USA:s Senat godkände nyligen ett paket på 8 miljarder dollar för bekämpning av fågelinfluensan. Företaget som tillverkar det enda vaccinet som sägs ha någon effekt mot sjukdomen (Tamiflu) är schweitziska Roche. Men bolaget som äger patentet till vaccinet är USA:s Gilead Sciences Inc. En av de största aktiägarna i bolaget är USA:s försvarsminister Donald Rumsfeld. Rumsfeld har suttit i bolagets styrelse sedan 1998 och var fram till 2001 bolagets VD, då han blev försvarsminister.
F. William Engdahl menar att det finns långtgående planer på att militarisera landet vid ett utbrott av fågelinfluensan eller andra sjukdomar. Läs mer på www.globalresearch.ca
måndag, oktober 31, 2005
lördag, oktober 29, 2005
Heja Harold Pinter
Sagt av HAROLD PINTER - Nobelpristagare i litteratur – om:
...ORD och MAKT:
”Det är riktigt farligt och, låt oss säga motbjudande, när man använder ord som ”humanitärt ingripande”, ”frihet” och ”demokrati” för att rättfärdiga handlingar för att få och behålla makt”.
The Independent den 7 oktober 2005.
...IRAKKRIGET 1:
”Stanken av hyckleri är kvävande. Det här är i själva verket en enkel historia om en invasion i
utländska territorier, militär ockupation och kontroll av olja. Vi har en tydlig uppgift, och det är att göra motstånd.”
Tal i det brittiska underhuset 2003.
...IRAKKRIGET 2:
”USA är ett monster som förlorat kontrollen. Landet leds av ett gäng galna brottslingar. Blair är bara ett inhyrt kristet råskinn.”
Tal vid en antikrigsdemonstration 2003.
...MADELEINE ALBRIGHT:
”Madeleine Albright sa häromdagen att ”Vårt tålamod håller på att ta slut.”Jag minns en man som brukade säga ungefär samma sak på 1930-talet.
The Independent 1998.
..USAs ROLL I CENTRAL-OCH SYDAMERIKA:
”USAs utrikespolitik definieras bäst på följande sätt: kyss mig i arslet annars sparkar jag sönder ditt huvud. Det är precis så enkelt och ohyfsat.”
South Magazine, 1988
...TURKIET
”Tusentals människor torteras, fängslas och dödas varje år i Turkiet – och vi, USA,Tyskland och Italien, ser till att förtryckarna får vapen.Vi ger dem vårt moraliska stöd och tränar gärna med dem. Vi är faktiskt, på deras sida.”
Introduktionstal till en fotoutställning av Julia Guest 1997.
...ORD och MAKT:
”Det är riktigt farligt och, låt oss säga motbjudande, när man använder ord som ”humanitärt ingripande”, ”frihet” och ”demokrati” för att rättfärdiga handlingar för att få och behålla makt”.
The Independent den 7 oktober 2005.
...IRAKKRIGET 1:
”Stanken av hyckleri är kvävande. Det här är i själva verket en enkel historia om en invasion i
utländska territorier, militär ockupation och kontroll av olja. Vi har en tydlig uppgift, och det är att göra motstånd.”
Tal i det brittiska underhuset 2003.
...IRAKKRIGET 2:
”USA är ett monster som förlorat kontrollen. Landet leds av ett gäng galna brottslingar. Blair är bara ett inhyrt kristet råskinn.”
Tal vid en antikrigsdemonstration 2003.
...MADELEINE ALBRIGHT:
”Madeleine Albright sa häromdagen att ”Vårt tålamod håller på att ta slut.”Jag minns en man som brukade säga ungefär samma sak på 1930-talet.
The Independent 1998.
..USAs ROLL I CENTRAL-OCH SYDAMERIKA:
”USAs utrikespolitik definieras bäst på följande sätt: kyss mig i arslet annars sparkar jag sönder ditt huvud. Det är precis så enkelt och ohyfsat.”
South Magazine, 1988
...TURKIET
”Tusentals människor torteras, fängslas och dödas varje år i Turkiet – och vi, USA,Tyskland och Italien, ser till att förtryckarna får vapen.Vi ger dem vårt moraliska stöd och tränar gärna med dem. Vi är faktiskt, på deras sida.”
Introduktionstal till en fotoutställning av Julia Guest 1997.
Nyliberala stoppar val i Bolivia
Den 4 december hade Latinamerika fått ännu en president som förkastar nyliberalismen och som öppnar vägen för ett mer jämlikt samhälle. Men så kommer det inte att bli, för de nyliberala krafterna i Bolivia mobiliserar nu alla sina resurser och makt för att stoppa ett demokratiskt val som skulle ha skakat deras maktställning och privilegier. Evo Morales, ledare för den fattiga ursprungsbefolkningen och vänsterns presidentkandidat i Bolivia, ledde alla prognoser med mer än 50% mot 30 % för högerkrafterna. Och avståndet mellan vänstern och högern ökade ju närmare man kom den 4 december.
Högern utarbetade snabbt en plan B, att helt enkelt stoppa ett val som de skulle ha förlorat. Sagt och gjort. Igår 28 november beslutade landets valkommission att president- och parlamensvalen skjutits upp, utan att precisera ett nytt datum. I Latinamerika är inte detta något överaskande, så har man alltid gjort. De två senaste exempeln är Mexiko där högern via domstolsförfarande försökt stoppa vänsters presidentkandidat som leder opinionsundersökningarna och i Venezuela har högern genomfört en statskupp, en politisk strejk som varade 2 månader och manat till bojkott av valen.
Journalisten Dick Emanuelsson skriver att landet återigen kan "gå in i en oviss framtid med stora folkmobiliseringar, vägblockader och risk för nya konfrontationer mellan de politiska krafter som försvarar det bestående, korrumperade och priviligierade och det nya Boliva vars födelsevärkar blir allt kraftigare för varje ny politisk konfrontation mellan det nya och det gamla".
Högern utarbetade snabbt en plan B, att helt enkelt stoppa ett val som de skulle ha förlorat. Sagt och gjort. Igår 28 november beslutade landets valkommission att president- och parlamensvalen skjutits upp, utan att precisera ett nytt datum. I Latinamerika är inte detta något överaskande, så har man alltid gjort. De två senaste exempeln är Mexiko där högern via domstolsförfarande försökt stoppa vänsters presidentkandidat som leder opinionsundersökningarna och i Venezuela har högern genomfört en statskupp, en politisk strejk som varade 2 månader och manat till bojkott av valen.
Journalisten Dick Emanuelsson skriver att landet återigen kan "gå in i en oviss framtid med stora folkmobiliseringar, vägblockader och risk för nya konfrontationer mellan de politiska krafter som försvarar det bestående, korrumperade och priviligierade och det nya Boliva vars födelsevärkar blir allt kraftigare för varje ny politisk konfrontation mellan det nya och det gamla".
tisdag, oktober 25, 2005
James Petras om USA:s statsprotektionism
USA-akademikern James Petras skriver en intressant artikel om USA:s pågående handelskonflikt med Kina US-China: Free market or statism . Neokonservativa grupper i USA lägger skulden på landets ökande ekonomiska underskott på Kina (budgetunderskottet är nu uppe i 500 000 miljoner dollar). Petras menar att det mest uppseendeväckande är hur man från Washington kampanjar för att begränsa Kinas export. Man kräver fler handelsrestriktioner, kvoter och tullavgifter. USA har i sin konfrontation med Kina systematiskt gått ifrån den så lovordade frihandelstanken (och fria konkurrens)för att i stället öka statsprotektionismen. Financial Times citerar inflytande USA-politiker, som nyliberala för övrigt borde förvänta sig ska stå upp för den s k fria marknaden och frihandeln, som Robert Zoellick (Deputy Secretary of State) och Fred Bergsten (US director of the Institute for International Economics)som ifrågasätter Kinas frihandelspolitik och kräver att Kina fogar sig efter USA:s handelsdirektiv (Financial Times Oct.7, 2005 p5) och man ställer krav på fler eftergifter från Kinas sida med hot om ekonomiska konfrontationer (Financial Times August 25, 2005, p 11).
Petras menar att underskottet (och den vikande handelsbalansen bl a med Kina 186 000 miljoner dollar) beror till största del på USA:s krigspolitik (mot Irak och resten av världen), en ökande inkomstkoncentration, den spekulativa ekonomin, underordning av produktionskapitalet gentemot kapitalet inriktat på import samt importen från utlandsstationerade dotterbolag till USA-transnationella företag. Det plus en större konfrontationen med Kina kommer att påskynda en strukturell kris och troligen leda till en kollaps av USA:s ekonomi.
Petras menar att underskottet (och den vikande handelsbalansen bl a med Kina 186 000 miljoner dollar) beror till största del på USA:s krigspolitik (mot Irak och resten av världen), en ökande inkomstkoncentration, den spekulativa ekonomin, underordning av produktionskapitalet gentemot kapitalet inriktat på import samt importen från utlandsstationerade dotterbolag till USA-transnationella företag. Det plus en större konfrontationen med Kina kommer att påskynda en strukturell kris och troligen leda till en kollaps av USA:s ekonomi.
lördag, oktober 15, 2005
Den konkurrerande skolutvecklingen
Resultatens betydelse är avgörande för styrningen av skolan medan regler och direktiv avtagit i betydelse. Men det är inte vilka resultat som helst som styr, utan fokuseringen ligger först och främst på kvantitativa resultat i varje resultatenhet. Det som mäts är elevernas kvantitativa prestationer.
Resultatstyrningen tillämpas i relation till andra. Det vill säga i konkurrens med andra skolor. Skolframgången utvecklas som ett verktyg för att öka konkurrenskraften, och inte i första hand för att nå uppsatta kunskapsmål. Idag har därför skolutveckling övergått till att vara en fråga om hur skolor använder sina resurser för att åstadkomma höga betygsnitt och därmed öka sin konkurrenskraft.
Friskolorna och ett fåtal kommunala skolor, ex Stockholms innestadsskolor, tävlar om de mest studiemotiverade elever. Man tävlar om de framgångsrika och därmed kostnadseffektiva eleverna med höga betyg som kommer att öka skolans konkurrenskraft. Elever med höga betygresultat ger skolan framgång och en effektiv användning av skolpengen.
Det är elevernas betygsresultat som fångar skandaljournalistikens uppmärksamhet. I tio i topp-listor och på bästa medieplats redovisas en rangordning av skolornas betygsframgång. Skolor med högt betygsnitt lyfts upp som exempel. Andra icke framgångsrika skolor ska ta efter. Höga betyg likställs med skolframgång och premieras därefter. Skolorna måste prestera i förhållande till andra konkurrerande skolor, privata som kommunala. Systemskiftet med samspelet mellan elevens enskilda prestation utan hänsyn till bakgrundsförutsättningar och de enskilda valmöjligheterna öppnar vägen för den konkurrerande skolutvecklingen.
Konkurrensen stannar inte i valet mellan privata/friskolor och kommunala, utan också inom den kommunala skolan har den konkurrerande skolutvecklingen satt sina spår. Stockholms Stads skolsystem är ett praktexempel på A och B-skolor. Med det konkurrerande intagningssystemet till gymnasiet har ett antal ytterstadsgymnasier fått ta emot elever med allt sämre betyg och de har knappt kunnat fylla sina klasser, medan trycket på ett antal innerstadsskolor varit enormt.
Skolornas framgång beror på ett skevt elevunderlag och inte på jämlikhet. Trots alla stora ord i mediebruset om friskolornas konkurrensfördelar är Skolverkets rapport "Mer kunskap för pengarna":s statistiskt säkraste antagande att en stor del av skolornas ”ineffektivitet” ska tillskrivas skolornas elevsammansättning som skolorna inte kan påverka.
Men inte bara elevunderlaget räcker för att öka konkurrenskraften. Flera rapporter visar hur den konkurrerande skolutvecklingen leder till en fiktiv skolframgång mät på betyg. Betygsinflationen i gymnasieskolan har gjort att betygen har höjts mer än ett och ett halvt steg på fem år. En tillsynsrapport från Skolverket riktad mot Vittras två gymnasieskolor, L’Estradska i Stockholm och Sjödins i Göteborg, kritiserar dem för att ge för generösa betyg. Ett stickprov visade att Vittra-skolorna konsekvent givit elever bättre betyg än vad som var motiverad. Skolverket menade att skolkoncernen Vittra på detta sätt satt hela betygssystemet ur spel och att man medvetet manipulerade betygssystemet.
Christina Cliffordson vid Göteborgs universitet har i en studie påvisat att skolbetygen drabbats av inflation. Varje år höjs betygsnivån på gymnasiet utan att eleverna har blivit duktigare. Undersökningen konstaterar att de höjda betygen inte leder till att eleverna presterar bättre när de börjar på universitetet eller högskolan. Christina Wikström verksam vid Umeå universitet har i en undersökning mätt alla gymnasisters betyg. Hennes slutsats är att betygen generellt ökat över tiden utan att eleverna blivit bättre. Och att friskolor är mer generösa i sin betygsättning än andra skolor. En förklaring menar Wikström skulle kunna vara den stora konkurrensen mellan skolorna. Många friskolor marknadsför sina kvaliteter med att eleverna får bra betyg där.
Resultatstyrningen tillämpas i relation till andra. Det vill säga i konkurrens med andra skolor. Skolframgången utvecklas som ett verktyg för att öka konkurrenskraften, och inte i första hand för att nå uppsatta kunskapsmål. Idag har därför skolutveckling övergått till att vara en fråga om hur skolor använder sina resurser för att åstadkomma höga betygsnitt och därmed öka sin konkurrenskraft.
Friskolorna och ett fåtal kommunala skolor, ex Stockholms innestadsskolor, tävlar om de mest studiemotiverade elever. Man tävlar om de framgångsrika och därmed kostnadseffektiva eleverna med höga betyg som kommer att öka skolans konkurrenskraft. Elever med höga betygresultat ger skolan framgång och en effektiv användning av skolpengen.
Det är elevernas betygsresultat som fångar skandaljournalistikens uppmärksamhet. I tio i topp-listor och på bästa medieplats redovisas en rangordning av skolornas betygsframgång. Skolor med högt betygsnitt lyfts upp som exempel. Andra icke framgångsrika skolor ska ta efter. Höga betyg likställs med skolframgång och premieras därefter. Skolorna måste prestera i förhållande till andra konkurrerande skolor, privata som kommunala. Systemskiftet med samspelet mellan elevens enskilda prestation utan hänsyn till bakgrundsförutsättningar och de enskilda valmöjligheterna öppnar vägen för den konkurrerande skolutvecklingen.
Konkurrensen stannar inte i valet mellan privata/friskolor och kommunala, utan också inom den kommunala skolan har den konkurrerande skolutvecklingen satt sina spår. Stockholms Stads skolsystem är ett praktexempel på A och B-skolor. Med det konkurrerande intagningssystemet till gymnasiet har ett antal ytterstadsgymnasier fått ta emot elever med allt sämre betyg och de har knappt kunnat fylla sina klasser, medan trycket på ett antal innerstadsskolor varit enormt.
Skolornas framgång beror på ett skevt elevunderlag och inte på jämlikhet. Trots alla stora ord i mediebruset om friskolornas konkurrensfördelar är Skolverkets rapport "Mer kunskap för pengarna":s statistiskt säkraste antagande att en stor del av skolornas ”ineffektivitet” ska tillskrivas skolornas elevsammansättning som skolorna inte kan påverka.
Men inte bara elevunderlaget räcker för att öka konkurrenskraften. Flera rapporter visar hur den konkurrerande skolutvecklingen leder till en fiktiv skolframgång mät på betyg. Betygsinflationen i gymnasieskolan har gjort att betygen har höjts mer än ett och ett halvt steg på fem år. En tillsynsrapport från Skolverket riktad mot Vittras två gymnasieskolor, L’Estradska i Stockholm och Sjödins i Göteborg, kritiserar dem för att ge för generösa betyg. Ett stickprov visade att Vittra-skolorna konsekvent givit elever bättre betyg än vad som var motiverad. Skolverket menade att skolkoncernen Vittra på detta sätt satt hela betygssystemet ur spel och att man medvetet manipulerade betygssystemet.
Christina Cliffordson vid Göteborgs universitet har i en studie påvisat att skolbetygen drabbats av inflation. Varje år höjs betygsnivån på gymnasiet utan att eleverna har blivit duktigare. Undersökningen konstaterar att de höjda betygen inte leder till att eleverna presterar bättre när de börjar på universitetet eller högskolan. Christina Wikström verksam vid Umeå universitet har i en undersökning mätt alla gymnasisters betyg. Hennes slutsats är att betygen generellt ökat över tiden utan att eleverna blivit bättre. Och att friskolor är mer generösa i sin betygsättning än andra skolor. En förklaring menar Wikström skulle kunna vara den stora konkurrensen mellan skolorna. Många friskolor marknadsför sina kvaliteter med att eleverna får bra betyg där.
Ny värld – ny högskola ?
I regeringens kommande högskoleproposition ”Ny värld - ny högskola” finns omfattande ändringar i bland annat antagningsreglerna till högskolan som går emot visionen om en högskolan öppen för alla och som inte präglas av klassamhället.
Propositionens huvudlinje är att öka konkurrenskraften mellan högskolorna och internationellt, öka ungdomars direktövergång till högskoleutbildning och att snabbt få igenom högskoleutbildningen mesta möjliga antal studenter under kortast möjliga tid. Idéer om en jämlik högskola, bildning och rätten till högskoleutbildning har försvunnit som utbildningspolitikens huvudspår.
Propositionen föreslår att arbetslivspoängen i högskoleprovsgruppen tas bort och att någon kvotering, i betydelsen att vissa platser reserveras för sökande från en viss grupp eller med en viss bakgrund, inte medges. Man tar bort två viktiga redskap för att motverka den sociala snedrekryteringen och som i huvudsak gynnar sökande från arbetarhem.
Det är studenter med arbetarbakgrund som dominerar bland de som börjar på högskolan lite senare och med hjälp av tillgodoräknad arbetslivserfarenhet vid antagningen. I stället ska direktövergång från gymnasium till högskola prioriteras, som gynnar ”duktiga” och betygstarka grupper från akademikerhem. Betyget blir ännu mer avgörande i antagningen till högskolan.
Propositionens huvudlinje är att öka konkurrenskraften mellan högskolorna och internationellt, öka ungdomars direktövergång till högskoleutbildning och att snabbt få igenom högskoleutbildningen mesta möjliga antal studenter under kortast möjliga tid. Idéer om en jämlik högskola, bildning och rätten till högskoleutbildning har försvunnit som utbildningspolitikens huvudspår.
Propositionen föreslår att arbetslivspoängen i högskoleprovsgruppen tas bort och att någon kvotering, i betydelsen att vissa platser reserveras för sökande från en viss grupp eller med en viss bakgrund, inte medges. Man tar bort två viktiga redskap för att motverka den sociala snedrekryteringen och som i huvudsak gynnar sökande från arbetarhem.
Det är studenter med arbetarbakgrund som dominerar bland de som börjar på högskolan lite senare och med hjälp av tillgodoräknad arbetslivserfarenhet vid antagningen. I stället ska direktövergång från gymnasium till högskola prioriteras, som gynnar ”duktiga” och betygstarka grupper från akademikerhem. Betyget blir ännu mer avgörande i antagningen till högskolan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)