Försiktigt och avvaktande, valresultatet i Spanien

Spanien har röstat med försiktighet. Kanske kan Brexit ha påverkat valets utgång. Där det mogna försiktiga Spanien vann mot det unga Spanien som vill ha förändringar men som inte orkade ända fram. Ungefär så sammanfattar Enric Juliana politisk kommentator från tidningen La Vanguardia (liberal) valresultatet. Det kan tilläggas att valet handlade mycket om att avgöra regeringsfrågan, som inte löstes med valet i december 2015, och att förändringen i partipolitiken, ifrån tvåpartisystemet PP och PSOE, som påbörjades för 2 år sedan är här för att stanna.

Regeringspartiet Partido Popular (PP) gör ett överraskande bra val och ökar mot alla odds antalet ledamöter jämfört med december 2015. I siffror fick PP 33,03% och 137 ledamöter. Rajoys taktik efter valet december 2015, att vänta in och låta PSOE och Ciudadanos ta initiativet i regeringsfrågan, har gett resultat. PP hämtar hem en betydande andel av missnöjesröster som tidigare gått till Ciudadanos. Även segern i Andalusien, PSOE:s starkaste fäste, stärker både Rajoy som president och PP. Det som spanjorerna idag frågar sig är hur PP klarar sig relativt oskadat från alla korruptions- och politiska skandaler. Brexit kan ha hjälpt PP.

Socialistpartiet (PSOE) gör sitt sämsta val på 40 år (22,6% och 85 ledamöter). Ledaren Pedro Sanchez, länge ifrågasatt både internt i partiet och bland väljarna, lyckades dock att stå emot Unidos Podemos som var på väg att gå om på vänsterflanken (s k Sorpasso) och att hålla ställningarna internt gentemot Susana Diaz, ledare för PSOE i Andalusien och aspirant till att ta över när och om Sanchez misslyckades. I ett vidare perspektiv stärks bilden av PSOE som ett regionalt parti, i Andalusien, men svagt i resten av landet. En viss uppgång i Galicien lyckas egentligen inte bryta denna trend. Ett nederlag är också förlusten i Andalusien där PP lyckas bli störst. Partiet som i rädslan att förlora mot UP lyckades till slut mobilisera gamla socialistväljare tappar mycket bland unga väljare.

Unidos Podemos (UP) misslyckas med målet att bli regeringsalternativ och att bli störst inom vänsterblocket. En besvikelse och långt ifrån de förväntningarna som UP:s ledare Pablo Iglesias (med hjälp av mätningarna) målade upp. UP knappar in på PSOE, i röster skiljer det knappt 350 000 röster, men lyckades inte överta rollen som näst största parti i landet och största vänsterparti. Jämfört med valet i december 2015 förlorade Koalitionen UP, som då gick som två olika partier Podemos + Izquierda Unida, 1,2 miljoner röster. Bedömningen från Lluis Orriols, kommentator i El Pais (liberal, socialdemokrat) är att det var vänsterröster från gamla IU som stannade hemma. I siffror fick UP 21, 1  % och 71 ledamöter i andra kammaren.

Ciudadanos, det unga höger-center alternativet, är kanske det stora förlorare i valet. Tappade 8 ledamöter och förlorar både vågmästarrollen i ett hypotetiskt regeringsalternativ men framförallt i sin kamp att utmana PP som höger-centeralternativet i landet. Ciudadanos fick 13 % och 32 ledamöter.

I övrigt klarade de nationalistiska partierna hålla ställningarna; i Katalonien ERC (2,6% och 9 ledamöter) och CDC (2 % 8 ledamöter), i Baskien PNV (1% 5 ledamöter) och Bildu (2% och 2 ledamöter) samt på Kanarieöarna CCa (1 ledamot). Dock har läget förändrats, just i Baskien och Katalonien, de enda provinser där PP inte vinner och de breda vänsterkoalitionerna (allierade med Unidos Podemos) blir störst och går om nationalistpartierna.

Valresultatet gör regeringsbildning svår. Dock har nu Rajoy och PP övertaget. Det finns 5 möjliga regeringsalternativ. Det krävs 176 ledamöter för att uppnå en majoritet.

1. Storkoalition PP och PSOE (222 ledamöter). Det är PSOE som förlorar mest på detta alternativ, men tunga aktörer som Felipe Gonzalez och Rubalcaba ser detta som enda möjliga.
2. Högerkoalition PP och Ciudadanos (169 ledamöter) med "stöd" från PSOE (85). Högst troligt och enklast för Pedro Sanchez och PSOE att svälja som då behåller oppositionsrollen.
3. Centerregering PSOE och Ciudadanos (117) med "stöd" från PP (137). Mycket svårt att tro att PP ger upp sina regeringsambitioner.
4. Vänsterregering PSOE och Unidos Podemos (156) med "stöd" av nationalistpartierna ERC (9), CDC (8) PNV (5) och CCa (1). Svårt för PSOE som måste i så fall kompromissa med katalanerna.
5. Högerkoalition PP och Ciudadanos (169) med "stöd" av PNV (5) och CCa (1). Kommer upp till 175 ledamöter, lika många som en splittrad opposition.

Colombia slut på 50-årigt krig

Äntligen har parterna lyckas enas om ett definitivt slut på kriget i Colombia. Officiellt kommer denna del av fredsavtalet att skrivas under på torsdag. Detta efter drygt 3,5 år av förhandlingar i Havanna, Kuba. Till Havanna förväntas komma FN:s Ban Ki-moon, Chiles president Michelle Bachelet, Venezuelas president Nicolas Maduro och även representater för Norges regering. Kuba, Chile, Venezuela och Norge har varit garanter och medföljare i fredsförhandlingarna.

I Fredsavtalet kommer det att framgå tydligt hur det ska gå till med både eldupphör och FARC-gerillans avväpning. Dessa två punkter tillsammans med rättvisa och straff för krigsbrott har varit de mest svåra att komma igenom.

Hela fredsförhandling innefattar 5 olika överenskommelser. Tidigare har parterna kommit överens om jordreform, gottgörelse för krigets offer, politiskt deltagande och bekämpning av knarkhandel.

Den som avslutas nu består av tre punkter
1. definierar vilka områden där verifikationen av avväpningen av FARC ska ske. Verifikationen som kommer att förvaltas av FN kommer att ta sex månader.
2. tidplan för eldupphör och avväpning 
3. säkerhetsgarantier för gerillasoldaterna