Valet idag kommer att förändra politiken i Chile. För första gången efter diktaturens fall 1989-90 är Chile på väg att göra upp med Pinochets politik.
När oppositionen vann mot Pinochet (folkomröstningen1988 och presidentvalet 1989) hade den första demokratiskt valda regeringen att göra upp med tre centrala problem från diktaturen; 1. brotten mot mänskliga rättigheter under Pinochet, 2. det politiska underskottet i den fascistiska konstitutionen från 1980 och 3. den ekonomiska ojämlikheten från nyliberalismen.
Men under de 20 åren av Concertacion bestående av kristdemokrater och socialdemokrater gjordes aldrig helhjärtade försök att åstadkomma grundläggande förändringar i modellen.
En försoningspolitik liknande den i Spanien efter Franco resulterade, med få undantag, i straffrihet för både Pinochet och de ledande ansvariga för brotten under diktaturen. Två omfattande rapporter om mänskliga rättigheter, Rettig och Valech, var vad Concertacion kunde leverera. Pinochets konstitution som underordnar politiken till en fascistisk spelplan och som blockerar mer omfattande reformer lämnades, med några få ändringar under år 2000, intakt fram till nu. Trots en årlig tillväxt på 6-7% är Chile fortfarande det mest ojämlika landet inom OECD. Concertacion gjorde punktinsatser riktade till de allra fattigaste som gav bra resultat i en minskning av extremfattigdomen men lämnade den ekonomiska strukturen oförändrad där utbildningen, hälsovård, pensionssystemet styrs av en "politisk bekväm" privatmarknad.
Detta "fungerade" tills medelskikten i städerna, som är skuldsatta upp till öronen för att betala sin "välfärd", sa ifrån. Det var medelklassens barn som 2011 gick ut på gator och torg med krav på en avgiftsfri och bra utbildning. Concertacion med en progressiv tilltal kunde under 20 år styra eller dämpa det sociala missnöjet. Men den nuvarande högerregering, utan band till folkrörelser och som i stort sett följt samma politik, kunde inte stoppa en radikalisering av folkopinionen med enorma studentprotester, fackliga strejker och en växande krav på statliga regleringar av ekonomin.
Den nya koalitionen Nueva Mayoria kommer att vinna både president- och parlamentsvalet. Det är en nygammal Concertacion (socialdemokrater och kristdemokrater) i allians med vänsterkrafter (vänstersocialister och kommunister) som åtminstone i sitt program "hörsammat" kraven från folkopinionen. Den kommande presidenten Michelle Bachelet från 2013 är inte samma Bachelet från 2006-2010. Hennes nya program har tre centrala reformer, en avgiftsfri utbildning, en ny konstitution och en skattereform som ska finansiera kommande sociala reformer. Mätningar ger Bachelet mellan 48-54%. Når hon idag över 50% av rösterna väljs hon direkt till president. Annars görs en andra omgång.
Valet idag söndag kommer att förändra spelplanen
- den nygamla koalitionen Nueva Mayoria (NM) har åtminstone i valprogrammet sagt sig vara beredd att göra upp med Pinochet. En ny demokratisk konstitution med ett proportionellt valsystem, statens roll i ekonomin stärkts bl a med en statlig pensionsfond, en skattereform som höjer bolagskatten till 25% för att finansiera reformer inom utbildning (avgiftsfri) och hälsovård. Reformer inom arbetsrätten kommer att stärka både kollektivavtal och fackföreningar. Den nya regeringen kommer ha som främsta mål att bekämpa den stora ojämlikheten.
- Dock kommer reformtakten att bestämmas av hur det går i parlamentsvalet och de interna styrkeförhållanden. Mycket pekar mot att vänstern inom koalitionen får bra resultat (socialister och kommunister) och de socialliberala tappar. Men inom NM finns krafter som kommer att söka allianser med den liberala högern i opposition för att begränsa eller stoppa reformerna.
- Högern splittras. Pinochet-högern kommer att förlora stort. Presidentkandidaten Matthei, dotter till juntamedlemmen Fernando Matthei, kommer få det sämsta valresultatet (20-25%) för högern sen 1964. Högerpartiet UDI med starka band till militärerna från diktaturen kommer för första gången på 23 år att minska sitt stöd. På uppgång är en liberal höger, med nuvarande presidenten Piñera som ledande figur, som representerar den ekonomiska eliten men som tar avstånd från Pinochet och diktaturen och som även kritiserar den extrema nyliberalismen. Denna liberala högern kommer att formera sig tillsammans med krafter från gamla Concertacion som inte gillar "vänstervridningen" i den kommande regering.
- Bachelet kommer att tvingas att gå till mötes en stark folkopinion. Ca 80% vill ha en ny konstitution och en avgiftsfri utbildning. Under valrörelsen har uppmaningen att skriva i valsedeln AC (Författningsförsamling som ska skriva en ny konstitution) fått mycket stöd. De utomparlamentariska rörelserna som studenter och facket har stärkt sina positioner och har även kanaler in i den nya kommande regering. De kommer knappast ge vika i sina krav eller förhandla bort lovade reformer. Även den i valet liten vänsterrörelsen (med presidentkandidater Claude och Miranda 4-6%) och som står utanför NM har en viss kraft att mobilisera en betydande folkopinion för en ny konstitution och sociala reformer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar