Kopplingen mellan säkerhet och utveckling blir sällan tydligare än i Afghanistan ska den nu avgående försvarsministern Leni Björklund ha yttrat ett antal gånger i sin iver att försvara Sveriges militära samarbete med USA i Afghanistan. Vad Björklund syftar på med säkerhet och utveckling i krigets Afghanistan vet vi inte. Dock har detta samband säkerhet + utveckling fått en enorm betydelse i Afghanistans lukrativa produktion av opium.
Enligt en rapport från FN-kontoret för narkotika och kriminalitet (UNODC) har produktionen sedan USA tog över i Afghanistan ökat 33 gånger. På 5 år har opiumproduktionen ökat med 3 200 %. En annan intressant koppling är att det är just två av de kanske mest militariserade länder i världen med enorm militär inblandning från USA, Afghanistan och Colombia, som är de största drogproducerande ekonomier i världen.
Kanadensaren Michel Chossudovsky skriver att det finns starka västliga affärs- och finansiella intressen bakom opiumproduktionen och liksom oljan och pipelines är det av strategisk vikt att geopolitiskt och militärt kontrollera opiumets produktion och handelsvägar. Vinsterna är enorma mellan 124-194 miljarder dollar per år. Men enligt UNODC stannar endast 2,7 miljarder dollar i Afghanistan, bl a hos krigsherrar som idag är en del av den afghanska statsmakten. Resten kontrolleras av starkare finansiella krafter i väst.
Det går inte att utesluta att en stor del av striderna i Afghanistan är därför strider om kontrollen över narkotikaproducerande områden. Norska Klassekampen har i en artikel uppmärksammat hur striderna i Panjwai-området handlar mindre om att bekämpa talibanerna och mer om kontrollen över vattnet som vattnar vallmofälten Och det råder inget tvivel om att USA och väst med sin militära närvaro skyddar starka ekonomiska intressen i landet. I Helmandprovinsen där Natostyrkorna tog över krigföringen har opiumproduktionen stigit med 162 procent. Makthavarna i Afghanistan har idag direkta kopplingar till opiumhandeln. Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Bengt Kristiansson menar att ”Opiumet har skapat plågsamma kopplingar mellan den sittande regeringen i Kabul, de gamla krigsherrarna och talibanerna. Dessa nätverk är förklaringen till att Afghanistan inte får bukt med narkotikan”.
Så sambandet säkerhet (militarisering) och utveckling (ex mer produktion av opium) finns i Afghanistan. Dock är innebörden av detta mycket komplicerad och farlig. Vad gäller Sverige så bör man fråga sig vilken funktion svenska trupperna i Afghanistan har egentligen och vilka de har till uppgift att skydda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar