Fisk om hängningen av Saddam Hussein

Robert Fisk har skrivit en kommentar till hängningen av Saddam Hussein A dictator created then destroyed by america

Sean Penn: get out of this war in Iraq and impeach these bastards.

Skådespelaren Sean Penns tacktal för priset "The 2006 Christopher Reeve First Amendment Award" måste läsas.

"And should we speak truth, we stand against government efforts to intimidate or legislate in the service of censorship. Whether under the guise of a Patriot Act or any other benevolent-sounding rationale for the age-old game of shutting down dissent by discouraging independent thinking and preventing progressive social change."

"I'm sure many people who I met in Baghdad, both in my trips prior to and during the occupation, now similarly cannot just look forward. With lives so entirely shattered by a violence of occupation - an ongoing U.S. war effort and the civil war that it has catalyzed. All on the back of a crumbled infrastructure, following eleven years of devastating U.N. sanctions.
And, where is the accountability on behalf of the American dead and wounded, their families, their friends, and the people of the United States who have seen their country become a world pariah. These events have been enabled by people named Bush, Cheney, Powell, Rumsfeld, and Rice, as they continue to perpetuate a massive fraud on American democracy and decency."

Kriget mot terrorismen skuggar invasionen av Somalia

Etiopien är allierad till USA i Bush s k "krig mot terrorismen" och de islamiska domstolarna som nu styr Somalia stämplas av USA som en terroriströrelse. Där har vi den viktigaste ekvationen i Etiopiens invasion av Somalia. Det handlar mindre om att kristna Etiopien känner sig hotad av en islamisk regering i Somalia eller att det skulle finnas ett hot från somaliska separatistiska grupper i Etiopien. USA stödjer Etiopien militärt och ekonomiskt och bevakar området via sina militära baser i Djibouti.

Rekommenderar en intressant artikel skriven av Salim Lone från Tribune Media Services och som publicerades igår i International Herald Tribune, läs här

Pinochet är död, högerns "godartade" terror lever ännu

Idag begravdes Chiles diktator Pinochet. Barnbarnet Augusto Pinochet Molina, kapten i Chiles armé, var en av dem som höll tal. Han sa att Pinochet var en man som under "det pågående kalla kriget besegrade den marxistiska modellen (...) inte genom val utan via väpnade medel" .

Rak på utan att vara politisk korrekt säger en representant för Chiles mäktiga armén det som andra på högerkanten i tysthet velat säga, nämligen att det var rätt att genomföra statskuppen den 11 september 1973, att det var berättigad att begå fruktansvärda brott mot mänskliga rättigheter, att det var rätt att systematiskt använda tortyr och mörda tusentals människor. Allt detta var nödvändigt för att rädda landet från kaos och kommunismen. Den "godartade" terrorn, som användes under lång tid i diktaturernas Latinamerika, tillämpas idag av USA i Irak och hyllas av bombhögern i Sverige. Principen är att det finns lägen då terror är nödvändig.

Så ursäktades statskuppen i Chile av Svenska Dagbladet, en ledare från den 12 september 1973 menar att "Både faktiskt och ekonomiskt hade läget i Chile blivit ohållbart", dagen efter den 13/9-1973 skriver samma tidning att "När militärerna slog till var tillståndet i landet kaotiskt och ekonomin lamslagen". DN:s Latinamerikakorrespondent Nathan Shachar har tidigare i Moderna Tider (nr 95) också ursäktat kuppen med att landet befann sig i ett ohållbart tillstånd.

Den chilenska arméns hyllning till Pinochet är en varning och markering till alla vänsterregeringar i Latinamerika. Högerns valförluster på kontinenten kommer inte att stå obesvarade, i Venezuela har man med USA:s hjälp redan försökt störta den valde presidenten Chavez (läs Sydsvenskans Per T. Ohlsson försvar av kuppen) , i Bolivia har högern och delar av armén ett flertal gånger hotat den nyvalde presidenten Evo Morales med en statskupp, även den nyvalde presidenten i Ecuador Correa hotas och Ortega i Nicaragua varnades redan innan han blev vald till president. För även om Pinochet är död och begraven är principen om den "godartade" terrorn levande i den latinamerikanska högern.

Nar Señora Rosa blev politiskt aktiv

La señora Rosa tar emot oss i sitt enkla hem, betong, mycket betong, varken dorrar eller fonster. I mitten av rummet som utgor kok, vardagsrum och sovrum ligger 6 sackar med frukt, gronsaker, ris och yuka. Hon skams lite, hon ursaktar sig med att hon haller pa att renovera huset, lite i taget, nar hon far ihop pengar, att tack vara Chavez kunde hon bygga tva vaggar som utgor husets fram- baksidan. Nu vantar hon pa att fa igenom ett lan riktat till fattiga for att fardigstalla huset. En italienare i var grupp filmar, hon drar sig i haret, och drar i trojan, vi fragar och hon svarar, blygsamt. Anda inser vi snabbt att hon utgor stommen i Chavez revolution, det ar har den bolivarianska revolutionen hamtar kraft och inspiration. Hon ar ansvarig for ett Casa de la alimentación. Hon tillsammans med 4 andra kvinnor lagar mat for over 150 behovande manniskor. Nu plostligt kanner hon sig saker, hon vet vad hon pratar om. Nej, de kriminella uppe i barrios har aldrig varit nat problem for dem, aven de inser att det ar viktigt att verksamheten halls igang, det kan tom vara deras mamma eller morfar som far dagligen mat som señora Rosa tillagar. Ja, mannen hjalper till med transporten, bar upp sackarna, delar ut mat. Casa de la alimentación ar en av ett flertal misiones som Chavez startat riktade till de fattiga. Hundra meter fran señora Rosa kan man kopa mat pa Mercal till subventionerade priser, upp till 45% billigare. Hundra meter langre bort finns vardcentralen, bemannad hela dagen med en lakare och en underskoterska som skoter administrationen. Vi pratar med underskoterskan, hon ar ocksa ordforande i omradets halsokommitté. Det visar sig ocksa att hon tillsammans med señora Rosa och andra kvinnor som driver misiones i omradet ocksa ar omradets politiska aktivister. Har har vi revolutionens mest dyrbara egenskaper, kvinnor som ser till att det som ar stora ord hogst uppe i hierarkin blir nanting konkret hos enkla manniskor. De fattiga ser att Chavez inte bara lovar saker. Revolutionens misiones forandrar deras liv och livskvalité. De som ar aktiva, som lagar mat, som verkar i halsokommitteerna, som driver utbildningsprojekten ar ocksa den bolivarianska revolutionens framsta aktivister, de legitimerar och bekraftar den pagaende forandringsprocessen. Det finns ingen valpropaganda eller PR-byra som kan tavla mot detta. Darfor var sondagens presidentval ett "enkelt" val for de fattiga och aven for medelklassen som kommit till insikt att detta ar vagen ut ur fattigdom och underutveckling. Señora Rosa och underskoterskan ar omtyckta i omradet, de har aldrig tidigare varit politiskt aktiva, de klagar pa byrakraterna och pa korruptionen, pa politiker som inte lyssnar pa basorganisationerna, dock ar de medvetna om att deras arbete har lyft ett slumomrade som tidigare praglats av kriminalitet och misar. Señora Rosa ler stolt, hon sager att Chavez har gett henne och manga andra manniskor i omradet framtidsoptimism, nej hon vet inte hur och eller nar hon borjade intressera sig for politik och presidentval. Men har i hennes omrade deltog ca 75% i presidentvalet och har har Chavez ett av sina viktigaste och starkaste fasten.

Ellsberg: USA BLIR KVAR I IRAK

Den tidigare Pentagontjänstemannen Daniel Ellsberg, som i början av 70-talet åtalades för att ha läckt ut de hemliga så kallade Pentagonpapperen om Vietnamkriget, har idag erhållit the Right Livelihood Award, det alternativa Nobelpriset. Göran Drougge från Nätverket mot krig har skrivit ett bra referat från gårdagens träff med honom, läs även debattartikeln i DN:

Daniel Ellsberg var knivskarp! Han visade varför det var mest troligt att USA kommer att bli kvar i Irak det närmaste decenniet, eller mer! - Bakerrapporten avfärdade han som ett beställningsjobb från Vita Huset för att lättare kunna stanna kvar i Irak. Viktigaste orsaken? Oljan! Detta är förstås en av de viktigaste skillnaderna gentemot Vietnam.

Han menade att när USA-ledningen kommit till insikt om att de inte kunde vinna Vietnamkriget 1967-1968 så fortsatte kriget sju år till med 6 miljoner ton bomber (Innan - när de trodde att kriget kunde vinnas - hade de bara släppt två miljoner ton bomber. Dessutom fanns en strävan att fortsätta kriget från Nixon-administrationen - även om man visste att man inte kunde vinna kriget, så var man inte beredd att förlora det, genom att dra tillbaka alla trupper. Det som gjorde att kriget ändå slutade var, förutom den växande antikrigsrörelsen, en rad oförutsedda händelser, framför allt Watergate, som tvingade USA att byta ledning med allt vad det innebar. Annars hade Vietnamkriget kunnat fortsätta ytterligare ett decennium. Och som sagt det fanns ingen olja i Vietnam.

Om krig mot Iran sade han: Det är något mer sannolikt att ett angrepp på Iran kan stoppas än att Irakkriget kommer att upphöra de närmaste åren. Alltså ett krig mot Iran, planeras och det finns en stor risk att det realiseras.

För alla fredskrafter är stunden inne nu, att våga satsa allt på att arbeta mot detta krig. Enligt Ellsberg finns ingen tid att förlora och regeringar i Sverige och andra Europeiska bör försöka fås att öppet protestera mot krigsplanerna.

Alternativ nobelpristagare kritiserar Sveriges Colombia-politik

I Sverige befinner sig Fernando Rendón, grundare till Medellins Internationella Poesifestival i Colombia, som i dagarna tar emot det alternativa nobelpriset Right Livelihood Award. Han uppmanar den svenska regeringen att avbryta Sveriges stöd till förhandlingsprocessen mellan den colombianska regeringen och paramilitärerna.

– Sverige har i god tro kommit att stödja en process som är skadlig för det colombianska samhället. Paramilitärerna, som är det colombianska inbördeskrigets värsta förbrytare, får avtjäna sina korta straff på semesteranläggningar, samtidigt som man lyckats penetrera hela statsapparaten och skaffa sig stort politiskt inflytande.

Chavez officiellt utnamnd till president

Det har varit en intensiv dag i Caracas. Chavez blev utnamnd till president for 6 ar till och oppositionen har officiellt erkannt sig besegrad. Valresultatet kommer formodligen att landat runt 62 % for Chavez och 37 % for oppositionens kandidat Rosales. Det anordnades idag en officiell ceremoni pa gatorna dar valmyndigheten bekraftade sondagens resultat och Chavez holl tal. Hundratusentals manniskor samlades ute pa gatorna och det blev en stor fest.

Valobservatorerna hade idag en traff for att utvardera valet och i stort satt bekraftar det vi sag pa Isla Margarita. Var grupp har skrivit en egen rapport dar vi papekar det viktiga med att minimera militarernas narvaro utanfor vallokalerna, att respektera och halla oppettiderna, att utbilda valforrattarna, att hitta former for att hjalpa de som har svart att forsta det automatiserade valsystemet utan att avsloja valhemligheten. Vi har ocksa samlat in de synpunkter som oppositionen fort fram. Var utvardering ar att valet gatt ratt till, att valdeltagandet pa runt 75 % varit over alla forvantningar och att det ar viktigt att oppositonen erkannt valresultatet.

Det finns de, i huvudsak pa distans och fran USA och Europa, som forsokt svartmala valprocessen. Men den venezolanska valmyndigheten CNE atnjuter en stor respekt fran befolkningen. Var medfoljare fran CNE under var vistelse pa Isla Margarita, Marcia, berattade for oss idag nar vi kommit hem till Caracas att hon tillhor oppositionen och ar medlem i Primero Justicia. Hon var ju forstas besviken pa valresultatet men hennes asikt ar att detta varit ett mycket val organiserat val. Samma sak sa en akademiker fran Canada som tillhor det liberala partiet och jag formodar inte hejar pa Chavez.

Chavez 61 % i Venezuela

Det blev en lang dag igar, vi startade redan kl. 5 pa morgonen for att ta oss till en vallokal och slutade inte forran vid midnatt. Redan kl 4 ! hade den forsta valjaren kommit till den forsta vallokalen vi besokte. Vallokalerna oppnade kl 6. Totalt var vi 13 valobservatorer pa Isla Margarita, som senare fordelades i 4 grupper. Min grupp bestod av en teolog fran Brasilien, en parlamentariker fran Frankrike och jag. Vi besokte over 10 vallokaler, ca 30 000 valjare. Valet gick valdigt lungt till, de atomatiserade valurnor gjorde succe, det tog 2-3 minuter att knappa in sin rost. Aven representanterna for bade regeringspartierna och oppositionen tyckte att det var lyckat. Valresultatet blev 61 % for Chavez och 38 % for Rosales i oppositionen.

I den sista vallokalen vi besokte och som vi bestamdes oss for att overvaka rostrakningen var det mycket lungt, dock uppstod en liten konflikt da ett tiotal personer som kommit forsent for att rosta (de kom efter 16 nar valokalerna skulle i princip ha stangt) fick forst inte rosta men efter diskussion och skrik fick anda rosta. Oppositionsanhangare som stod utanfor vallokalen ville hindra de att komma in och menade att detta var uppenbart valfusk (forstar inte pa vilket satt de skulle ha fuskat), men dessa roster hade inte pa nagot satt forandrat valresultatet just i den vallokalen dar Chavez fick over 67 %. Jag fragade en av de som kom forsent varfor han inte kommit tidigare for att rosta och han menade att han arbetar inom turistbranschen pa Isla Margarita ochblev inte tillaten fran arbetsgivaren att lamna arbetsplatsen for att ga och rosta forran 17.00.

Min bedomning ar att valet flot bra trots stora koer pa morgonen, det var mycket sakert och valdeltagande var mycket hogt. Hotet om vald, valfusk och kaos som massmedia (i stort sett dominerad av oppositionen) basunera ut dagarna innan har uteblivit helt. Idag ar det valdigt lungt i landet.

Det basta ar det hoga valdeltagandet, historiskt. Framforallt har de fattiga rostat och de har i stor majoritet rostat pa Chavez. I vallokalen som vi overvakade rostrakningen rostade over 80%.
Idag ska valobservatorerna lamna en rappport, vi som varit pa Isla Margarita kommer nu att samlas for att skriva en rapport. Aterkommer om vad vi har kommit fram till.

Valobsevatorerna i Venezuela

Valet imorgon i Venezuela har tilldragit sig en stor uppmarksamhet. Kanske upp till 10 000 journalister fran hela varlden befinner sig har. Igar traffade jag bl a Stina Dabrowski och nagra andra svenska journalister, laste aven att aftonbladetreporter Wolfgang Hansson skrivit om sitt 2-minutersmote med Chavez, ha ha, det var den mest tendentiosa artikel jag last i svensk press om Chavez, och allt efter en sammantraffande pa 2 minuter. Snacka om att ha forutfattade meningar. Den journalistiska vinkeln fanns med i resvaskan, det gallde att hitta ogonblicket som berattigade den. Men det forvanar ingen, pa vag till Venezuela laste jag precis samma formuleringar (kanske tom ordagrant) i bade franska Le Figaro och i brittiska The Economist. Problemet for dessa journalister ar att den de kallar "presumtiva diktatorn" ar pa vag att vinna sitt 12 val (om vi raknar med parlament- och guvornervalen + folkomrostningen). Ekvationen gar inte ihop, en "presumtiv diktator" som vinner val efter val mot en val organiserad, rik och etablerad opposition.

Jag har akt fran Caracas med en grupp valobservatorer, vi befinner oss pa Isla Margarita och ska bevaka valet har. Valobsevatorerna ar en mycket heterogen grupp, allt fran en brittisk universitetslarare, en forskare fran Somalia till en parlamentariker fran franska socialistpartiet. Den ledande media, som tillhor (med undantaget fran en dagstidning och en TV-kana)l oppositionen, har agnat de senaste veckorna att ifrasatta det tekniska valsystemet och varnar for valfusk. Jag laste idag i den ledande hogertidningen El Universal en intervju med oppositionens egen representant i Valmyndigheten som sager kategoriskt att valet kommer att vara sakert och att det inte finns risk for valfusk.

De doda rostar inte langre i Venezuela

Likt andra latinamerikanska lander finns en tradition i Venezuela att aven de doda har haft rostratt. Och manga var de doda som aterupplivades under valdagen och gjorde sin demokratiska plikt. Jag skojar inte, sa har det varit lange, och sa ar det tyvarr i manga lander i Latinamerika. Den sittande korrupta borgmastare, guvernoren eller presidenten har haft en sadan kontakt pa andra sidan livet att denne lyckas mobilisera de doda. I manga platser har grejen varit att inte mobilisera levande utan se till att sa manga doda sa mojligt gatt och rostat pa den sittande politiker som egenmaktigt kontrollerat rostlangden.

Denna tradition ar nu slut i Venezuela. Sedan man inforde det automatiserade rostsystemet har de doda sluta rosta och de sittande politikerna maste nu mobilisera de levande for att vinna val. De gamla korrupta partierna har forsvunnit och hogern har i praktiken forlorat sin kanske viktigaste rostbas, de doda.
Pa sondag rostar ca 14 miljoner venezonaler fram en ny president. Chavez ar favorit, opinionsundersokningar ger honom fran 50 - 67 %. Det ar enastaende i ett latinamerikanskt land att en sittande president har fortfarande en sa enorm popularitet, inte minst och kanske darfor for att Chavez och den bolivarianska rorelsen lyckas bryta med det forra korrupta politiska systemet och lagt grunden for nya satt att gora politik. Lula i Brasilien som inte gjort detta far leva med att agera inom ramarna for det gamla korrupta systemet, och det har inte hjalpt honom sarskilt mycket.

Jag befinner nu i Caracas och ska se till att regelbundet de narmaste dagarna skriva om valet har.