Uselt tillstånd för MR i Colombia

I veckan deltog jag på en konferens om mänskliga rättigheter i Colombia. Konferensen pågick under pågående avslöjanden i Colombia kring den colombianska regimens band till paramilitärerna. Samma dag som konferensen började offentliggjorde senatorn från vänsteralliansen PDA Gustavo Petro hur nuvarande presidenten Uribe under sin tid som guvernör i Antioquia gav stöd och skydd till paramilitärerna.

Konferensen som höll till i EU-parlamentets lokaler anordnades av människorättsorganisationen OIDH-ACO med stöd från bl a EU-parlamentarikern Jens Holm (v). Ett viktigt inslag var deltagandet i panelerna av ett flertal EU-parlamentariker från vänstern, socialdemokraterna, de gröna och liberalerna. Endast de konservativa avstod från att delta. Andra som medverkade var representanter från bl a Amnesty, OEA (eng OAS) och fackliga internationalen ITUC. Från Colombia deltog ett flertal mr-organisationer, vänsterledaren Carlos Gaviria och Colombias EU-ambassadör.

Den sistnämnde fick hela tiden agera i defensiven för de rapporter om övergrepp som presenterades under konferensen. Andra inbjudna representanter för den colombianska regimen, bl a vicepresidenten Santos som tidigare aviserat sin medverkan, kom inte. EU-ambassadören lovordade presidenten Uribe för sin fredsansträngning och ägnade sig åt en skönmålning av den s k "fredsprocessen". Han pratade till konferensen som om han inte berördes av den statistik och information som där delgavs. Man kom att tänka på Saddam Husseins informationsminister Bagdad-Bob. Uribe har i sin EU-ambassadör sin egen Bogota-Bob.

Konferensen konstaterade att det inte skett några avgörande förbättringar gällande de mänskliga rättigheterna sedan förra konferensen för drygt tolv år sedan. Mord, våld och hot fortsätter. Under Uribe första mandatperiod har 11 292 personer mördats, 6 912 har häktats på godtyckliga grunder, 468 fackliga aktivister har mördats, varar 75 under år 2006, och flera hundra har hotats till liv. Tre journalister mördades i fjol. Colombia har idag över tre miljoner internflyktingar, näst flest i världen efter Sudan. Samtidigt befinner sig ca 250 områden under väpnad konflikt.

Den colombianska regimens kopplingar till paramilitärerna diskuterades ingående. Flera hundra politiker på högsta nivå har pekats ut eller är på väg att åtalas för sina band till paramilitärerna. Demobiliseringsprocessen som får stöd av USA avfärdades av konferensen som en legalisering av mördarbanden. Likaså konstaterades att av lagen om rättvisa och fred har varken rättvisa eller fred uppnåtts, men en uppenbar straffrihet för paramilitärerna. Deras strukturer är intakta och de har till på köpet gynnats av statens förmånliga ekonomiska bistånd. En sak som uppmärksammades var hur paramilitärerna nu lagligt kunnat tillägna sig jord som tidigare med våld beslagtagits från fattiga bönder. Det rör sig om flera miljoner hektar som idag utnyttjas för exportjordbruk, bl a för banan och palmodlingar. Skandalen kring banden till paramilitärerna har även nått säkerhetspolisen DAS, som anklagas för att bistå paramilitärerna med register över politiska, fackliga och andra aktivister som opponerar sig regeringen, jordägarna och transnationella företag som Coca-cola och Chiquita. Konsekvensen av detta samarbete är kända; mord, förföljelser och hot.

Ett annat område som togs upp är det ökande antalet internflyktingar. Krav på kompensation för de som förlorat sina hem och egendom lyftes, samtidigt menade flera att det är nödvändigt med en jordreform. Enligt Amnesty har nu över 50 000 personer krävt staten på kompensation, av dem har ca 10 000 beslagtagits jordegendom. Hittills har inte paramilitärerna inom ramen för demobiliseringen lämnat tillbaka jordegendomar.

Enligt Amnesty m fl har EU tidigare i sin dialog med den colombianska regimen varit mer hård i sina krav på respekt av de mänskliga rättigheter, nu uppfattas EU ha en mer ”mjukare” framtoning. Spanien och England exporterar vapen till Colombia och EU finansierar regeringens s k fredslaboratorier. Dessutom förhandlar EU om ett nytt handelsavtal med Colombia.

Flera kravs lyftes under konferensen. FN, EU och världsopinionen måste ställa hårdare krav på regimen gällande mänskliga rättigheter. I synnerhet måste sanning, rättvisa och kompensation vara pelare i en riktig fredsprocess. Krav ställdes för att EU i praktiken ska stödja en fredlig lösning av konflikten, erkänna de stridande parter och ge sitt stöd till det s k humanitärt utbyte av kidnappade och fångar mellan staten och gerillan, att DAS offentliggör de hemliga register på aktivister, möjliggöra en reform av domstolsväsendet och avskaffa militärdomstolarna samt att valsystemet demokratiseras. Ett krav som fick mycket uppmärksamhet, inte minst i media i Colombia med Jens Holm (v) i spetsen, är att EU ska frysa förhandlingarna om ett nytt handelsavtal.

De andra i det franska valet

Det är inga stora politiska skillnader mellan huvudkandidaterna i det franska presidentvalet. För Zarkozy och Royal (men även Bayrou) handlar det mer om att sälja ett "koncept", mer om marknadsföring än om politiska alternativ. Valets kärna är det snabba budskapet och kändiskapet. När de politiska skillnaderna suddas ut har även fascisten Le Pen förlorat genomslagskraft, dessutom har huvudkandidaterna nu mer än tidigare gjort till sitt en (mer eller mindre) etablerad främlingsfientlighet inlindad i en diskurs om den franska identiteten.

Skillnaden i det franska valet (ideologiskt och politikst) utgörs av "de andra" på vänsterkanten, till vänster om socialisten Royal. Totalt är de 6; Besancenot, Buffet, Bové, Laguiller, chivardi och Voynet. Och de är på väg att misslyckas totalt. Enligt opinonsmätningarna uppnår de tillsammans runt 12%.

I självaverket var misslyckandet ett faktum när de i höstas inte kunde enas om EN kandidat. Vad som från början var ett lovande samarbete för att hämta hem det stödet man vann i folkomröstningen om EU-konstitutionen, slutade i en total splittring. Det visar att en sak är att delta tillsammans på torgmöte (mot ett odemokratiskt EU eller mot USA:s krigspolitik), och en annan sak att tillsammans bygga upp ett politiskt alternativ som på riktigt kan tävla med etablissemanget om den politiska makten.

"demokratiseringen" i Irak går som på räls.

Den dramatiska ökningen av dödsstraffet och av grymma straff i Irak är en obehaglig påminnelse om vad den s k "demokratiseringen" av Irak resulterat i. Irak har klättrat upp till 4:e platsen i antal dödstraff (270 har dömts till döden). Amnesty skriver i en rapport om bristfälliga rättegångar, tv-sända bekännelser och tortyr. I den kurdiskt styrda norra delen av Irak, som den svenska regeringen omfamnar med ekonomiskt och politiskt bistånd, är brotten mot mänskliga rättigheter uppenbara. Så här skriver Amnesty

"In July 2005 Kurdish news channels broadcast 'confessions' to offences of murder and rape by Shaikh Zana ‘Abdul Karim Barzanji and other men, delivered in Kurdish. In addition, several of the men reportedly admitted to homosexual relations. The video tapes of their 'confessions' were reportedly provided to the TV stations by Kurdish security and intelligence services."

Vår krigsminister Bildt talade i måndagens riksdagsdebatt varmt om hur den irakiska regeringen bygger demokratin. En rekommendation är att han läser igenom Amnestys senaste rapport. Framförallt innan han åker på nästa ministermöte i FN som ska sanktionera den irakiska regimens (läs USA:s) nya bluffinitiativ, det så kallade International Compact with Iraq. Som är i själva verket ett nytt sätt för att få med fler länder att finansiera ockupationen.

En fråga som bör ställas till krigsministern är hur länge Sverige ska bistå ockupationen med pengar för att fortsätta kränka de mänskliga rättigheterna?

Ny seger för Correa i Ecuador

Nästan 80 % sa ja till en ny konstitution och en konstituerande nationalförsamling i gårdagens folkomröstning . Det är en stor seger för president Correa och vänstern i Ecuador. Och ett stort nederlag för högern som knappt fick med sig ca 10% för nej. Correa sa att den politiska maffian besegrats. Läs mer (spanska) här, här och här

Svenska soldater har inte i Afghanistan att göra

Tragisk att ännu en svensk skadats i Afghanistan (läs även här), men detta är endast en konsekvens av det svenska deltagande i USA:s och NATO:s krig mot terrorismen. I praktiken har Sverige för första gången i modern historia dragits in i ett krig där mänskliga rättigheter dagligen kränks och där civila dödas i dagliga bombningar. MR-organisationen i Afghanistan AIHRC rapporterar om hur USA-trupper i mars använde sig av brutalt våld mot civila i Nangahar-provinsen.

Sveriges deltagande i USA:s krig i Afghanistan är en del av militariseringen av utrikespolitiken. Enligt finsk media är Finland och Sverige på väg in i NATO:s "rapid reaction force". Den finska primärminister Matti Vanhanen själv har bekräftat att Finland har meddelat sitt intresse för att delta i den militära alliansens snabbstyrkan. Idag har både Finland och Sverige trupper under NATO-befäl i både Kosovo och Afghanistan. Det är dags att sluta uppfatta Sverige som ett fredsbevarande land, faktum är att det är ett krigförande land

Bildt mot väggen för sina investeringar i krig

Dax att ställa Carl Bildt mot väggen för sina investeringar i krigsindustrin och sitt stöd för USA:s krigspolitik. Nästa vecka blir det svettigt för vår egen krigsminister.

Redan på måndag får Bildt svara på frågor i riksdagen om Irakkriget. Sossen Astudillo och vänsterpartisten Hans Linde undrar hur Bildt kommer att agera för att stoppa kriget i Irak. Medan Astudillo vill veta hur Sverige tar initiativ för att bidra till utveckling för fred och demokrati i Irak, vill Linde att Sverige ska uppmana USA och dess allierade att omedelbart avbryta ockupationen av Irak och att Bildt tar intitiativ för att fördöma brotten mot de mänskliga rättigheterna som den irakiska regimen begår.

Vidare har Hans Linde (v) ställt en fråga till Bildt angående krigs(utrikes)ministerns inblandning i affärer med klusterbomber.

På tisdag kommer KU att höra Bildt angående hans finansiella intressen i USA-bolaget Legg Mason som har intressen i de fyra största klusterbombstillverkarna: Lockheed Martin, Raytheon, Textron och Alliant Techsystem. Det sistnämnda tillverkar även vapen med utarmat uran. När Israels flyg bombade Libanon i augusti 2006 användes klusterbomber från dessa företag. Ulf Holm (mp) och Veronica Palm (s) vill att KU granskar Bildts innehav av optioner i USA-bolaget Legg Mason.

Nätverket mot krig kommer på tisdag den 17 april kl. 11:30 att stå utanför riksdagen för att protestera mot Bildts klusterbombsaffärer. Läs även Göran Drougges utmärkta artikel i DN om detta.

En reseskildring från irakiska Kurdistan

Jag fick ta del av en reseskildring till irakiska Kurdistan från Amineh K, med rötter i iranska Kurdistan, som jag vill dela med mig.

Under två veckor i mars var jag på studiebesök i irakiska Kurdistan. Jag besökte det kurdiska parlamentet och träffade de kvinnliga ledamöterna, några ministrar samt flertalet kvinnoorganisationer. Jag träffade även vanliga människor, journalister m.m. Situationen är ohållbar. Det finns inte någon trygghet varken för kvinnor eller någon annan medborgare i Irak. Och nu ska Sverige skicka tillbaka folk till norra Irak!!

På USA och Storbritanniens begäran ska det irakiska folket tvingas byta ut det gamla S-passet, till ett G-pass, eftersom man påstår att terrorister lätt kunnat förfalska det gamla passet. [Efter beslut av Migrationsverket godkänner Sverige inte de irakiska S-passen. Beslutet började gälla från och med den 19 februari i år].

Men det handlar inte bara om det utan det finns många negativa förändringar framförallt på jämställdhetens område. Man har nu infört en regel att kvinnor inte får resa ensam utan medgivande av någon manlig släkting. Om en kvinna inte har någon far, bror, farbror eller äkta make ska hon omyndigförklaras enligt lagen. Det är samma sharialagar som vi kvinnor i Iran har kämpat mot i 29 år som nu, tackvare USA och Storbritannien, även Irak ska införa.

Detta är helt obekant för folket och det finns inte någon som vet någonting om detta . Märkligaste är att inte ens ministern som är tillsatt för att arbeta med kvinnofrågor eller någon av de 25 parlamentarikerna i Kurdistan eller kvinnorna i det irakiska parlamentet reagerat på detta. En enda tidning nystade ut informationen från någon som jobbar på en myndighet.

Förutom fattigdom och hög inflation är otryggheten enorm och alla vill fly landet, särskilt ungdomarna. Kvinnors situation har försämrats markant. Hedersmord, prostitution, kidnappningar av kvinnor och unga flickor, m.m har ökat.

Amineh

Söndra och härska är USA:s devis i Irak

Journalisten Robert Fisk varnar för USA:s senaste planer för att "vinna" kriget i Irak, nämligen att låsa in människor i och omkring Bagdad i s k "gated communities" - en taktik som inte funkade i Vietnam och inte "fungerar" på Västbanken i Palestina. Enligt den nya säkerhetsplanen kallad FM 3-24 ska 30 av Bagdads 89 distrikt stängas av för allmänheten och säkerhetskontroller ska införas. Planen förutsätter också en förstärkning av trupperna , bl a genom att placera ca 40 000 soldater på södra och östra delen av Bagdad, mellan gränsen till Iran och huvudstaden.

"The system has been used - and has spectacularly failed - in the past, and its inauguration in Iraq is as much a sign of American desperation at the country's continued descent into civil conflict as it is of US determination to "win" the war against an Iraqi insurgency that has cost the lives of more than 3,200 American troops. The system of "gating" areas under foreign occupation failed during the French war against FLN insurgents in Algeria and again during the American war in Vietnam. Israel has employed similar practices during its occupation of Palestinian territory - again, with little success".

Hyckleri i USA:s militära bistånd till Colombia

USA:s State Department har informerat USA:s kongress om att såväl den colombianska regeringen som landets militär respekterar mänskliga rättigheter och har gjort upp med sina band till de paramilitära grupperna. Genom godkännandet kommer nu den colombianska militären få ta emot den återstående delen av USA:s militära bistånd för 2006 som totalt uppgick till 591 miljoner dollar.

USA:s godkännande kommer samma dag som finansministern Oscar Iván Zuluaga offentligt erkännt att han 2003 valkampanjade med hjälp av Maribel Galvis, ökänd ledare för paramilitärna, och när senatorn Gustavo Petro meddelar att han kommer att offentliggöra en lista på två tusen personer knutna till regeringen och militärerna (allt från militärer, jordägare, präster och politiker) som har eller har haft samröre med paramilitärerna. Jag har tidigare skrivit om den colombianska regeringens samröre med paramilitärerna.

Tigran Feiler, ordförande i Colombianätverket skriver att "Bevisen på hur hela den colombianska statsapparaten samarbetat med och infiltrerats av paramilitärerna har radats upp. Colombias utrikesminister María Consuelo Araújo avgick efter att hennes bror erkännt samröre med paramilitärerna, flera parlamentariker från Uribes regeringskoallition står anklagade för liknande brott och nyligen pekade självaste CIA ut Colombias överbefälhavare Mario Montoya för att ha samarbetat med paramilitärer.

Respekt för mänskliga rättigheter? Lovorden från USA kommer inte långtefter att FN släppt sin senaste människorättsrapport om Colombia. Där pekar man ut den colombianska regeringen som direkt ansvarig för en allt större del av övergreppen i den colombianska konflikten. Framförallt handlar det om en kraftig ökning av antalet utomrättsliga avrättningar. Även när det gäller situationen för Colombias fyra miljoner internflyktingar bär den colombianska regeringen ett tungt ansvar. "

Nedräkningen har börjat i det ockuperade Irak

Det är uppenbart att nedräkningen för USA:s ockupation har börjat. På fyraårsdagen av USA:s intåg i Bagdad är det inga jubelrop. Sakta men säkert har majoriteten av irakerna kommit till insikt om att USA och allierade är helt enkelt nygamla ockupanter och inga "befriare". Shiiterna, som tidigare setts som allierade till ockupationsmakten, demonstrerar mot de utländska ockupanterna. Attackerna mot den USA-kontrollerade gröna zonen i Bagdad har intensifierats. Så gott som dagligen ligger den under raketbeskjutning. USA-soldaterna har förlorat kontrollen över Bagdad. Demokraternas bråk med Bush med krav på ett datum för tillbakadragandet ska förstås som etablessimangets desperation och ett försök att hitta alternativ till det kommande nederlaget. Det är ingen slump att allt fler drar paraleller till Vietnamkriget. Det finns likheter, inte minst i den nu offentliga splittringen i det politiska etablessimanget. För att bara påminnas om hur det kan bli framöver får ni här den klassiska bilden på evakueringen av USA:s ambassad i Saigon i april 1975.

Will it look like this?

Etanolallians Bush-Lula ökar svälten i världen

Den nyinfriade etanolalliansen mella Bush och Lula är minst sagt kontroversiell. Bara idén om att öka etanolproduktionen och skapa en "internationell marknad för alkolholbaserat bränsle" trappar upp konfrontationen i Brasilien och kritiken från miljörörelsen. De miljömässiga och sociala problem som skapas av utbredd sockerrörsodling för etanolframställning är välkända i Brasilien. Stora landområden skövlas, odlingen äter på naturens begränsade resurser och luften förorenas när man bränner löv för att underlätta nedhuggningen. Dessutom jobbar säsongsarbetarna på sockerrörsplantagerna under omänskliga förhållanden och saknar anställningstrygghet. Etanolalliansen Bush-Lula förutsätter att jordägandet koncentreras till ett fåtal aktörer, att skogsavverkningen effektiviseras och för att bemöta efterfrågan från västvärlden kraftigt öka exploateringen av odlingsmark för bränslegrödor på bekostnad av grödor för matproduktion.

I Brasilien växer nu kritiken mot etanolalliansen. De jordlösas rörelse MST säger att "Sockerrörsproducenterna står för en monokultur som varken skapar nya jobb eller större välfärd. Tvärtom koncentreras ­rikedomarna i händerna på ett fåtal". Katolska kyrkans företrädare menar att etanol idag är lönsamt "­beror på att arbetarna får så låga löner". Biskoparna varnar för de sociala följderna av en storskalig satsning på etanol och sockerrör. "Vi känner inte till ett enda land som blivit rikt på sockerrör".

I Sverige har lantbruksforskaren Torbjörn Rydberg kritiserat etanolsatsningen. Han tar Brasilien som skräckexempel. "Det är ruggigt vilka förändringar som pågår där. Hanteringen skövlar stora landområden. De bränner av fälten för att effektivare ta hand om skördarna. De anställda är, enligt brasilianska forskarstudier, förbrukade på bara femton år. De slits ut i förtid och riskerar svåra sjukdomar till följd av all sot och brandrök. Dessutom behandlas sockerrören med kemiska medel för att få en jämnare kvalitet och dessa medel är starkt cancerframkallande".

En annan som gett sig in i debatten är Kubas ledare Fidel Castro som menar att användning av säd för att tillverka etanol ökar svälten i fattiga länder. Att omvandla livsmedel till drivsmedel riskerar att förvärra världshungern om grödor för bränsle prioriteras framför grödor för matproduktion. "Detta jättelika slöseri med spannmål för att producera drivmedel skulle - om man bortser från de oljehaltiga utsäden - enbart räcka till att spara åt de rika länderna 15 procent av det som deras glupskapersonbilar konsummerar"..."Ingen i Camp David har svarat på den grundläggande frågan: Var och vem kommer att förse USA, EU och de rika länderna med de dryga 500 miljoner ton majs och annat spannmål som behövs för att producera den mängd biobränsle som USA:s och andra länders storföretag kräver som motprestation för sina stora investeringar?".

Dock finns det pengar att tjäna på etanol, det vet superkapitalisten George Soros som satsar hårt på etanolproduktion i Brasilien. Han sägs även ha haft ett finger med i spelet när EU sänkte tullarna på etanol.

Gemensam hållning mot Kuba på väg att brytas

Apropå Sveriges diplomatiska kris med Kuba, har Spaniens utrikesminister Moratinos, som nu avverkat ett 2-dagars besök i Havanna, sammanfattat väl hur vissa EU-länder förhåller sig till Kuba. "För Spanien är kontakten med Kuba ett måste, för andra länder är det ett val".

Sverige som nu särat sig till hökarna i Kuba-politiken gör ett val att inte upprätthålla goda förbindelser med Kuba. Detta görs inte utifrån en "gemensam hållning" inom EU, det kan Moratinos påminna om, utan medvetet till stöd för USA:s Kubapolitik. Den gemensamma hållning mot Kuba drevs på av den spanska dåvarande presidenten, högerledaren Aznar, och är nu på väg att brytas.

Spanien har självklart intressen att försvara på Kuba. Inte minst gentemot andra som Kina som stärkt sina ekonomiska band med Kuba. Spanien måste flytta fram sin position både kommersiellt och politisk. Och vill ha med sig EU. Moratinos säger att Spanien ska verka för att EU och EU-länderna närmar sig Kuba igen och erbjuder sin hjälp till de EU-länder som så önskar.

Som sagt, Sverige kan välja att inte följa USA:s agressiva politik mot Kuba. Bildt borde ta hjälp av Moratinos.

There is life after the IMF, and it's a good life

Det fanns en tid då IMF och världsbanken hade all makt i världen för att bokstavligen tvinga de latinamerikanska länder till förödande nyliberala reformer i vad som kom att kallas Washington konsensus; krav ställdes på privatiseringar av vården, skolan och pensionssystemet, att kasta sig i famn på kortsiktiga internationella kapitalister och att minimera statens och den offentliga sektorns roll i ekonomin.

Det är gångna tider. Nu är IMF och världsbanken på väg att konkurreras ut, inte av andra finansiella institutioner eller banker, utan av ett växande samarbete latinamerikanska länder emellan. Och därmed är på väg att tappa även sitt politiska inflytande.

Nya siffror visar att IMF:s lån till Latinamerika stannade förra året i 50 miljoner dollar, endast 1 % av det totala som IMF lånade ut till världens länder. Motsvarande siffror för år 2005 var 80 %. I huvudsak är det Turkiet som står för 75 % av IMF:s lån.

Dessa siffror måste jämföras med vad Venezuela lånade ut till Argentina (2, 5 miljarder USD), Ecuador (500 miljoner USD) och till Bolivia (1, 5 miljarder) USD.

Det tightare samarbetet mellan länder och lånen från Venezuela har gjort det möjligt för länder som Argentina att befria sig från IMF:s hårda nyliberala "rådgivning". När Argentina i december 2005 slutbetalade hela sin låneskuld till IMF (9,5 miljarder USD) sa presidenten Kirchner “There is life after the IMF, and it's a good life”.

Västvärldens krigsherrar sviker Irakflyktingarna

FN:s flyktingkommissarie António Guterres säger i en SvD-intervju att världen sviker Irakflyktingar. Han är upprörd och frustrerad över omvärldens ”brist på engagemang” för flyktingarna. Bra att han visar engagemang kan man tycka, dock glömmer han att nämna att denna ohållbara situation är en konsekvens av en pågående ockupation. Och att FN:s Genevekonventioner och humanitär rätt tydligt ställer krav på ockupanten gällande skyddet av civilbefolkningen. Inte ett ord säger han om detta och vilka som har huvudansvaret. Enligt Human Rights Watch tog USA under 2006 bara emot ca 200 Irakflyktingar. Guterres fegar i sin kritik mot vad han kallar "huvudaktörerna", han säger t o m att "USA nu tagit steg framåt och planerar stöd till länderna i regionen". Guterres är dessutom en av dem som inte ser problem med USA:s ockupation av Irak, han har tidigare sagt att lösningen är att "skapa stabilitet och säkerhet i Irak”. Jag skrev häromdagen om hur det ligger till med stabiliteten i Irak. Vad Guterres kallar en humanitär tragedi är resultatet av våld och grymhet som krigsherrarna i västvärlden påtvingat irakierna. Det är inte världen som sviker irakierna, en stor majoritet av världsopinionen motsatte sig kriget och är emot USA:s ockupation av Irak. De som sviker och vänder irakierna ryggen är desamma som den 20 mars 2003 jublade när USA satte igång krigsmaskineriet.

Sverige, ett krigförande land

Kriget i Afghanistan går inte som USA eller NATO tänkt sig, och det borde vara ett orosmoment för den svenska regeringen men också för den avgående regeringen som starkt förespråkat för ett svenskt deltagande. Inte ens affärerna går bra i krigets Afghanistan (om vi bortser från opimiumhandeln). USA-bolaget UNOCAL har svårigheter att bygga ut de planerade olje- och gasledningarna som skulle bl a transportera ca 1 miljon oljefat om dagen. Den sittande "regeringen" har knappt någon makt eller handlingskraft. Karzai-regeringen har begränsat sitt handlingsutrymme till Kabul, (det är därför han kallas Kabuls borgmästare). De stora förlorarna i detta krig är afghanerna själva och missnöjet växer .

USA verkar inte lika bekymrat som andra för talibanernas frammarsch i södra Afghanistan. En förklaring enligt författarinan Nazarín Amirian skulle kunna vara att USA är mer bekymrar för kriget i Irak och konfrontationen med Iran och att man nu ser möjligheten att ta hjälp av taliban-grupper inför ett eventuellt angrepp mot Iran. Även Karzai har etablerat kontakter med gamla talibanledare.

Sverige deltar i kriget för att försvara andras intressen. Och riskerar unga svenskars liv och hälsa. USA har i Afghanistan använt sig av utarmat uran. USA-professorn Marc Herold vid universitetet i New Hampshire sa vid ett seminarium i Stockholm att det fanns minst 750 ton utarmat uran i de bomber som fällts över Afghanistan sen krigsutbrottet oktober 2001. Mätningar som gjorts av doktor Asaf Durakovic visar att de som testats i Afghanistan har halter av radioaktivt uran i urinen i en omfattning som var 100 till 400 gånger större än hos testade Gulfveteraner.

Den svenska opinionen mot det svenska deltagandet i kriget växer. Afghanistanupproret har samlat många och viktiga namn. Idag i Svd frågar den fd försvarsministern Thage G Pettersson i ett modigt inlägg om den borgerliga regeringen någonsin kommer att gå emot USA och Nato? och undrar när den socialdemokratiska oppositionen kommer med ett kraftfullt protestuttalande mot krigen i Irak och Afghanistan?

Skenrättegång och bekännelser under tortyr

Det är uppenbart att rättegången mot den 31-årige Guantanamofången är en skenrättegång som har som syfte att legitimera en vidrig rättsprocess. Rättegången kommer att vara predicerande för kommande rättegångar mot andra Guantanamofångar. Australiern har suttit fängslad i mer än 5 år på USA:s koncentrationsläger utan tillgång till rättsligt stöd och varit utsatt för fysisk och psysisk tortyr. Två försvarsadvokater har inte godkänts av domaren översten Ralph Kohlmann, försvaret har inte fått tillgång till hemliga bevis och åtalet sker i speciella militärdomstolar. Alla internationella konventioner har åsidosatts.

Medierna tiger om omständigheterna kring åtalet. Rapporteringen är under all kritik, Svd:s rubrik är häpnadsväckande Hicks erkänner på Guantanamo.

Kvar i Guantanamo finns 430 människor, än så länge har ingen fällts för brott. Tidigare åtalades tio fångar vid de militära specialdomstolarna men rättegångarna förklarades olagliga av USA:s Högsta domstol. En rapport från Amnesty visar att bara fem procent hade tillfångatagits av USA-styrkor. 86 procent hade gripits av pakistanska styrkor eller av Norra alliansens styrkor, förlagda i Afghanistan, och överlämnats till USA-fängelser, ofta mot en ersättning av tusentals dollar.

Myten om stabiliseringen i Irak

Alla politiska myter avslöjas förr eller senare av den råa verkligheten, ibland går det fort, som med snacket om den pågående stabiliseringen i Irak och framförallt det s k The Baghdad Security Plan. För samtidigt som ockupationsmaktens chef för säkerhetsplanen, generalen Abboud Gambar, från en hårt bevakad fordonskolonn meddelade "att säkerhet är på väg i Bagdad" dementerades detta av inte mindre än en av USA-arméns högsta chefer i Irak Maj. Gen. William B. Caldwell IV, som menade att antalet bilbomber i Bagdad nu slagit rekord, 44 st i februari och totalt 77 i hela Irak. Senast drabbades ockupationsmaktens vice premiärministern Salam al-Zubayi och på lördag krävdes minst ett 60-tal liv av nya bombdåd. Även FN-chefen Ban Ki-Moon har fått känna på hur "stabilt" det är i Bagdad just nu.

Våldspiralen och militariseringen drivs på av USA. Ett rekord i sammanhanget är antalet USA-soldater i landet. Med den tidigare aviserade truppförstärkningen på 21 500 man kommer antalet USA-soldater i Irak att vara i juli 173 000 och enligt Congressional Research Service finns idag i hela Mellanöstern runt 260 000 USA-soldater. De "irakiska" trupperna slår också rekord, Pentagon rapporterar att det finns 328 700 irakier i den s k Iraqi security forces, 120 000 i den irakiska armén och 192 300 inom poliskåren. Rapporten säger också att åtminstone 1/3 av de inte tycks infinna sig på sin "arbetsplats" som de förväntas.

Vad som minskar är den s k koalitionen av de villiga, USA:s allierade i ockupationen. Här har ett annat rekord slagits, nämligen en minskning av antalet "allierade" soldater från de 23 länder som deltar i ockupationen (bl a Mongoliet och Peru). En liten ökning blir det till våren efter att Georgien lovat bidra med 2 300 soldater. Dock sjunker antalet igen när britterna påbörjar ett tillbakadragande under detta och nästa år. Hälften av de 13 000 "allierade" soldater är britter.

Rekord slår krigskostnaderna, som snart passerar Vietnamkrigets (600 miljarder dollar). Enligt den officiella budget-sammanräkningen från kongressen har 351 miljarder dollar spenderats mellan 2003 -2007, dessutom har nya 68 miljarder äskats av Bush för 2008 förutom de redan budgeterade 113 miljarder. Totalt 532 miljarder dollar, i direkta kostnader. Indirekta kostnader som det stigande oljepriset, krigsveteraner och flyktingar finns inte med i denna beräkning.

En påtaglig konsekvens av den drivande militariseringen av Bagdad är att civilbefolkningen flyr i hundratusentals, rapporter säger att närmare 162 000 familjer och kanske upp till en miljon människor har flytt kriget de senaste månaderna. FN rapporterar att det finns ca 1,9 miljoner interna flyktingar och över 2 miljoner flyktingar utanför landet, i huvudsak i Jordanien och Syrien. Tufan Abdu-Wahab, chef för Bagdadavdelningen på "Ministry of Migration and Displaced People" säger att hans avdelning under februari har registrerat över 200 000 som flytt huvudstaden. Man undrar varför familjer som flyr överhuvudtaget bemödar sig att registrera sig. Svaret är enkelt, eftersom ockupationens propagandamaskineri måste visa en bild av en pågående stabilisering, erbjuder ockupationsmakten 250 000 dinarer (192 dollar) till varje familj som återvänder. Men då måste man tidigare ha varit registrerad som "emigrerad". Ändå har enligt denne chef endast 1 % återvänt. Åtminstone för att kvittera ut pengarna.

Fritt fall för Bush

Ett nytt nederlag för Mr W Bush och nu är det fritt fall.

T om bombhögern i Sverige tar nu avstånd från kriget och konsekvenserna av det. DN:s Niklas Ekdal, tidigare förespråkare av invasionen, kräver att de länder som invaderade Irak nu tar sitt ansvar gällande flyktingströmmen. "Det var inte svenskarnas fel att det blev som det blev, men Sverige har tagit större ansvar för flyktingströmmen än USA och Storbritannien." Kravet måste dock inte bara ställas på de länder som deltar i ockupationen, ett ansvar finns också att kräva på de ledande politiker som hejade på och som nu stödjer ockupationen, bland dem vår utrikesminister som gör det av mer ekonomiska än politiska intressen.

Bildts diplomatiska hyckleri

Den s k "diplomatiska krisen" mellan Sverige - Kuba som media rapporterar om kan förhoppningsvis hjälpa oss att även uppmärksamma vad Carl Bildt sa i sitt 9-minuters tal i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Vad sa vår utrikesminister? (tack till Eva B för tipset)

- att regimer som kränker medborgarnas rättigheter ofta också är de som hotar internationell fred och stabilitet – han nämnde inte USA:s och allierades förödande brott mot fred och stabilitet i Irak och Afghanistan

- att de senaste åren har framstegstakten när det gäller demokrati och rättsamhälle dämpats – han sade inte förbytts i bakslag och nämnde inte USA:s och allierades anfallskrig, ockupation, rättsövergrepp och systematiska brott mot grundläggande medborgerliga rättigheter

- att nya auktoritära regimer inför restriktioner för användning av internet – men menade inte USA och dess blockad som förhindrar och fördyrar kubanernas användning av internet och förbjuder dem att logga in på USA-bolagens hemsidor som Disneys, Time Warners m fl

- att brotten mot mänskliga rättigheter måste bemötas kraftfullt och objektivt, och nämnde faktiskt att de begås på ockuperat område i Palestina, men inte av vem, och nämnde Sudan, men sedan kom USA:s favoritlista på s k skurkstater där Kuba finns med – men fortfarande inte en stavelse om USA och allierades övergrepp

- att dödsstraff måste överges, och han nämnde Iran, och med beklagande Irak, men framför allt Kina – och fortfarande lyste USA med sin frånvaro

- att risken är stor för justitiemord och avrättning av oskyldiga i repressiva regimer – men drog inte slutsatsen att USA är en sådan

- att utomrättsliga avrättningar förekommer i Sri Lanka – men glömde USA:s och Israels välkända och högteknologiskt ledande praktik på området

Het affärstips till Bildt

Radiostationen The Voice tipsar Carl Bildt om investeringar i Colombia

bilder från dagens antikrigsdemon i Sthlm

Tusentals i protest mot USA:s ockupation av Irak

Mycket god uppslutning var det idag på antikrigsrörelsens demonstration. Ca 3 000 människor kom till Norra Bantorget i Stockholm för att lyssna på bl a förre ministern Thage G Pettersson och Ali Esbati. Yusuf, ett 10-årig irakiskt barn som skadades under bombningarna av Bagdag, överlämnade sedan en protestresolution till USA:s ambassadör i Sverige. Resolutionen antogs på demonstrationen samtidigt som ett tiotal skådespelare engagerade i Teater Tribunalen läste upp paragrafer ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som sedan symboliskt brändes upp. I det av USA ockuperade Irak har de mänskliga rättigheterna och folkrätten slutat gälla.

I Nätverket mot krig som slitit med förberedelserna är bedömningen att dagens demonstration är en av de bästa på länge, bra stämning, bra uppslutning, musikgruppen Ska'n'ska och Jan Hammarlund var strålande. Antikrigsrörelsen har efter en svacka börjat växa igen, många som är upprörda över USA:s krigspolitik hör av sig och aktivismen växer. I år anordnades ca 20 antikrigsdemonstrationer i landet, bl a i Malmö, Varberg, Göteborg, Jönköping, Östersund, Luleå.


Opinionen mot krigspolitiken behövs även i Sverige, för som Thage G Pettersson sa finns en stor majoritet som inte vill att Sverige ska vara ett krigförande land och det måste de svenska krigshetsarna få höra. Det svenska militära engagemanget i Afghanistan pekar tyvärr mot att den borgerliga regeringen kommer att fortsätta den gamla sosseregeringens linje att militärt ansluta oss till USA:s krig mot terrorismen. Utrikesministern Carl Bildt säger idag på nyheterna att USA:s militära närvaro i Irak är laglig och bör fortsätta. Inte ett ord om USA:s brott mot de mänskliga rättigheterna. I en debattartikel i DN lyckas han redogöra för vad som bör göras i Irak utan att en enda gång nämna USA:s militära närvaro.

Vill du göra nåt konkret? engagera dig!, kom med i den breda antikrigsrörelsen, gå in på Nätverkets hemsida www.motkrig.org för kontakt och info.

läs Nätverkets pressmeddelande
andra rapporteringar Expressen, Svd, Aftonbladet1, Aftonbladet2, Ekot, Rapport, Aktuellt, Jan Guillou, TV4, GP

I Madrid demonstrerade 400 000 människor mot kriget, i Washington protesterade över 50 000, igår samlades kristna grupper utanför Washington National Cathedral. Här hittar du 138 bilder och här rappportering från antikrigsdemonstrationer världen över. Fotolasse har lagt upp bilder från demonstrationen i Stockholm.

Den godartade terrorn i fallet Khalid Shaikh Muhammad

Skickligt har Bush "krig mot terrorismen" kunnat flytta fokuseringen från försvaret av mänskliga rättigheter till att legitimera terror i frihetens namn. Så läggs det fram när media basunerar ut som huvudnyhet Khalid Shaikh Muhammads erkännande av 11-september dådet.

Självklart ligger tyngpunkten på själva erkännandet och som en bisats nämns att erkännandet kan ha kommit fram under oklara omständigheter. En av de som uttalar sig i så gott som alla svenska medier är en av Sveriges s k främsta terrorexpert och säkerhetspolitisk expert vid Försvarshögskolan Magnus Ransport. På frågan om att det förekommit tortyr för att få fram detta erkännande säger han till DN "- Jag tror inte att det har spelat någon större roll."

Den godartade terrorn gör sig påmind, det är inte tortyr som är problemet utan vem som utför det. Att USA torterar gör tortyr mindre problematiskt. Khalid Shaikh Muhammad har i tre år hållits av CIA kidnappad och fånge i hemliga fängelser, med stor sannolikhet har han utsatts för tortyr. Europaparlamentets rapport om de hemliga fängelserna konstaterar att fångar "fråntas sina grundläggande rättigheter", de som interneras utsätts för "tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling"

läs även Esbati

Fullmaktslagarna i Venezuela

Jag har haft förmånen att följa med på en Europaturné en venezolansk parlamentariker, Carlos Escarrá, tidigare ledamot i högsta domstolen och idag medlem i den kommitté som ska skriva om Venezuelas grundlag. Han har träffat allt från ministrar och politiker till journalister, Chavezanhängare och vanliga intresserade av Latinamerika och Venezuela. Två saker som systematiskt kommit upp i samtalen är frågan om huruvida Chavez Venezuela är på väg mot en diktatur och det andra om Venezuelas process är ett experiment/laboratorium.

Carlos Escarrá har pedagogiskt och utifrån en konstitutionell infallsvinkel kunnat argumentera för de pågående förändringarna, bl a om de fullmaktslagar som ger presidenten rätt att stifta lagar via dekret säger han i en intervju i Svd så här

Carlos Escarrá tar snabbt fram sitt tummade exemplar av Venezuelas grundlag, en liten blå fickupplaga i miniformat, och bläddrar fram artikel 203. Han läser högt medan han följer texten med pekfingret:”…fullmaktslagar som godkänts av 3/5 av nationalförsamlingen…kan delegeras till presidenten…och få rang av lag”.

–Alla venezolanska presidenter sedan 1970-talet har styrt med dekret. Dessutom är detta vanligt i hela Latinamerika, säger han.

I en intervju i Flamman säger han

”Chávez på väg att bli enväldig”: så såg rubrikerna ut i svenska tidningar när *Ley Habilitante* - det som på svenska kallas dekretlagen - antogs för snart en månad sedan. Escarrá tonar liksom regeringen ned betydelsen av lagen: den är helt i enlighet med landets konstitutioner sedan slutet av 1800-talet, och den är dessutom vanlig: alla presidenter använt den efter 1970-talet. Och före det, var landet en diktatur. Dessutom fortsätter parlamentet att lagstifta även på de elva områden där Chávez har dekretmakt. - Lagen har blivit en stor sak för att Washington vill göra det till en stor sak.

Vad gäller experimentet "Venezuela" var han tvungen vid ett flertal gånger att säga ifrån, den pågående processen i Venezuela är inget experiment utan en demokratisering av ett land som under många år styrts av en korrupt elit. Det är ingen improvisation eller laboratorium, man överför makten till medborgarna via kommunala råd och deltagande demokrati. De kommande förändringar kommer att inrikta sig på fem s k motorer, 1. en ändring i konstitutionen som ger mer makt åt medborgarna 2. dekretlagen som ska förändra den ekonomiska basen i den venezolanska ekonomin 3. en bildningskampanj moral och ljus mot korruptionen och fusk 4. en decentralisering av den administrativa makten 5. en förstärkning av medborgarmakten och de kommunala råden

Krisen i Italien

Under en resa till Italien hade jag möjlighet att prata om den politiska krisen i Italien med vänsterpolitiker. En intervju med senatorn Jose Luiz Del Roio har publicerats i veckans Flamman, läs den här

Något som är viktigt att framhäva är att krisen inte utlöstes av den italienska vänstern, det finns andra krafter i det italienska samhället som pushat på och som vinner på krisen. Senatorn Roio säger följande

Det var de ”starka krafterna” i det italienska samhallet. Vatikanen som historiskt har ett reellt inflytande i landet. Prodis regering har blygsamt lagt fram ett paket med reformer för att reglera partnerskap för de parförhållanden som inte följer kyrkans äktenskapsnormer. Det gjorde Vatikanen väldigt agressiv. – Den andra kraften är USA. Italien har länge varit en lojal allierad till USA och har utöver Natobaserna sex USA-baser. Problemet uppstod när Prodis utrikespolitik inte lydde Bush, exempelvis drog man tillbaka trupperna från Irak och fördömde USA:s krig, även bombningarna i Somalia fördömdes, dessutom stärks banden med Kina, Indien och Brasilien. I valet till FN:s säkerhetsråd avstod Italien som enda EU-land att rösta emot Venezuela.

avrättning av irakiska kvinnor

Högsta irakiska brottmålsdomstolen har dömt tre kvinnor till döden genom hängning. Deras brott rubriceras som ”offences against the public welfare.”

Enligt uppgifter från det Irakiska Advokatsamfundet (Iraqi Lawyers Union) är kvinnorna:Wassan Talib (31 år), Zainab Fadhil (25 år) och Liqa Omar Muhammad (26 år)

Ingen av kvinnorna har fått rådgöra med advokat i denna skenrättegång. De förnekar inblandning i de ”brott” de anklagas för. Liqa Omar Muhammad har fött en dotter i fängelset, en flicka som nu är ett år gammal och Wassan Talib är mamma till en treårig flicka. De tre kvinnorna och barnen befinner sig i Kadhimiyafängelset i Bagdad.

Bagdad är en belägrad stad under attack av 110 000 amerikanska och irakiska soldater. Detta”slag om Bagdad” har pågått hela sommaren, hösten och vintern. Civilbefolkningen lever i ett helvete. Människor flyr landet och närmare 2 miljoner är internflyktingar. De har ofta vare sig vatten eller el. Det finns inga fungerande institutioner. Iraks hela infrastruktur har krossats. Ingen nationell dömande befogenhet erkänns under ockupation. Domen mot de unga kvinnorna är illegal och omoralisk. Kvinnorna anklagas för deltagande i motståndet mot den brutala och folkrättsvidriga ockupationen. De nekar till alla anklagelser och måste friges. Så länge de hålls kvar i fängelse ska de åtnjuta alla de rättigheter som folkrätten ger dem som krigsfångar.

Amnesty International beräknar att minst 65 personer avrättades under 2006. Fler både kvinnor och män väntar på avrättning. Amnesty om dödsdomarna:

Aznar 2007: Inga massförtörelsevapen i Irak 2003

Aznar har nu erkännt att det inte fanns några massförstörelsevapen i Irak
Tidigare har Spaniens dåvarande regeringschef, José María Aznar hävdat att han kunde garantera att Irak hade massförstörelsevapen i Irak.

Nyheten är lika spännande som när Vatikanen 1980-talet uttalade att det var ett misstag att ha dömt Galileo Galilei till döden 1642.

Kolla Aznar' mea culpa här

Fidels TV-framträdande slår hål på USA:s kampanj

Fidel Castros TV-framträdande tillsammans med Chavez är vad mediestrategerna skulle kalla en framgångsrik mediestrategi. På bästa tänkbara hollywoodstil låter man de stora internationella tv-bolagen nappa på en bra story, fina bilder på två leende och avslappna statsmän som glatt pratar om allt från klimatförändringar till imperiets hot mot världen. Allt detta ackompanjerad av melankolisk fjolmusik. Man spelar så att säga på fiendens planhalva och utnyttjar det effektivt. Det är inte svårt att förstå att tv-framträdandet används för att göra narr av CIA och andras spekulationer om Castros hälsa. Bilderna är ju effektiva för att slå hål på USA:s agressiva kampanj mot både Kuba och Venezuela. Inte minst drar man lång näsa på den avskydda blivande biträdande utrikesminister i USA Negroponte som bara häromdan öste galla över både Chavez och Fidel. Chavez som är en mästare på att utnyttja medierna, gjorde entré med att kalla Fidel för "värdighetens kejsare". Som sagt, en framgångsrik mediestrategi.

Rapporter från World Social Forum

vänsterpartisten Kalle Larsson bloggar från World Social Forum i Nairobi. Han skriver bl a

Den mest betydande skillnaden mot tidigare forum är vid en snabb anblick att partier är i stort sett helt frånvarande, bortsett från spridda grupper och en lite större grupp från EU-parlamentet och att kyrkor och religiösa sammanslutningar tagit över allt mer. I stort sett vart man vänder sig står där en predikant, en liten gospelgrupp eller ligger en trave kristna böcker och väntar på hugade spekulanter. Det märks också att forumet är mindre än man hoppats - man talade om 150 000 och här är max 50 000 deltagare. Stora ytor gapar helt tomma och de allra största tälten fylls aldrig.

En annan som rapporterar direkt från Nairobi är Petter Larsson, han skrev igår på kultursidorna i Aftonbladet om att den svenska fackföreningsrörelsen saknas i de diskussioner som förs direkt mellan aktivisterna, utan att ta vägen om ledningarnas försiktiga tassande. Han undrar varför det svenska facket inte skickade representanter.

Kanske tycker man att biståndsnämnden kan sköta sånt där, det är ju utanför
EU? Kanske tror man att världens, som det brukar heta, starkaste fackföreningsrörelse klarar sig på egen hand? Det är i så fall ett felslut.

EU om återuppbyggnaden i Irak

EU-parlamentarikern Jens Holm har i dagarna ställt en viktig fråga till EU-kommissionen om den s k "återuppbyggnaden i Irak".

Återuppbyggnaden av Irak har hittills kostat omkring 35 miljarder dollar, pengar som kommit såväl från USA som från irakiska oljepengar. Det har i media rapporterats att mellan "2003 och 2004 gick över 80 procent av återuppbyggnadskontrakten till amerikanska bolag". Det handlar i sin tur om bolag som haft nära kontakt med Bushadministrationen. Resterande uppdrag har getts till företag från länder som var allierade med USA i invasionen av Irak. Enbart en mycket liten del av kontrakten har getts till iranska företag. Detta innebär att utländska företag idag har ett mycket stort inflytande över återuppbyggnaden av Irak.

Har kommissionen uppgifter över hur kontrakt för återuppbyggnad i Irak har fördelats efter 2004, vilka europeiska företag som idag är verksamma i Irak och finns det mekanismer för bevakning och kontroll av de europeiska företag som idag har verksamhet i Irak?

Högeralternativet i Latinamerika finns i Colombia

I det högerstyrda Colombia har paramilitärernas (AUC) kontroll över den politiska makten satt den liberale presidenten Uribe i en svår sits. Sen länge har människorättsorganisationer och vänsterkrafterna fördömt högermilisernas ökade politiska makt. Enligt de främsta paramilitära ledarna Mancuso och Castaño skulle idag var tredje stol i kongressen tillhöra dem. Detta har Uribe, även han med starka band till paramilitärerna, gång på gång förnekat. Men under hans mandat har AUC:s inflytande ökat på alla plan och dessutom har den liberale presidenten sett till att få igenom en amnestylag som ger paramilitärerna straffrihet och legaliserar deras ekonomiska makt (den lukrativa narkotikahandeln och jordegendom som under årtionden beslagtagits med våld ifrån fattiga bönder) .

Nu har vittnen, brev och avtal dykt upp som bekräftar att över 30 kongressledamöter, borgmästare, ledare och andra mäktiga politiker från högerpartierna avtalat med paramilitärerna om den politiska makten. Ett numera ökänt möte i Ralito uppdagar vad som människorättorganisationerna många gånger om skrivit i sina rapporter om högerns allians och samarbete med de kriminella högermiliserna. Mötet i Santa Fe de Ralito la upp en politisk plan som gick ut på att få igenom en lag, numera kallad rättvisa och fred, som ger paramilitärerna straffrihet, att starta upp en rörelse av politiska högerpartier som kunde säkra Uribes omval under 2006 och framförallt se till att få kontroll över den politiska makten i landet.

De inblandade högerpolitikerna har desperat börjat ange varandra och paramilitärerna kräver att politikerna respekterar överenskommelserna. Kongressledamöter skyller på varandra och vill inte känna sig vid inkomna avtal med de ökända kriminella miliserna. Ett antal politiker är nu på flykt. Enligt den liberala kongressledamoten Piedad Corodoba, en av dem som tydligast krävt klargörande kring paramilitärernas intrång i politiken, kommer fler avslöjande kring Uribes allians med paramilitärerna att komma upp nu när gamla "hemligheter" kommit till ytan.

Salvatore Mancuso, en av paramilitärernas främsta ledare, och som varit en av dem som krävt att högerpolitikerna ska respektera ingångna avtal har nu i dagarna inför domstol erkännt att han varit ansvarig för över 336 politiska mord och ett stort antal kidnappningar och misslyckade attentat, bland annat mot den populära kongressledamoten från kommunistpartiet Wilson Borja. Mancuso har till domstolen angivit med namn de högerpolitiker som han varit allierad med. Han förväntas med sitt erkännande och angiveri få straffrihet enligt Uribes anmestylag "rättvisa och fred". Även högertidningen El Tiempo har tvingats följa spåret kring paramilitärernas kontroll över den politiska högern, läs här och här

Ecuador och Nicaragua

Chavez, Nicaraguas president Daniel Ortega och Evo




Chavez, Ecuadors president Rafael Correa och Evo

Slavoj Zibek om Saddams hängning

Saddam Husseins hängning har vållat en flod av kommentarer, de flesta är upprepningar och intetsägande. Den slovenske filosofen Slavoj Zibek bryter mot trenden och bidrar med en lysande analys. Läs hela artikeln här

"Recall the old story about the factory worker suspected of stealing: every evening, when he was leaving work, the wheelbarrow he rolled in front of him was carefully inspected, but the guards could not find anything, it was always empty. Finally, they got the point: what the worker was stealing were the wheelbarrows themselves.

This is the trick being attempted by those who claim today, “But the world is nonetheless better off without Saddam!” They forget to factor into the account the effects of the very military intervention against him. Yes, the world is better without Saddam Hussein — but is it better if we include into the overall picture the ideological and political effects of this very occupation?
The United States as a global policeman — why not? The post-cold-war situation effectively called for some global power to fill the void. The problem resides elsewhere: recall the common perception of the United States as a new Roman Empire. The problem with today’s America is not that it is a new global empire, but that it is not one. That is, while pretending to be an empire, it continues to act like a nation-state, ruthlessly pursuing its interests.

It is as if the guiding vision of recent American politics is a weird reversal of the well-known motto of the ecologists — act globally, think locally. "

Irak 2003-2007: Blod och olja

Brittiska tidningen The Independent skriver idag att USA är på väg att tvinga igenom en lag i Irak som öppnar för att de stora västerländska oljebolagen ska kunna få kontroll över de irakiska oljekällorna i 30 år framöver. Brittiska BP, europeiska Shell och USA-bolagen Exxon och Chevron kommer att kunna teckna avtal som ger de rätt att kontrollera den irakiska oljeproduktionen och att lagligt kunna föra ut ur landet 70 % av oljeprofiterna.

USA:s vicepresident Dick Cheney sa redan 1999 då han fortfarande var VD för Halliburton att världen kommer år 2010 att behöva ytterligare 50 miljoner oljefat per dag, "So where is the oil going to come from?... The Middle East, with two-thirds of the world's oil and the lowest cost, is still where the prize ultimately lies".

Det är i första hand detta USA:s ockupation av Irak handlar om. Så enkelt, så brutalt

Fisk om hängningen av Saddam Hussein

Robert Fisk har skrivit en kommentar till hängningen av Saddam Hussein A dictator created then destroyed by america

Sean Penn: get out of this war in Iraq and impeach these bastards.

Skådespelaren Sean Penns tacktal för priset "The 2006 Christopher Reeve First Amendment Award" måste läsas.

"And should we speak truth, we stand against government efforts to intimidate or legislate in the service of censorship. Whether under the guise of a Patriot Act or any other benevolent-sounding rationale for the age-old game of shutting down dissent by discouraging independent thinking and preventing progressive social change."

"I'm sure many people who I met in Baghdad, both in my trips prior to and during the occupation, now similarly cannot just look forward. With lives so entirely shattered by a violence of occupation - an ongoing U.S. war effort and the civil war that it has catalyzed. All on the back of a crumbled infrastructure, following eleven years of devastating U.N. sanctions.
And, where is the accountability on behalf of the American dead and wounded, their families, their friends, and the people of the United States who have seen their country become a world pariah. These events have been enabled by people named Bush, Cheney, Powell, Rumsfeld, and Rice, as they continue to perpetuate a massive fraud on American democracy and decency."

Kriget mot terrorismen skuggar invasionen av Somalia

Etiopien är allierad till USA i Bush s k "krig mot terrorismen" och de islamiska domstolarna som nu styr Somalia stämplas av USA som en terroriströrelse. Där har vi den viktigaste ekvationen i Etiopiens invasion av Somalia. Det handlar mindre om att kristna Etiopien känner sig hotad av en islamisk regering i Somalia eller att det skulle finnas ett hot från somaliska separatistiska grupper i Etiopien. USA stödjer Etiopien militärt och ekonomiskt och bevakar området via sina militära baser i Djibouti.

Rekommenderar en intressant artikel skriven av Salim Lone från Tribune Media Services och som publicerades igår i International Herald Tribune, läs här

Pinochet är död, högerns "godartade" terror lever ännu

Idag begravdes Chiles diktator Pinochet. Barnbarnet Augusto Pinochet Molina, kapten i Chiles armé, var en av dem som höll tal. Han sa att Pinochet var en man som under "det pågående kalla kriget besegrade den marxistiska modellen (...) inte genom val utan via väpnade medel" .

Rak på utan att vara politisk korrekt säger en representant för Chiles mäktiga armén det som andra på högerkanten i tysthet velat säga, nämligen att det var rätt att genomföra statskuppen den 11 september 1973, att det var berättigad att begå fruktansvärda brott mot mänskliga rättigheter, att det var rätt att systematiskt använda tortyr och mörda tusentals människor. Allt detta var nödvändigt för att rädda landet från kaos och kommunismen. Den "godartade" terrorn, som användes under lång tid i diktaturernas Latinamerika, tillämpas idag av USA i Irak och hyllas av bombhögern i Sverige. Principen är att det finns lägen då terror är nödvändig.

Så ursäktades statskuppen i Chile av Svenska Dagbladet, en ledare från den 12 september 1973 menar att "Både faktiskt och ekonomiskt hade läget i Chile blivit ohållbart", dagen efter den 13/9-1973 skriver samma tidning att "När militärerna slog till var tillståndet i landet kaotiskt och ekonomin lamslagen". DN:s Latinamerikakorrespondent Nathan Shachar har tidigare i Moderna Tider (nr 95) också ursäktat kuppen med att landet befann sig i ett ohållbart tillstånd.

Den chilenska arméns hyllning till Pinochet är en varning och markering till alla vänsterregeringar i Latinamerika. Högerns valförluster på kontinenten kommer inte att stå obesvarade, i Venezuela har man med USA:s hjälp redan försökt störta den valde presidenten Chavez (läs Sydsvenskans Per T. Ohlsson försvar av kuppen) , i Bolivia har högern och delar av armén ett flertal gånger hotat den nyvalde presidenten Evo Morales med en statskupp, även den nyvalde presidenten i Ecuador Correa hotas och Ortega i Nicaragua varnades redan innan han blev vald till president. För även om Pinochet är död och begraven är principen om den "godartade" terrorn levande i den latinamerikanska högern.

Nar Señora Rosa blev politiskt aktiv

La señora Rosa tar emot oss i sitt enkla hem, betong, mycket betong, varken dorrar eller fonster. I mitten av rummet som utgor kok, vardagsrum och sovrum ligger 6 sackar med frukt, gronsaker, ris och yuka. Hon skams lite, hon ursaktar sig med att hon haller pa att renovera huset, lite i taget, nar hon far ihop pengar, att tack vara Chavez kunde hon bygga tva vaggar som utgor husets fram- baksidan. Nu vantar hon pa att fa igenom ett lan riktat till fattiga for att fardigstalla huset. En italienare i var grupp filmar, hon drar sig i haret, och drar i trojan, vi fragar och hon svarar, blygsamt. Anda inser vi snabbt att hon utgor stommen i Chavez revolution, det ar har den bolivarianska revolutionen hamtar kraft och inspiration. Hon ar ansvarig for ett Casa de la alimentación. Hon tillsammans med 4 andra kvinnor lagar mat for over 150 behovande manniskor. Nu plostligt kanner hon sig saker, hon vet vad hon pratar om. Nej, de kriminella uppe i barrios har aldrig varit nat problem for dem, aven de inser att det ar viktigt att verksamheten halls igang, det kan tom vara deras mamma eller morfar som far dagligen mat som señora Rosa tillagar. Ja, mannen hjalper till med transporten, bar upp sackarna, delar ut mat. Casa de la alimentación ar en av ett flertal misiones som Chavez startat riktade till de fattiga. Hundra meter fran señora Rosa kan man kopa mat pa Mercal till subventionerade priser, upp till 45% billigare. Hundra meter langre bort finns vardcentralen, bemannad hela dagen med en lakare och en underskoterska som skoter administrationen. Vi pratar med underskoterskan, hon ar ocksa ordforande i omradets halsokommitté. Det visar sig ocksa att hon tillsammans med señora Rosa och andra kvinnor som driver misiones i omradet ocksa ar omradets politiska aktivister. Har har vi revolutionens mest dyrbara egenskaper, kvinnor som ser till att det som ar stora ord hogst uppe i hierarkin blir nanting konkret hos enkla manniskor. De fattiga ser att Chavez inte bara lovar saker. Revolutionens misiones forandrar deras liv och livskvalité. De som ar aktiva, som lagar mat, som verkar i halsokommitteerna, som driver utbildningsprojekten ar ocksa den bolivarianska revolutionens framsta aktivister, de legitimerar och bekraftar den pagaende forandringsprocessen. Det finns ingen valpropaganda eller PR-byra som kan tavla mot detta. Darfor var sondagens presidentval ett "enkelt" val for de fattiga och aven for medelklassen som kommit till insikt att detta ar vagen ut ur fattigdom och underutveckling. Señora Rosa och underskoterskan ar omtyckta i omradet, de har aldrig tidigare varit politiskt aktiva, de klagar pa byrakraterna och pa korruptionen, pa politiker som inte lyssnar pa basorganisationerna, dock ar de medvetna om att deras arbete har lyft ett slumomrade som tidigare praglats av kriminalitet och misar. Señora Rosa ler stolt, hon sager att Chavez har gett henne och manga andra manniskor i omradet framtidsoptimism, nej hon vet inte hur och eller nar hon borjade intressera sig for politik och presidentval. Men har i hennes omrade deltog ca 75% i presidentvalet och har har Chavez ett av sina viktigaste och starkaste fasten.

Ellsberg: USA BLIR KVAR I IRAK

Den tidigare Pentagontjänstemannen Daniel Ellsberg, som i början av 70-talet åtalades för att ha läckt ut de hemliga så kallade Pentagonpapperen om Vietnamkriget, har idag erhållit the Right Livelihood Award, det alternativa Nobelpriset. Göran Drougge från Nätverket mot krig har skrivit ett bra referat från gårdagens träff med honom, läs även debattartikeln i DN:

Daniel Ellsberg var knivskarp! Han visade varför det var mest troligt att USA kommer att bli kvar i Irak det närmaste decenniet, eller mer! - Bakerrapporten avfärdade han som ett beställningsjobb från Vita Huset för att lättare kunna stanna kvar i Irak. Viktigaste orsaken? Oljan! Detta är förstås en av de viktigaste skillnaderna gentemot Vietnam.

Han menade att när USA-ledningen kommit till insikt om att de inte kunde vinna Vietnamkriget 1967-1968 så fortsatte kriget sju år till med 6 miljoner ton bomber (Innan - när de trodde att kriget kunde vinnas - hade de bara släppt två miljoner ton bomber. Dessutom fanns en strävan att fortsätta kriget från Nixon-administrationen - även om man visste att man inte kunde vinna kriget, så var man inte beredd att förlora det, genom att dra tillbaka alla trupper. Det som gjorde att kriget ändå slutade var, förutom den växande antikrigsrörelsen, en rad oförutsedda händelser, framför allt Watergate, som tvingade USA att byta ledning med allt vad det innebar. Annars hade Vietnamkriget kunnat fortsätta ytterligare ett decennium. Och som sagt det fanns ingen olja i Vietnam.

Om krig mot Iran sade han: Det är något mer sannolikt att ett angrepp på Iran kan stoppas än att Irakkriget kommer att upphöra de närmaste åren. Alltså ett krig mot Iran, planeras och det finns en stor risk att det realiseras.

För alla fredskrafter är stunden inne nu, att våga satsa allt på att arbeta mot detta krig. Enligt Ellsberg finns ingen tid att förlora och regeringar i Sverige och andra Europeiska bör försöka fås att öppet protestera mot krigsplanerna.

Alternativ nobelpristagare kritiserar Sveriges Colombia-politik

I Sverige befinner sig Fernando Rendón, grundare till Medellins Internationella Poesifestival i Colombia, som i dagarna tar emot det alternativa nobelpriset Right Livelihood Award. Han uppmanar den svenska regeringen att avbryta Sveriges stöd till förhandlingsprocessen mellan den colombianska regeringen och paramilitärerna.

– Sverige har i god tro kommit att stödja en process som är skadlig för det colombianska samhället. Paramilitärerna, som är det colombianska inbördeskrigets värsta förbrytare, får avtjäna sina korta straff på semesteranläggningar, samtidigt som man lyckats penetrera hela statsapparaten och skaffa sig stort politiskt inflytande.

Chavez officiellt utnamnd till president

Det har varit en intensiv dag i Caracas. Chavez blev utnamnd till president for 6 ar till och oppositionen har officiellt erkannt sig besegrad. Valresultatet kommer formodligen att landat runt 62 % for Chavez och 37 % for oppositionens kandidat Rosales. Det anordnades idag en officiell ceremoni pa gatorna dar valmyndigheten bekraftade sondagens resultat och Chavez holl tal. Hundratusentals manniskor samlades ute pa gatorna och det blev en stor fest.

Valobservatorerna hade idag en traff for att utvardera valet och i stort satt bekraftar det vi sag pa Isla Margarita. Var grupp har skrivit en egen rapport dar vi papekar det viktiga med att minimera militarernas narvaro utanfor vallokalerna, att respektera och halla oppettiderna, att utbilda valforrattarna, att hitta former for att hjalpa de som har svart att forsta det automatiserade valsystemet utan att avsloja valhemligheten. Vi har ocksa samlat in de synpunkter som oppositionen fort fram. Var utvardering ar att valet gatt ratt till, att valdeltagandet pa runt 75 % varit over alla forvantningar och att det ar viktigt att oppositonen erkannt valresultatet.

Det finns de, i huvudsak pa distans och fran USA och Europa, som forsokt svartmala valprocessen. Men den venezolanska valmyndigheten CNE atnjuter en stor respekt fran befolkningen. Var medfoljare fran CNE under var vistelse pa Isla Margarita, Marcia, berattade for oss idag nar vi kommit hem till Caracas att hon tillhor oppositionen och ar medlem i Primero Justicia. Hon var ju forstas besviken pa valresultatet men hennes asikt ar att detta varit ett mycket val organiserat val. Samma sak sa en akademiker fran Canada som tillhor det liberala partiet och jag formodar inte hejar pa Chavez.

Chavez 61 % i Venezuela

Det blev en lang dag igar, vi startade redan kl. 5 pa morgonen for att ta oss till en vallokal och slutade inte forran vid midnatt. Redan kl 4 ! hade den forsta valjaren kommit till den forsta vallokalen vi besokte. Vallokalerna oppnade kl 6. Totalt var vi 13 valobservatorer pa Isla Margarita, som senare fordelades i 4 grupper. Min grupp bestod av en teolog fran Brasilien, en parlamentariker fran Frankrike och jag. Vi besokte over 10 vallokaler, ca 30 000 valjare. Valet gick valdigt lungt till, de atomatiserade valurnor gjorde succe, det tog 2-3 minuter att knappa in sin rost. Aven representanterna for bade regeringspartierna och oppositionen tyckte att det var lyckat. Valresultatet blev 61 % for Chavez och 38 % for Rosales i oppositionen.

I den sista vallokalen vi besokte och som vi bestamdes oss for att overvaka rostrakningen var det mycket lungt, dock uppstod en liten konflikt da ett tiotal personer som kommit forsent for att rosta (de kom efter 16 nar valokalerna skulle i princip ha stangt) fick forst inte rosta men efter diskussion och skrik fick anda rosta. Oppositionsanhangare som stod utanfor vallokalen ville hindra de att komma in och menade att detta var uppenbart valfusk (forstar inte pa vilket satt de skulle ha fuskat), men dessa roster hade inte pa nagot satt forandrat valresultatet just i den vallokalen dar Chavez fick over 67 %. Jag fragade en av de som kom forsent varfor han inte kommit tidigare for att rosta och han menade att han arbetar inom turistbranschen pa Isla Margarita ochblev inte tillaten fran arbetsgivaren att lamna arbetsplatsen for att ga och rosta forran 17.00.

Min bedomning ar att valet flot bra trots stora koer pa morgonen, det var mycket sakert och valdeltagande var mycket hogt. Hotet om vald, valfusk och kaos som massmedia (i stort sett dominerad av oppositionen) basunera ut dagarna innan har uteblivit helt. Idag ar det valdigt lungt i landet.

Det basta ar det hoga valdeltagandet, historiskt. Framforallt har de fattiga rostat och de har i stor majoritet rostat pa Chavez. I vallokalen som vi overvakade rostrakningen rostade over 80%.
Idag ska valobservatorerna lamna en rappport, vi som varit pa Isla Margarita kommer nu att samlas for att skriva en rapport. Aterkommer om vad vi har kommit fram till.

Valobsevatorerna i Venezuela

Valet imorgon i Venezuela har tilldragit sig en stor uppmarksamhet. Kanske upp till 10 000 journalister fran hela varlden befinner sig har. Igar traffade jag bl a Stina Dabrowski och nagra andra svenska journalister, laste aven att aftonbladetreporter Wolfgang Hansson skrivit om sitt 2-minutersmote med Chavez, ha ha, det var den mest tendentiosa artikel jag last i svensk press om Chavez, och allt efter en sammantraffande pa 2 minuter. Snacka om att ha forutfattade meningar. Den journalistiska vinkeln fanns med i resvaskan, det gallde att hitta ogonblicket som berattigade den. Men det forvanar ingen, pa vag till Venezuela laste jag precis samma formuleringar (kanske tom ordagrant) i bade franska Le Figaro och i brittiska The Economist. Problemet for dessa journalister ar att den de kallar "presumtiva diktatorn" ar pa vag att vinna sitt 12 val (om vi raknar med parlament- och guvornervalen + folkomrostningen). Ekvationen gar inte ihop, en "presumtiv diktator" som vinner val efter val mot en val organiserad, rik och etablerad opposition.

Jag har akt fran Caracas med en grupp valobservatorer, vi befinner oss pa Isla Margarita och ska bevaka valet har. Valobsevatorerna ar en mycket heterogen grupp, allt fran en brittisk universitetslarare, en forskare fran Somalia till en parlamentariker fran franska socialistpartiet. Den ledande media, som tillhor (med undantaget fran en dagstidning och en TV-kana)l oppositionen, har agnat de senaste veckorna att ifrasatta det tekniska valsystemet och varnar for valfusk. Jag laste idag i den ledande hogertidningen El Universal en intervju med oppositionens egen representant i Valmyndigheten som sager kategoriskt att valet kommer att vara sakert och att det inte finns risk for valfusk.

De doda rostar inte langre i Venezuela

Likt andra latinamerikanska lander finns en tradition i Venezuela att aven de doda har haft rostratt. Och manga var de doda som aterupplivades under valdagen och gjorde sin demokratiska plikt. Jag skojar inte, sa har det varit lange, och sa ar det tyvarr i manga lander i Latinamerika. Den sittande korrupta borgmastare, guvernoren eller presidenten har haft en sadan kontakt pa andra sidan livet att denne lyckas mobilisera de doda. I manga platser har grejen varit att inte mobilisera levande utan se till att sa manga doda sa mojligt gatt och rostat pa den sittande politiker som egenmaktigt kontrollerat rostlangden.

Denna tradition ar nu slut i Venezuela. Sedan man inforde det automatiserade rostsystemet har de doda sluta rosta och de sittande politikerna maste nu mobilisera de levande for att vinna val. De gamla korrupta partierna har forsvunnit och hogern har i praktiken forlorat sin kanske viktigaste rostbas, de doda.
Pa sondag rostar ca 14 miljoner venezonaler fram en ny president. Chavez ar favorit, opinionsundersokningar ger honom fran 50 - 67 %. Det ar enastaende i ett latinamerikanskt land att en sittande president har fortfarande en sa enorm popularitet, inte minst och kanske darfor for att Chavez och den bolivarianska rorelsen lyckas bryta med det forra korrupta politiska systemet och lagt grunden for nya satt att gora politik. Lula i Brasilien som inte gjort detta far leva med att agera inom ramarna for det gamla korrupta systemet, och det har inte hjalpt honom sarskilt mycket.

Jag befinner nu i Caracas och ska se till att regelbundet de narmaste dagarna skriva om valet har.

Vänsterseger i Ecuador!

Enligt den senaste räkningen (94% av de giltiga rösterna) har vänsterkandidaten i Ecuador Rafael Correa vunnit presidentvalet med 56, 4% mot högerkandidaten Noboa som fick 43,6 %. Ännu en seger för vänstern i Latinamerika och ett stort nederlag för högern, nyliberalismen och USA. Läs mer om valresultatet här . Jag har tidigare skrivit om valet här

Rumsfeld gav order om tortyr i Irak

USA-brigadgeneralen Janis Karpinski som styrde det irakiska fängelset Abu Ghraib säger i en intervju i spanska El Pais (spanska) att det var den nyligen avgående försvarsministern Donald Rumsfeld som gav order om att tortera de irakiska fångarna. Karpinski som var den högst rankade officiern som straffades för tortyren i fängelset avslöjar att hon såg ett memorandum undertecknat av Rumsfeld där han gav tillåtelse för att använda sig av "sådana" förshörsmetoder.

Detta kommer samtidigt som den tyske advokaten Wolfgang Kaleck och ett 20-tal människorättsorganisationer stämt Rumdsfeld för krigsförbrytelser och för att personligen ha godkänt och beordrat tortyr av fångar i irakiska fängelset Abu Ghraib och Guantànamo Bay. Karpinski har nu erbjudit sig att vittna mot Rumsfeld.

Tidigare har ett 40-tal kända brittiska personligheter som nobelpristagaren Harold Pinter uppmanat FN och justitieministern i England att starta undersökningar om brott mot principerna från Nünbergsprovessen och Geneve- och Haggkonventionerna som begått under Irakkriget. I ett brev skrivet till den brittiske justitieministern görs en sammanställning på 28 punkter över de brott som USA och Storbritannien begått.

Historisk valframgång i Nederländerna

Socialistpartiet (SP) är den stora vinnaren i onsdagens val i Holland med 16,6 %. SP tredubblar sina platser i parlamentet och blir det tredje största partiet efter Kristdemokraterna (26,5%) och Socialdemokraterna (21,1%).

Den populära partiledaren för SP Jan Marijnissen kommenterade valsegern så här

"This election makes the SP the most succesfull party left of traditional Social-Democracy in Dutch history (easily surpassing the previous record of 10.6% of the Dutch Communist party in 1946). It also makes us a possible partner in a coalition government. The election also has it downsides: Prime minister Balkenende seems almost certain the lead another government despite a small loss of his party. Also, with 5,9% for the "Freedom party" the extreem right now has truly entered the Dutch political arena. On a lighter note, we appear to be the first country in the world to have a "animal rights" party in parliament (1,8%). What will follow now is a difficult and probability quite long process of trying to form a government coalition. There are no obvious coalitions. While the ruling rightwing coalition was badly beaten this election, there is also no leftwing majority. What is certain however is that the SP will either become part of the government (something I personally think unlikely) or be the biggest opposition party.Some other interesting facts: A large majority of voters considered the SP campaign to be the most successful of the elections.

Daniel S som bevakade valrörelsen för vänsterpartiets räkning skrev idag om hur han bedömer valresultatet:
"Dock är det inte alldeles enkelt att säga hur den nederländska befolkningen rört sig politiskt. Kristdemokraterna (CDA), som styrt Nederländerna i koalition med är liberalerna, är numera det största partiet. Socialdemokraterna (Pvda) rasade och såväl liberalerna (VVD) som socialliberalerna (D66) förlorade stort. GroenLinks (rödgröna) tappade ett mandat och den extrema högern (Pvvr med flera) – som tidigare hade räknats – ut vann ett par nya platser. Christi Unie som är ett mer socialt engagerat och vänstervridet kristdemokratiskt parti gick fram. Kanske kan resultatet sammanfattas med att det skett en politisk polarisering? Troligt är att CDA kommer att fortsätta regera men oklart är i så fall med vilka. Missnöjet med den sittande koalitionen (bland annat CDA och VVD) är stort. Men detsamma gäller för Pvda, bland annat för att de inte tydligt deklarerade att de ville ha en vänsterregering"

Apropå Bush' besök i Vietnam

Ted Koppel legendariskt nyhetsankare från ABC (USA) har i dagarna gjort en träffande kommentar om Bush resa till bl a Vietnam .
"Thirty-five years ago, he joined the Texas Air National Guard to stay out of Vietnam. And now, he's going to Vietnam to stay out of Washington.”

Ett fattigt land reser sig

Goda nyheter kommer från ett av världens fattigaste land, Bolivia. Presidenten Evo Morales har i dagarna med en viss kaxighet konstaterat att Bolivia med språng är på väg ut ur tiggarstadiet. "Snart kommer Bolivia att sluta vara ett tiggarland, i år för första gången på 30 -40 år kommer ingen ekonomiminister att behöva resa till USA, eller till Europa, eller till Världsbanken eller till IMF för att be om pengar, om allmosor". För första gången på 30-40 år kommer den bolivianska ekonomin att avsluta året med ett överskott. Den bolivianska riksbanken har meddelat om att valutareserverna ökat under detta år från 1 700 miljoner dollar till 3 000 miljoner dollar. Nationaliseringen av oljan och gasen har gett staten detta år 1 200 miljoner dollar (jämför med 300 miljoner förra året).

Evo har öronmärkt 24 miljoner euro (som tas från en månads betalning i skatt från de utlänska oljebolagen) till ett nytt barnbidrag som ska gå till 1,2 miljoner barn som går i skolan.

Detta gillar vi skarpt!

Läs även en bra artikel i Svd om valet i Venezuela

Deltagande demokrati och subventionerad olja i El Salvador

Härom veckan träffade jag en borgmästare från EL Salvador, Mario Gonzalez. Han är medlem i salvadoranska vänsterpartiet FMLN och borgmästare i San Martin, en kommun med 150 000 invånare.

FMLN har totalt 54 borgmästare och högerpartiet Arena 147. FMLN:s väljarbas har ökat enormt under de senaste 10 åren, 1994 fick FMLN 300 000 röster och i våras 2006 800 000 röster. Partiet har 82 000 medlemmar. I det senaste parlamentsvalet fick FMLN 32 ledamöter och ARENA 34.

Valsystemet i El Salvador gör att den vinnade vallista får alla platser i kommunfullmäktige. I San Martins fullmäktige sitter 14 ledamöter, varav hälften är kvinnor. Överlag arbetar FMLN med ett jämställdhetsperspektiv, kvoter tillämpas i alla beslutande organ, minst 35 % kvinnor och minst 25 % ledamöter under 32 år. I San Martin arbetar FMLN med deltagande demokrati, man har upprättat ett antal råd (miljö, kultur, jordbruk mm) och lokala hälsokommittéer. Dessutom tillämpas deltagande budget. Kommunen har också startat en fotbollsskola med 360 barn.


FMLN har i kommunpolitiken en medveten strategi så även i San Martin, bl a med tillämpande av ett antal program. De fyra mest omfattande är Operación milagro (med hjälp av Kuba och Venezuela) som syftar till att genomföra ögonoperationer på fattiga; en alfabetiseringskampanj; ett utbildningsprogram med stipendium till fattiga och ett oljeprojekt.

Det sista är ett samarbete med den venezolanska staten och det venezolanska statliga oljebolaget PDVSA. Projektet går ut på att kommunerna som styrs av FMLN får köpa olja av Venezuela till förmånliga villkor; låga priser och betalningen görs med 60 % mot faktura på 30 dagar och 40 % på kredit i 23 år med 1 % ränta med 2 betalningsfria år.

Betalningen på faktura görs med jordbruksprodukter, ex frukt, grönsaker mm, som kommunen köper hos lokala jordbrukare. Till detta projekt har FMLN bildat ett bolag Asociación Intermunicipal Energía para El Salvador (ENEPASA) och ingår i ett större samarbete som heter ALBA-petróleos, där även sandinisterna i Nicaragua har liknande avtal med PDVSA. Medlemmar i ENEPASA är endast de kommuner som styrs av FMLN. Transporten av oljan görs via Honduras och detaljförsäljningen sker via oberoende bensinmackar (s k med vit flagga), alltså inget samarbete med Shell, Texaco eller ESSO. Oljan säljs till låga priser till den lokaltrafiken, småföretagare på orten och fattiga invånare.

R. Fisk om dödsdomen i Irak

Journalisten Robert Fisk kommenterar dödsdomen på Saddam Hussein. Dömd för förbrytelser som begicks under den tid Saddam Hussein var allierad med USA. Hela artikeln kan läsas här

"The odd thing is that Iraq is now swamped with mass murderers, guilty ofrape and massacre and throat- slitting and torture in the years since our"liberation" of Iraq. Many of them work for the Iraqi government we arecurrently supporting, democratically elected, of course. And these warcriminals, in some cases, are paid by us, through the ministries we set up under this democratic government. And they will not be tried. Or hanged.That is the extent of our cynicism. And our shame. Have ever justice and hypocrisy been so obscenely joined? "

Sandinisterna leder presidentvalet i Nicaragua

I Nicaragua leder Sandinistledaren Daniel Ortega presidentvalet med 40,43 % mot högerns kandidat bankiren Eduardo Montealegre med 32,7. Om Ortega får över 35% i första omgången så blir han direkt vald till president. USA:s ambassadör Paul Trivelli och den konservative fd senatorn Bennett Johnston har under dagen försökt misstänkliggöra valet. Som i andra val i Latinamerika nu för tiden när högern haft motgångar har USA ifrågasatt valresultaten. USA-ambassadören har till och med krävt att få komma in i vallokalerna under rösträkningen. Men fick nej av valmyndigheterna.

DN:s attack mot konspirationsteorierna

Apropå Saddam Husseins dödsdom går DN:s ledarsida idag till attack mot konspirationsteoretikerna. Att det går åt skogen i Irak beror enligt DN på alla konspirationsteorierna som flödar. "Konspirationsteorier var en överskottsvara redan före 2003. Alla arabvärldens tillkortakommanden brukar skyllas på Israel och USA, i barnsliga försök att förtränga eget politiskt ansvar". Att nu försöka hitta samband mellan dödsdomen mot Saddam Hussein och tisdagens kongressval i USA är ju för DN:s bombliberaler ännu en barnslig konspiration. "Allting är nu politik och nästan inget är juridik. För konspirationsteoretikerna är det solklart varför dödsdomen mot Saddam sammanfaller med det amerikanska kongressvalet".

Kriget, de hundratusentals som har dött under ockupationen, Abu Ghraib-fängelset och tortyren, allt är ju i själva verket en enda stor konspiration och som DN-ledaren konstaterar "USA (kommer) att få skulden för allt som gått snett". Snacka om verklighetsrevisionister.

Protest mot abortförbud i Polen

Protest mot abortförbud i Polen utanför Polens ambassad den 4 november

Det polska högerpartiet "League of Polish Families" har föreslagit en ändring i den polska konstitutionen som i praktiken förbjuder all abort. Partiet vill införa en fras i konstitutionen om skydd för livet från själva befruktningen. En sådan ändring skulle göra all abort olaglig, även för våldtäktsoffer, när fostret är allvarligt skadat eller när kvinnans hälsa är hotad.

Under 60-talet åkte svenska kvinnor till Polen för abort. Nu är det viktigt att vi visar solidaritet med kvinnorna i Polen. Därför uppmanar vi alla att delta i en stillastående protest utanför Polens ambassad, Karlavägen 35, den 4 november kl. 12:00-13:00. Vi samlas för att visa vår solidaritet med kvinnorna i Polen och vår avsky mot den föreslagna ändringen.

Demonstrationer och manifestationer kommer att ske utanför den polska ambassaden i flera andra europeiska städer och självklart i Warzawa.

Skriv även på protestlistan på http://www.federa.org.pl/signatures

Arr: Vänsterpartiet Storstockholm och Ung Vänster

Vänsterkandidaten leder i Ecuador

Återigen är det val i ett latinamerikanskt land och valet står mellan högern och en antinyliberal vänster på frammarsch. Vänsterns kandidat Rafael Correa leder alla opinionsundersökningar. Motståndaren är högerns kandidat Alvaro Noboa, landets rikaste man, ägare till över 100 företag och banankungen i Ecuador. Ingen av dem kommer att vinna i första omgången, men vänstern har en bra chans att vinna i den andra. Tyvärr har ursprungsbefolkningens starka organisation CONAIE och dess politiska gren Movimiento Pachakutik lyft fram en egen kandidat som inte har mycket stöd, men kan komma att stödja Correa i den andra omgången. CONAIE har efter den misslyckade alliansen med Lucio Gutierrez, som för 4 år sedan vann presidentvalet och som efter valet visade sig ha hemliga avtal med USA:s ambassad, vägrat att gå i allians med Correa.

Det som står på spel i valet är fyra viktiga frågor där högern och vänstern i Ecuador tar tydliga ställningstaganden.

- Vänsterkandidaten är emot ett frihandelsavtal med USA. I Ecuador växer motståndet mot USA: s försök att ansluta landet till ett bilateralt frihandelsavtal. Brasilien, Argentina och Venezuela har satt stopp för USA: s planer att ansluta hela kontinenten till frihandelsavtalet ALCA. Nu försöker USA trots det folkliga missnöjet istället ingå sådana frihandelsavtal med enskilda länder, så som nyligen skett med Peru och Colombia. Vänsterns kandidat Correa förordar i stället att Ecuador ska närma sig MERCOSUR.

Frihandelsavtalet med USA, som planerats bakom lykta dörrar, går ut på att för USA-bolagen öppna Ecuadors ekonomi med billig arbetskraft, värdefulla naturtillgångar och en rik biologisk mångfald. Detta sker samtidigt som USA kommer att fortsätta att skydda sin marknad från ecuadorianska jordbruksprodukter. USA påtvingar Ecuador en patentlag, som går längre än WTO-avtalets regler och som i praktiken ger läkemedelsföretagen i USA monopol på licenser och medicintillverkning. Dessutom ger avtalet USA-bolagen helt unika möjligheter att stämma Ecuador om Ecuador upprättar vad USA betraktar som ”handelshinder” i form av lagstiftning på arbetsrättens område eller när det gäller miljöskydd.

- Correa vill att Ecuador ska ha mer kontroll över naturtillgångarna. Ecuador är rik på olja, men oljebolag som spanska Repsol och USA:s OXY och KERR-McGEESSO har kontroll över oljeproduktionen med katastrofala följder för landets inkomster, miljön och i synnerhet ursprungsbefolkningen. Vänsterkandidaten Correa menar att det första hans regering ska göra är att se över avtalen med oljebolagen, "av 5 oljefat tar oljebolagen 4 och landet får 1, det är oacceptabelt", för det andra ska man gå igenom avtalen och göra en utvärdering då oljebolagen bryter medvetet mot dem. Correa förespråkar en mer aktiv statlig kontroll över oljetillgångarna.


- Militära baser i Ecuador. USA har en flygbas i norra Ecuador, Manta, som man använder i sitt krig i Colombia. Correa vill stänga basen och stoppa USA:s militarisering av gränsen till Colombia. Basen i Manta används av USA i den s k Iniciativa Regional Andina som är en utvidning av Plan Colombia, som nu ska omfatta hela den andinska regionen.

- En ny konstitution. Liksom i andra länder i Latinamerika skrevs den nuvarande konstitutionen av det gamla korrupta politiska etablessimanget. Nu vill vänsterkandidaten att så som i Venezuela och Bolivia kalla samman en konstituerande församling som ska skriva om Ecuadors grundlag.

icke-spridning och stopp av kärnvapenproven, nästa?

Nordkoreas atomprov är allvarligt och bör fördömas, inte för att det är just Nordkorea utan för att kärnvapen och spridningen av kärnvapen är förödande för världsfreden. En ansträngning från Sverige och andra länder som inte har kärnvapen måste nu göras för att i FN och säkerhetsrådet lyfta frågan om sammanbrottet för icke-spridningsavtalet NPT och stoppet av kärnvapenproven. Och där gör Nordkorea gemensam sak med bl a USA, Israel, Pakistan och Indien. Henrik Salander, UD:s chef för ickespridning och exportkontroll, klargör detta i en intressant intervju i Svd. Här nedan ett kort utdrag.


Varför säger Blixkommissionen (som i våras lade fram en rapport med 60 rekommendationer till världens ledare) att USA måste ta på sig ett särskilt ansvar för stoppet av kärnvapenproven?

– Resonemanget är att USA ligger långt före alla andra och därför borde gå i bräschen för att avtalet träder i kraft. USA skulle gynnas mest av alla av ett förbud. En amerikansk ratificering skulle öka pressen på de andra. Men Washington väljer att behålla handlingsfrihet med möjlighet till egna prov. USA planerar att hjälpa Indien med kärnteknik, trots att Indien inte är med i NPT och har skaffat egna kärnvapen.

Hur påverkar det andra länder och kärnvapenspridningen?

– Från spridningssynpunkt är det inte alls bra. Det går emot huvudidén i NPT (rätt till kärnkraftshjälp om man avstår från kärnvapen) och ger Indien möjlighet att tillverka fler vapen, vilket Pakistan och kanske även Kina kommer att reagera på. Iran med flera anser naturligtvis att det är dubbelmoral när indiska och israeliska kärnvapen anses vara ok. Jag har förståelse för synpunkten. Men Indien och Israel är tyvärr inte bundna av NPT.

Statskupp i Bolivia ?

Från flera håll varnas det för statskupp i Bolivia. Statsvetaren bosatt i Mexiko Heinz Steffan Dietrich menar att en statskupp, precis som mot Chavez 2002 och Allende 1973, är i sin linda. USA, EU och de multinationella oljebolagen pekas ut som anstiftare.

Så, vad är sannolikheten? Knappast skulle jag säga från avstånd. Tre saker pekar på att en statskupp är ogenomförbar just nu. För det första, har Evo Morales regering lyckas sätta igång ett antal djupgående reformer utan att landet hamnat i ett generellt ostabilt läge. Motsättningar finns men är partiella. För det andra har Evo Morales regering ett massivt stöd bland befolkningen och en stark uppslutning för de reformer som nu genomförs; den nya konstitutionen, jordreformen och nationaliseringen av gas och olja. För det tredje är styrkeförhållandet på kontinenten ett annat än vad det var under Allende-tiden, som gör det svårare för ex USA att öppet och direkt regissera en statskupp.

Dock kan inte en statskupp uteslutas. Under sena 70-talet och början av 80-talet var Bolivia landet i Latinamerika med flest statskupper, ett tag var det statskupp varannan månad. Totalt har 189 statskupper genomförts. Evo Morales har själv sagt att ”en intern och extern sammansvärjning mot demokratin, min regering och Bolivia har satts igång i landet”

Vad som händer är att sociala konflikter i ett mycket fattigt och ojämlikt land som Bolivia utnyttjas av högerkrafter för att störa en regering med stark social uppslutning.

Högerns strategi, i ett läge då de förlorat den politiska makten, är att utnyttja alla konflikter som uppstår för att störa och sätta käppar i hjulet för reformerna. Men de kan knappats stoppa dem. Helgens gruvkonflikt i Huanuni med 16 döda och 60 skakade uppstod av konfrontationer mellan statsanställda gruvarbetare och s k ”fria” gruvarbetare ansluta i kooperativ. Gruvkonflikten är ett resultat av att staten återtar kontrollen av gruvfyndigheter och har då hamnat i konflikt med de ”fria” gruvarbetare (de flesta arbetare som tidigare avskedats när gruvorna privatiserades) som ser sitt leverbröd hotat.

MST om presidentvalet i Brasilien

Utgången i presidentvalet i Brasilien är rätt så given, Lula vinner (osäkert dock om det blir direkt i första valomgången). Men det viktiga är att kunna läsa det politiska läget och vad som kommer härnäst. Joao Pedro Stédile, ledaren för den starka De jordlösas rörelse (Movimiento sem Terra MST) ger i en intervju i argentinska Pagina 12 en intresant bild av läget. Här kommer en kort version av intervjun. Läs hela intervjun här

Om valet
- Vi gör en invecklad analys om styrkeförhållanden i landet. Vår bedömning är att Lulas inte var en vänsterregering. Det var en kluven/vacklande regering, i vilken höger-, center- och vänsterkrafter samlevde. I vissa områden, behöll högern sitt inflytande och kraft, i synnerhet i den ekonomiska politiken. I andra områden har vänstern haft inflytande, som exempelvis, genom att sätta stopp för privatiseringarna och inom utrikespolitiken där Brasilien varit mer självständigt och lyckas bromsa ALCA. Bönderna kommer med stor majoritet att lägga sin kritiska röst på Lula. De anser att de andra kandidaterna är ännu sämre, och att vi med Lula kommer att ha en sammansatt regering, där vänstern kan komma att ha en viss tyngd.

Om Lulas arbetarparti PT
- Förändringarna i Brasilien beror inte på politiska partier som PT. Det hänger framförallt på att de sociala och politiska rörelserna lyckas samla krafter för att återuppbygga en massrörelse. Från det kommer vi att kunna konfrontera igen nyliberalismen och bryta det nuvarande styrkeförhållande. Min förhoppning är att detta sker under Lulas andra mandat.

Om vänsterkandidaten Heloisa Helena som samlar ca 8 % av väljarkåren
- Heloisa Helena representerar inte ett utvecklingsalternativ för Brasilien. För det första, har hon ingen social bas (samhällsklass) bakom sig i Partido Socialismo y Libertad, eller bakom hennes kandidatur. Med det vann hon karaktären av en protest och missnöjeskandidat mot PT. Hennes diskurs sökte aldrig debattera kring alternativ eller om landets framtid, och hamnade i det enkla anklagandet, som inte hjälper att samla stöd för de förändringar som landet behöver. Hennes röster (stöd) kommer liksom för socialdemokraten Geraldo Alckmin från den övre medelklassen med högskolestudier. Men det alternativet har ingen framtid.