri- och yttrandefriheter. Något som bara förstärker uppfattning om att det är en diktatur. Om någon fortfarande trodde nåt annat. Enligt människorättsorganisationen CIPRODEH har 17 personer mördats och 4 000 fängslats sedan statskuppen den 28 juni.

Zelayas återvändande till Tegucigalpa har ställt till det för USA som ville hitta en "lösning" som gick ut på att fortsätta "dialogen" mellan parterna tills Zelayas mandat gick ut formellt i januari, genomföra ett "presidentval" i november  som legitimerade en ny president som står kuppmakarna nära och därefter tvinga de synliga kuppmakarna att lämna makten. Och så klart uppmana till försoning mellan alla parter. Nu med Zelaya på den brasilianska ambassaden och stora massor ute på gatan måste USA och kuppmakarna tänka om. Det internationella samfundet har avvisat det kommande "presidentvalet" och både militärer och parlamentariker som hejat på statskuppen har uttryckt sin oro för utvecklingen. Generalen och chefen för försvarsmakten Vasquez ville igår inte ta på sig ansvaret för kidnappningen av Zelaya och statskuppen.  

Chefen för den enda oppositionella radiostation Radio Globo, David Romero, avslöjade igår att det är två israeliska officierare som har i uppdrag att få ut presidenten Zelaya från den brasilianska ambassad. I uppdraget finns även order om att mörda presidenten. Bl a har ambassadens avloppssystem förgiftats och Zelaya och de övriga 80 personer som befinner sig på ambassaden blir ständigt störda av ultraljudsvågor som påverkar balanssinnet och skapar panik och ångest. De två officierna är generalen Jacob Levi och officeraren Jehad Leiner, båda från den israeliska underrättelsetjänsten.

Israelisk giftgas mot brasiliansk ambassad

Alarmerande rapporter kommer från Honduras huvudstad Tegucigalpa om att militärerna använder giftgas mot presidenten Zelaya och de 80 personer som befinner på den brasilianska ambassaden.

Honduras utrikesministern Patricia Rodas hävdade på en presskonferens i FN att kuppmakarna tillhandahållit giftgasen från de israeliska bolagen Alfacom och Intercom. Ägaren till bolagen är Yehuda Leitner som även agerat som kontaktförmedlare mellan diktatorn Micheletti och Israel.

Belägring av Tegucigalpa

Hur kommer EU och Sverige agera framöver i Honduras?

Riksdagsledamoten Hans Linde (v) har ställt en fråga till Carl Bildt om Honduras. Än så länge har EU:s oh Sveriges uttalande varit mycket försiktiga och intetsägande. Vi får se vad Bildt svarar i riksdagen:

28 juni stormades presidentpalatset i Honduras huvudstad Tegucigalpa av beväpnad militär som tvingade president Manuel Zelaya ombord på ett plan till Costa Rica. Militärkuppen var en skrämmande påminnelse om att landvinningarna i Latinamerika för demokrati och mänskliga rättigheter under det senaste decenniet inte kan tas för givna
Den odemokratiska militärkuppen har tydligt fördömts av både OAS, USA och EU. Den nya regeringen under Roberto Micheletti har inte erkänts av någon stat. Men trots omvärldens fördömande har förhandlingarna om en lösning i Costa Ricas huvudstad San José gått trögt. Ledarna för kuppen har med tydlighet visat att de inte vill se någon lösning inom demokratins ramar och vägrat släppa in den folkvalde presidenten i landet.
Nu kommer nyheter om att Manuel Zelaya lyckats ta sig in Honduras och befinner sig för tillfället på den brasilianska ambassaden. Det öppnar ett möjligheternas fönster för ett återupprättande av demokratin i landet. Miguel Insulza, ordföranden för OAS, har meddelat att han kommer resa till Honduras för att förmå kuppregeringen att återinstallera Zelaya. Det är nu avgörande att EU och det svenska ordförandeskapet handfast agerar för att återupprätta demokratin i Honduras.

Jag vill med anledning av detta fråga utrikesministern;
Vilka initiativ avser utrikesministern vidta för att Sverige som enskilt land såväl som ordförande i EU ska agera för att Manuel Zelaya återinstalleras som Honduras president?
Hans Linde

Israeliska legosoldater i Honduras

I en intervju med CNN informerade Honduras president Manuel Zelaya att israeliska legosoldater förbereder en stormning av den brasilianska ambassaden. Den israeliska vapenindustrin har länge haft affärer med den honduranska armén och Israel är tillsammans med Taiwan de enda stater som erkänner kuppmakarna.  

I FN lyfte Lula och andra latinamerikanska statschefer kravet på att Zelaya åter ska återvända till presidentposten. Synd att Obama inte nämnde överhuvudtaget Honduras i sitt anförande i FN. Vad kan det bero på? utrikesministern Clinton uppmanade idag kuppmakarna och Zelaya att "återuppta" förhandlingarna från San José.

 

minst 2 döda när militärer är på väg in i ambassaden

Huvudstaden är helt militariserad och belägrad och man har stängt av elen, prickskyttar finns i alla stora byggnader, utegångsförbud råder och flygplatserna är stängda. TV-stationen 36 har också stängts av.
Det rapporteras att det finns minst 2 döda och ett tiotal skadade när militärerna nu bestämt sig för att häkta den folkvalde presidenten Zelaya. . Lärarfacket har uppmanat till nationalstrejk och den Nationella fronten kommer att fortsätta samla människor runt den brasilianska ambassaden för att försvara presidenten.

Zelaya pratar via Telesur

avgörande timmar-Bildt måste uttala sitt stöd för demokratin i Honduras

Nu kommer avgörande timmar i Honduras. Zelaya befinner inne i den brasilianska ambassaden efter att i två dagar rest in i landet tillsammans med fyra andra personer.  Kuppmakarna överraskades och är nu lamslagna. Hundratusentals människor är ute på gatan för att ge sitt stöd. Dock har helikoptrar börjat flyga över staden. Än så länge har inte militärerna reagerat.

Miguel Insulza, generalsekreterare för De amerikanska staterna organisation OEA, har meddelat att han anländer till Honduras imorgon tillsammans med andra representanter för Latinamerika. Zelaya har i kontakt med TV-stationen 36 och Telesur manat folket att ge sig ut på gatan för att stoppa militärernas och kuppmakarna. Juan Barahona ledare för den nationella fronten Frente Nacional contra el golpe de estado säger att kuppmakarna kommer att falla under den närmaste dagen. Risken finns att kuppmakarna tar till våld. 

Zelaya har uppmanat EU, USA och andra att uttala sitt stöd för demokratin. Han sa också att statscheferna Latinamerika redan gett honom sitt stöd. 

I Sverige måste vi kräva att den svenska regeringen i egenskap av ordförande i EU uttalar sig mot kuppmakarna och till stöd för Zelaya och demokratin i Honduras. 

Imorgon MANIFESTATION till stöd för demokratin i HONDURAS

kl 17.00 Mynttorget utanför riksdagen

Zelaya tillbaka i Tegucigalpa Honduras

Presidenten Zelaya är nu tillbaka i huvudstaden Tegucigalpa. Han befinner sig i den brasilianska ambassaden. Stora demonstrationer är på väg in till huvudstan. Telesur rapporterar direkt

se livekonsert i Havanna med Juanes

konserten Peace without frontiers/paz sin fronteras

Biståndsdebatten: Målfokus hellre än populism

Jag har skrivit en debattartikel som reaktion på Biståndsminister Gunilla Carlssons utspel kring bistånd.

Biståndsminister Gunilla Carlssons har nog rätt i att biståndets aktörer många gånger väjer för debatt om misslyckanden för att inte påverka opinionen negativt. Vi välkomnar därför Carlssons inbjudan till debatt om riskerna inom biståndet och om hur vi kan minska korruptionen. Problemet med Carlssons utspel är att hon skjuter bredvid målet.

Visst är korruption ett stort problem i de flesta av de länder där svenskt utvecklingssamarbete verkar, men det är bara ren populism att förvandla debatten om vad som är effektivt bistånd rätt och slätt till en fråga om korruption. Det finns inga undersökningar som pekar på att de svenska biståndspengarna i någon större utsträckning skulle gå förlorade i korruption. Frågan fick stor uppmärksamhet 2007 efter en granskning som Riksrevisionen gjort, men en oberoende granskning beställd av Sida visade att det i de allra flesta av de granskade projekten inte fanns fog för misstankarna som Riksrevisorn väckt.

