På senaste antikrigsdemonstrationen i Stockholm den 15 mars var vi knappt 1 500 personer, om inte färre. Tyvärr är det färre än förra året och långt färre än de kanske hundratusentals som deltog innan kriget började 2003. Vi lyckas inte mobilisera fler trots att en stor majoritet av det svenska folket är emot USA:s ockupation av Irak och när t o m krigshökarna i DN börjar dalta i sitt stöd till Bush krigspolitik.
Tariq Ali skriver i den italienska tidningen Il Manifesto några viktiga funderingar kring antikrigsrörelsens upplösning. Ali menar att de miljontals människor som gick ut på gatorna innan kriget började i mars 2003, var mer än en rörelse en spontan och desperat reaktion av människor med olika politiska chatteringar som ville stoppa ett krig. När kriget började på riktigt avtog mobiliseringen. Uppgivna har människorna stannat hemma i stället för att protestera mot en ockupation som har mördat säkert en miljon irakier och drivit över tre miljoner på flykt.
Tariq Ali hävdar att västvärlden inte är solidarisk gentemot irakierna, eftersom de är araber, majoriteten är muslimer, och vågen av islamofobi i västvärlden har förvandlat irakierna till icke-människor. Samma sak hände när kolonialismen erövrade Nordafrika 1700 och 1800-talet, de fruktansvärda övergrepp och den offentliga hängningen av rebellernas ledare Sheikn Mukhtar väckte inga känslor i Italien. Likaså lät fransmännen passera alldeles för lång tid innan de började protestera mot kriget i Algeriet. Civilisationsfebern, igår som idag, har passiviserat västvärldens opinion.
En annan förklaring till antikrigsrörelsens minskande förmåga att mobilisera är att i USA inte längre finns en obligatorisk militärtjänst, som gör att den stora majoriteten av befolkningen i USA inte berörs direkt av kriget. USA rekryterar i stället legosoldater från hela världen; fem tusen från Uganda, miljoner från Centralamerika, Afrika och andra delar av världen som får betalt allt efter vad marknaden har satt för pris för att åka och kriga i Irak. Vem bryr sig om de dör? det är ändå en risk de tar för att tjäna pengar och för att erhålla USA-medborgarskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar