Manuel Noriega, som dog idag, symboliserar hur USA agerat i Latinamerika och betraktat regionen som sin egen bakgård. Noriega var aldrig ett misstag i USA:s utrikespolitik. Hans "karriär" i händerna på USA var inte unik. Andra officerare, som Pinochet, gick precis samma väg och öde.
USA både rekryterade Noriega under hans vistelse i Peru och utbildade honom vidare i School of the Americas. Han fanns redan i mitten av 1970-talet på CIA:s lönelista med en inkomst på 110 000 US-dollar per år. Som informatör såg dåvarande CIA-chefen George Bush till att han klättrade i maktens korridorer. Han blev både chef för Panamas underrättelsetjänst och för försvarsmakten och 1983 de facto Panamas starke man efter mordet på Torrijos (1981). När CIA-chefen Casey 1984 kom till Panama frågade "Where's my boy? Where's Noriega?".
Noriega gjorde en hel del jobb åt USA. Han var bl a inblandad i finansieringen av Contras krig mot sandinisternas Nicaragua i operationen "Project Democracy". CIA-chefen William Casey hade beordrat Oliver North att finansiera terroristorganisationen Contras med pengar från vapenförsäljning till Iran, under Iran-Irakkriget, men också genom Noriega som hade goda kontakter med knarkkartellerna i Colombia. Även Pablo Escobars son menar att hans pappa bidrog till att bekämpa vänsterrörelser i Centralamerika. Noriega lånade ut flygplatser och träningsläger samt bombade på order av CIA både ekonomiska och militära mål som tillhörde sandinisterna. CIA:s finansiering av Contras via vapenförsäljning till Iran avslöjades 1986 av den libanesisk tidningen Ash Shiraa och desarmerade till viss del strategin.
Noriega bidrog också till mordet på Arturo Jarrín, ledaren för den ecuadorianska vänsterrörelsen Alfaro Vive Carajo. Noriegas goda kontakter och affärer gjorde också honom till en bra kontaktlänk mellan Medellinkartellen och USA:s knarkpolis DEA. Noriegas Panama blev visserligen den första narkostat.
I slutet av 1980-talet blev Noriega för obekväm för USA. Han hade mycket emot sig och var en farlig typ. Han hade samröre med de fallande colombianska kartellerna och han var inblandad i flera hemliga USA-stödda operationer i Centralamerika. Men framförallt ingick han inte i USA:s nya strategi för Latinamerika, som gick ut på att göra sig av med de obekväma USA-stödda diktatorer som Videla, Pinochet, Stroessner m fl.
De ville bli av med Noriega. Han fick ett ultimatum men vägrade lämna makten. Han ogiltigförklarade i maj 1989 ett val som USA:s nye man Guillermo Endara ska ha vunnit. USA:s tålamod var slut. I december 1989 invaderade USA Panama med 28 000 mariner. ca 4 000 människor mördades, majoriteten civila. Noriega sökte sin tillflykt till Vatikanens ambassad men tvingades ge upp i början av januari 1990 och fördes till USA där han dömdes till 40 år för knarksmuggling och pengatvätt. En av huvudvittnen var Carlos Lehder, en av grundarna av Medellinkartellen.
