Saudiarabien ser ut att bli nästa failed state i Mellanöstern. Det spår flera experter som menar att Saudiarabien är på väg in i en oviss period med risk för kollaps. Även USA förstår allvaret med Saudiernas kris.
Den ekonomiska krisen. Oljekrisen har slagit hårt mot Saudiarabien. Återkommande budgetunderskott (98 miljarder USD år 2015 och 87 miljarder år 2016) och de sinande reserverna (som kan ta slut år 2020 enligt IMF) tvingar Huset Saud till åtstramningar och för första gången sedan 1990 till att skuldsätta sig med ca 17 miljarder USD år 2016. Saudierna ger dessutom nu upp tidigare oljestrategi med att försvara marknadsandelar snarare än att kontrollera produktionen, och tvingades vid senaste OPEC-möte gå med på att skära ner i produktionen för att få upp oljepriset. Landets budget bygger på ett oljepris på 80 USD/fat, jämför med ärkefienden Iran vars budget bygger på ett oljepris på 55 USD/fat eller Venezuelas 40 USD/fat
Den ekonomiska krisen. Oljekrisen har slagit hårt mot Saudiarabien. Återkommande budgetunderskott (98 miljarder USD år 2015 och 87 miljarder år 2016) och de sinande reserverna (som kan ta slut år 2020 enligt IMF) tvingar Huset Saud till åtstramningar och för första gången sedan 1990 till att skuldsätta sig med ca 17 miljarder USD år 2016. Saudierna ger dessutom nu upp tidigare oljestrategi med att försvara marknadsandelar snarare än att kontrollera produktionen, och tvingades vid senaste OPEC-möte gå med på att skära ner i produktionen för att få upp oljepriset. Landets budget bygger på ett oljepris på 80 USD/fat, jämför med ärkefienden Iran vars budget bygger på ett oljepris på 55 USD/fat eller Venezuelas 40 USD/fat
Ledningen genomdriver nu ett nyliberalt National Transformation Program (NTP)vars huvuddrag är statens minskade inbladning i ekonomin, privatiseringar och ekonomisk diversifiering. Staten kommer att minska subventionerna, i ex. vatten och el, och massavskeda bland statsanställda där ca 70 % av saudierna är anställda. Det kommer att genomföras privatiseringar av hälsovården, statlig service som posten, hamnar och järnvägar. Även det statliga energibolaget Aramco kommer att delprivatiseras. Det finns en plan inom ramen för NTP för att utveckla alternativa inkomstkällor till oljan, som idag utgör 39% av BNP, inom gruvdriften och turismen.
Ett geopolitiskt fiasko. Saudierna håller på att förlora den regionala maktkampen. 2016 kan skrivas in som Annus horribilis. Saudiarabiens finansierade grupper i Syrien håller på att förlora kriget i Syrien, Hezbollah har stärkt sin ställning i Libanon och kriget i Jemen är långt ifrån vunnet. Tvärtom står sig Huhtirebellerna fortfarande starka efter 2 år av krig. Landet har svårt att fortsätta bekosta sin inblandning i krigen i och konflikterna i Mellanöstern. Ärkefienden Iran ser ut att stärka sina positioner nu när både Irak och Egypten har närmat sig landet. Relationerna till USA/Trump är omöjliga att förutse och den tidigare geopolitiskt allierad Turkiet närmar sig både Iran och Ryssland. En riskabel öppning finns i en "ny" allians med Israel som handlar om att hitta en motvikt till Iran och att via den israeliska lobbyn nå fram till Trump.
Svagt ledarskap och riskabelt läge. Muhammad bin Salman (MBS) som de facto styr Saudiarabien har misslyckats med krigen i Mellanöstern och med att vända ekonomin. MBS makt hotas internt från tre håll. För det första folkets missnöje, det är unga saudier som utgör 70% av befolkningen som drabbas av en ungdomsarbetslöshet på ca 30 %, den inhemska arbetarklassen och gästarbetarna som nu får ta smällen av krisen (och NTP) och den shiitiska befolkningen i södra provinsen. För det andra måste MBS, liksom de tidigare makthavarna sedan 1932, hantera maktbalansen bland (stam)eliterna som är lojala så länge det finns resurser och positioner men knappast pga sin tro till Wahhabismen. Och det tredje hotet kommer från ISIS och andra Salafist-jihadister, som fått stöd från Saudierna i krigen i Mellanöstern, men som också ser i en kollaps en möjlighet till reträtt efter misslyckanden i Syrien och Irak.