Ett mycket större problem inom biståndet är att allt bistånd inte bygger på kritiskt tänkande och gedigna analyser av vad som verkligen leder fram mot målet för svenskt bistånd - att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Mer avgörande frågor än korruptionen är: Vad händer med pengarna som kommer fram? Vilka typer av bistånd och vilka metoder är effektivast för att fattiga människors förutsättningar att förbättra sina levnadsvillkor verkligen ska öka?



Om man vill bekämpa korruption behövs det mer än de kontrollsystem som Gunilla Carlsson efterlyser. De metoder vi satsar på i utvecklingssamarbetet kan i sig bidra till att bekämpa korruptionen. En bra metod för detta är att satsa på bistånd som stärker demokratisk kultur och demokratiska processer, till exempel insatser som stärker fri media, medborgerlig insyn och folkligt inflytande.

Latinamerikagrupperna arbetar med fokus på ökat folkligt inflytande. Stärkta folkrörelser innebär att det finns ytterligare en aktör som främjar och övervakar demokratiska framsteg. En ökad insyn från civilsamhället är en barriär mot korruption. Trots att det civila samhället är viktigt för en demokratisk utveckling är det detta bistånd som regeringen granskar mest kritiskt. Istället vill man satsa på andra biståndsformer.

Man kan fråga sig om regeringens biståndspolitik grundar sig på en analys av målen för biståndet eller på ideologiska käpphästar. En av Gunilla Carlssons hjärtefrågor sedan hon tillträdde har varit att en större del av biståndet ska satsas på samarbeten med den privata sektorn, i Sverige och i utvecklingsländer.

Ett exempel är att biståndspengarna har gått till Swedfund AB, ett statligt företag med uppdrag att investera i företag i utvecklingsländer, med målen att uppnå både lönsamhet och utveckling. Både Riksrevisionen och SADEV har kritiserat Swedfund för att man inte kan påvisa utvecklingseffekterna av sin verksamhet, och för att investeringar har skett i skattsparadis och genom riskkapitalfonder. Gunilla Carlsson vill satsa ytterligare på denna typ av bistånd; regeringen föreslog i april 2009 att ytterligare 300 miljoner kr ska tillföras Swedfunds budget.

Gunilla Carlsson, låt utvecklingssamarbetets mål stå i centrum, och fördjupa dig i hur var och en av delarna i det svenska biståndet kan göra sin del för att uppnå målet, istället för att plocka populistiska poäng med en debatt som enbart lyfter fram korruption istället för biståndets innehåll

Dags för EU att skärpa tonen mot kuppregeringen i Honduras

Lena Klevenås (FIAN Sverige), Inger Björk (Forum Syd) och jag från Latinamerikagrupperna har en debattartikel i newsmill med krav på att Sverige under EU-ordförandeskapet måste driva på för att EU ska skärpa agerandet mot kuppregeringen i Honduras inte minst inför de utlysta valen. Mänskliga rättigheter kränks dagligen med våld och demokratin är satt på undantag.

Åtal mot militärer i Chile

Jag har i Flamman skrivit en artikel om åtalet mot militärer i Chile.
När domaren Victor Montiglio i förra veckan gav order om häktning av 129 militärer anklagade för människorättsbrott begångna under den chilenska diktaturen, uppdagades att ett flertal av de före detta agenter som ska gripas uppbär fortfarande höga löner från armén och polisen.

Ilich Galdamez, vars pappa häktades och försvann under diktaturen, välkomnar åtalet, men vill samtidigt klargöra att agerandet från de chilenska domstolarna och från center-vänsterregeringen Concertación har att göra med årets presidentval.
– Att det kommer nu, efter 20 år, beror på att högerns presidentkandidat Sebastian Piñera leder stort i opinionsundersökningar och en debatt kring människobrott under diktaturen skadar högerns bild som en modern liberal kraft. Concertacions kandidat, kristdemokraten Eduardo Frei är i behov av allt stöd han kan få från domstolarna för att regeringen inte ska förlora valet i december.

Oliver Stones film om Chavez