17 september, 2012 The Independent
En vän till mig i Damaskus ringde i veckan och var ganska nedstämd. ”Du vet, vi är alla ledsna för vad som hände Christopher Stevens. Det som hände var hemskt, och han var en stor vän till Syrien – han förstod sig på araber.” Jag lät honom slippa undan med det, trots att jag visste vad som skulle komma. ”Men vi har ett uttryck i Syrien: ´Om du föder en skorpion, då kommer den att bita dig. ´Hans meddelande kunde inte vara klarare'.
USA stödde oppositionen emot Libyens Muammar Gadaffi, hjälpte Saudiarabien och Qatar att ösa kontanter och vapen över milisen och har nu skördat virvelvinden. USA:s libyska ”vänner” har vänt sig emot dem, mördat USA:s ambassadör Stevens och hans kollegor i Benghazi och startat en Al-Qaidaledd anti-USA proteströrelse som har slukat den muslimska världen.
USA har fött skorpionen Al-Qaida och nu har den bitit USA. Nu stöder Washington oppositionen emot Syriens president Bashar
al-Assad, har hjälpt Saudiarabien och Qatar att ösa kontanter och vapen till
milisen (inklusive Salafister och Al-Qaida) och skulle oundvikligen bli biten av samma ”skorpion” ifall Assad störtades.
Min väns predikan var ju inte direkt i överensstämmelse med
Syriens regeringspolitik. Assads argument går ut på att Syrien inte är Libyen,
och att syrier, med sin historia, kultur, kärlek för arabism, etc. inte ville
ha en revolution. Men araberna, uppretade på Hollywoods obscena lilla
anti-profet video, har tillfälligtvis nästan lika mycket omskrivits av historien
i Väst.
USA-medier har redan uppfunnit en annan berättelse, i vilken
USA stödde arabvåren, räddade staden Benghazi när deras folk var på väg att
förgöras av Gadaffis monstruösa gangsters – och har nu knivhuggits i ryggen av
dessa falska Araber, i själva staden som räddades av USA.
Den verkliga berättelsen, däremot, är annorlunda. Washington
stödde och beväpnade arabiska diktaturer under årtionden, med Saddam som en av våra
favoriter. Vi älskade Mubarak i Egypten, vi beundrade Ben Ali från Tunisien,
och vi är fortfarande passionerat kära i de autokratiska Gulstaterna, de
gasstationer som nu betalar de revolutioner vi nu väljer att stödja – och
åtminstone, under två årtionden, log vi emot Hafez al-Assad; och till och med
kortvarigt, hans son Bashar.
Alltså, vi räddade Benghazi med vår luftstyrka och
förväntade att arabvärlden skulle älska oss. Vi ignorerade sammansättningen på
den libyska milis som vi stödde – precis som Clinton och Hague inte är så noga
med make-upen på Fria Syriens Armé idag. Vi lyssnar inte till Assads
varningar om ”utländska fighters” precis som vi till största delen ignorerade
de Salafister som rörde sig bland de modiga män som slogs emot Gadaffi.
Gå ytterligare tillbaka, och vi gjorde till största delen
samma sak i Afghanistan efter 1980. Vi stöttade mujahedin emot Sovjetunionen,
utan att beakta deras teologi och vi använde Pakistan för att smuggla vapen
till dessa män. Och när några av dem förvandlade sig till Talibaner och närde
Osama bin-Ladin och skorpionen bet den 11 september, då skrek vi ”terrorism”
och undrade över varför Afghanerna ”förrådde” oss. Samma historia igår, när
fyra av USA:s Specialstyrkor dödades av sina otacksamma afghanska ”polisaspiranter”.
Det tragiska med denna patetiska cykel av händelser är att
Assad är hårresande och att hans polisgangstrar har torterat och mördat
tusentals oskyldiga, deras personal har utfört krigsförbrytelser och Syriens
inbördeskrig konsumerar en generation som skulle bygga en nation istället för
att fördärva den. Och nu har Turkiet tagit Pakistans roll, som en vapentunnel
och ett vilo och rekreations centrum för Syrien mujahedin. Kommer Turkiet att
bli ett Pakistan i Mellanöstern?
Syriens krig tar nu på sig skalet från Libanons 1975 – 79
konflikt: om du sympatiserade med Palestinier då var du anti Kristen –
uttryckte du Kristen fruktan, då var du pro- Israel. I Syrien, där är
regeringens brutala krypskyttar barnamördare. På andra sidan frontlinjen, är
Fria Syriens Armé är romantiker; han gifter sig med en frontlinjes sköterska,
endast ledsen för att familjen inte kan se efter småttingarna. Enbart antydan
om att oppositionen kanske skulle utföra en tillfällig hemskhet, och en
reporter tillfrågas – som jag blev - hur mycket han får betalt av Syriens mukhabarat
s underrättelsetjänst.
Och nu, över till Departementet för Hemlandets Sanning. När
han hade mördats, då var Osama bin-Ladin en före detta. Ingen Arab revolutionär
bar på hans bild. Men denna skruvade organisation har nu bestämt sig för att
inkassera. Där av detta veckosluts al-Qaida rop till Egyptier för att fortsätta
deras protester emot anti Muslim videon. Där av Benghazi. Skorpionen har
sluppit in till de goda grabbarna. Allt du sedan behöver, är en Hollywoodsk
stolle. Och lite hyckleri. För Washington säger motsträvigt, att de inte kan
banna videon, eftersom detta skulle kunna sätta det fria ordet i fara – samma
fria ord, som USA:s Diktatorer förbjöd sitt Arab folkunder så många årtionden.
Översättning: Ingemar Gimbell
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar