I sin strävan att skaka av sig ryktet som bankparadis för smutsiga diktatorspengar har den schweiziska presidenten Micheline Calmy-Rey återlämnat till Kongo 8,3 miljoner schweizerfranc(ca fem miljoner euro) som skulle ha "tillhört" den forne diktatorn Mobuto. Schweiz har annars med sin banksekretess alltid varit ett lätt tillgängligt kassaskåp för korrupta diktatorer och statschefer. Listan är lång; Haitis ex-diktator ”Baby Doc” Duvalier, Filippinernas ex-diktator Ferdinand Marcos, Nigerias Sani Abacha, Traore från Mali, Nursultan Nazarbaev (Kazajstan), Argentinas Carlos Menem, Mexikos Carlos Salinas de Gortari, Panamas Noriega och Fujimoris spionchef Montesinos (Peru).
Alla de har med västvärldens goda minne kunnat plundra fattiga länder och placera enorma rikedomar i säkra schweiziska banker. Och visst har bl a Schweiz fryst konton och sänt tillbaka pengar (ca 1,5 miljarder dollar), bl a 700 miljoner till Nigeria, men det är bara en liten del, resten finns kvar i den rika världens banker.
Om man följer penningflödet kan man se att mycket av pengarna är mutor och skumma "affärstransaktioner" mellan västerländska bolag och diktatorer/statschefer. I Nigerias fall sägs att större delen av de 2,2 miljarder dollar som Abacha hade i Schweiz var mutor från de europeiska oljebolagen TotalkFinal och Shell. Och det sägs också att minst hälften av Afrikas utlandsskuld hamnade direkt på privata bankkonton i västvärlden. Ett annat exempel på de västerländska bolagens inblandning, är korruptionen/mutorna från privatiseringen av statliga bolag i Argentina (järnvägar, vatten, gas, flyg, tele) under nyliberalen Menems tid.
De fattiga länderna har sällan sig själva att skylla på för diktatorspengar i schweiziska banker. I de flesta fallen har västvärlden med en hand i spelet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar