Bakgården Latinamerika skärper tonen mot USA

Det amerikanska toppmötet på Trinidad y Tobago blir inte vad USA hade tänkt sig när man 1994 tog initiativ till detta enorma show-möte med nästan alla statschefer i den amerikanska hemisfären (utom Kuba och Puerto Rico). Inte heller förra toppmötet i Argentina 2005 slutade bra för USA. George W Bush stack hem innan toppmötet var slut. USA:s stora frihandelsprojekt ALCA dissades då av så gott som alla amerikanska statschefer (utom av högerstyrda Mexiko och Colombia) och stora demonstrationer med Chavez, Maradona, Evo innan han blev president (även  Argentinas Kirchner deltog på ett hörn) sänkte Bush ambitioner och gav en vink på hur det stod till med USA:s herravälde över sin bakgård Latinamerika.

Inför detta toppmöte hade USA svårt att hävda en egen dagordning. Obama är ju klart mycket mer populär än Bush, skickligare på att använda sig av retoriken och TV-framträdanden och svart (som ger honom good will bland latinamerikanerna).  Men styrkeförhållanden har förändrats. På första toppmötet i Miami 1994, när USA:s ledarskap inte var lika ifrågasatt och nyliberalismen stod fortfarande på topp lanserades ALCA och slutdeklarationen handlade mest om frihandel och privatiseringar.

Idag är läget helt annorlunda. 

• Det ha skett en hel del förändringar i den politiska kartan. Högern i Latinamerika är på dekadens, USA:s kvarvarande bundsförvanter högerregeringarna i Mexiko hårt trängt av narkotikakartellerna, Colombia helt militariserat och Peru med en mycket impopulär och svag president, är inget att luta sig mot. 
  
• Brasilien har konsoliderat sig som en stark aktör i världen, agerar som språkrör för Latinamerika i internationella organ,  är inte lika beroende av USA och konkurrerar med USA om det ekonomiska ledarskapet på kontinenten. Lula tycks satsa sina kort på det sydamerikanska integrationsprojektet UNASUR. 
  
• Det bolivarianska alternativet ALBA nu med  sex medlemmar har tagit form. Paraguay, Ecuador och El Salvador är på väg in i samarbetet och ett flertal centralamerikanska och  karibiska länder deltar i energiprojekt och andra ALBA-initiativ.
• Kinas investeringar på kontinenten påverkar kontinentens tidigare hårda beroende av USA. Den ekonomiska krisen gör också att USA kommer till toppmötet tomhänt, med varken några sensationella utspel eller ekonomiska löften. 
• Latinamerika vill uppfattas som en enad aktör gentemot andra. Det gemensamma kravet på att USA ska upphäva den över 50 år långa blockaden mot Kuba, något helt otänkbart för 5-6 år sedan, är ett skarpt fördömande av USA:s angrepp mot Kuba men också en markering på man inte längre kommer att tolerera att USA angriper ett land som ogillas av USA-administrationen.  Chavez present till Obama, Eduardo Galeanos bok Latinamerikas öppna ådror, är en passande påminnelse om Europas och USA:s angrepp  på kontinenten.