Francisco Contreras

kontakt:
francisco@contreras.se
twitter.com/frassecontreras
Podcast Terminal 5
MediaCon



måndag, april 19, 2021

Valet i Peru blev ett långfinger åt politikers korruption

Ett långfinger åt politikernas korruption och oförmåga att lösa folkets problem. Så kan resultatet i den första valomgången i presidentvalet i Peru i söndags tolkas. Två outsiders går nu vidare till andra omgången. Den okände läraren på vänsterkanten Pedro Castillo, som fick 19 procent och den av etablissemanget illa tålda högerpopulisten Keiko Fujimori med 13 procent. Trea kom Perus egen ”Bolsonaro” och Opus Dei-kandidaten Lopez Aliaga med 12 procent.

Läs valanalysen här Tidningen Global 

torsdag, februari 20, 2020

Analys om Latinamerika

Jag gör ett försök till analys om det politiska läget och framtiden i Latinamerika. Det är två intervjuer i tidningen Arbetaren 

onsdag, februari 19, 2020

Trump oljesanktioner mot Venezuela


USA inför sanktioner mot oljebolaget Rosneft Trading, baserat i Schweiz och filial till det ryska oljebolaget Rosneft. Sanktionerna innebär att alla som handlar med Rosneft Trading riskerar att straffas av USA. Syftet med sanktionerna är att skada Venezuelas oljeindustri och därmed också ekonomi. Enligt USA-medier administrerar Rosneft Trading ca 2/3 av Venezuelas internationella oljehandel. Ekonomen Francisco Rodriguez, bosatt i USA och känd oppositionell, menar att ”om dessa sanktioner är effektiva för att begränsa Rosnefts verksamhet med Venezuela kommer detta att ha en mycket betydande inverkan på regeringens förmåga att generera intäkter och regeringens förmåga att betala för import".

USA väljer att införa sanktioner mot filialen och inte mot Rosneft eftersom det skulle föranleda problem för USA-bolag som har affärer med det ryska oljebolaget. Dessutom har Trump varnats för att direkta sanktioner mot Rosneft skulle slå mot den internationella oljemarknaden. Sanktionernas syfte är förutom att skada landets ekonomi även att skicka en signal till andra bolag som idag är indragna i oljehandeln med Venezuela, exempelvis spanska Repsol och italienska INE. En viktig del av oljeförsäljningen görs idag via dotterbolag och filialer till stora oljebolag. Dock påpekade ryska representanter igår att medan USA inför sanktioner mot ett ryskt bolag har Trump gett Chevron dispens för att fortsätta producera olja i Venezuela tillsammans med PDVSA.

Men sanktionerna säger också mycket om hur Trumps ansträngningar förra året för att störta Maduro inte varit lyckade.  Maduro är kvar vid makten och Venezuela har trots den finansiella och ekonomiska blockaden lyckats återhämta en del av sin oljeproduktion. Statistik visar att Venezuela de senaste månaderna pumpat ca 1 miljon fat olja per dag och att man lyckats runda sanktionerna och hittat andra marknader. Venezuela har även de senaste åren betalat av mycket av de skulder som landet har till både Ryssland och Kina. I januari sa Ryssland att endast 800 miljoner dollar återstår att betala av ett lån på 4,5 miljarder dollar.

Vad som är mest påtagligt med de nya sanktionerna är att Trump och Elliott Abrams inte tror att den interna fronten, d v s den radikala högeroppositionen, kan åstadkomma någonting den närmaste tiden. Oppositionen är splittrad och försvagad. De enda som jublar för sanktionerna är de radikala högergrupperna utomlands. Den inhemska oppositionella befolkningen, som drabbas av den ansträngda ekonomin, är inte lika entusiastiska. Oppositionsledaren Guaidó är populär i USA:s kongress men kan inte räkna med att sanktionerna ska stärka hans position i landet.

fredag, december 07, 2018

Intervju med chefen för Cicig Ivan Velasquez och med tidigare riksåklagaren Thelma Aldana,

Min och Andres Gomez intervju med den colombianske juristen Ivan Velasquez, chefen för Cicig, och Thelma Aldana, Guatemalas riksåklagare fram till i maj. Båda fick i november ta emot det ”alternativa Nobelpriset” Right Livelihood Award i Stockholm, för deras avgörande roller i en av världens mest framgångsrika anti-korruptionsinsatser.
De pratar om korruptionsfallen som visar på ett väletablerat mönster i Guatemala och Colombia, den stora korruptionshärvan i Latinamerika med byggbolaget Odebrecht, om fredsprocessen i Colombia.

Läs här hela intervjun här

torsdag, november 29, 2018

Historiskt beslut kan stoppa USA:s stöd till Saudis krig i Jemen

Med 63 röster mot 37 röstade USA-senaten för att åberopa den så kallade War Powers Resolution som ska tvinga USA att sluta stödja Saudiarabiens (och Förenade Arabemiratens) krig i Jemen. Beslutet kommer sannolikt att följas av ett liknande beslut i Representanthuset. Ett förslag till resolution har lämnats in i Representanthuset av republikanen  Ro Khanna med stöd av 93 andra kongressledamöter, inklusive demokraternas Nancy Pelosi.
 
Beslutet är historiskt. Det är första gången som Senaten utövar sin makt enligt rWar Powers Resolution från 1973 för att stoppa inblandningen i ett krig.
 
Mark Weisbrot från CEPR hävdar att mordet på Jamal Khashoggi, som sannolikt beställts av den saudiska kronprinsen Mohammad bin Salman, har fått många att ilskna till i Senaten. Ett tidigare försök röstades ner. Weisbrot menar att Saudiernas krig i Jemen orsakat vad FN kallar världens värsta humanitära katastrof som resulterat i att 14 miljoner människor befinner sig i randen av hungersnöd. Weisbrot har tidigare fördömt USA:s militära bistånd till Saudiernas krig i Jemen, bestående av mid-air-refueling, logistik, specialuppdrag och målinriktat stöd.
 
 

tisdag, november 27, 2018

Hunger och undernäring ökar igen i Latinamerika och Karibien

1.      FAO:s rapport om matsäkerhet The Panorama of Food and Nutrition Security 2018 visar att hunger och undernäring ökar igen i Latinamerika och Karibien efter ett decennium av viktiga förbättringar och fattigdomsbekämpning. Det finns en tydlig bild av ojämlikhet. Hunger, undernäring, brist på mikronäringsämnen, övervikt och fetma har större inverkan på personer med lägre inkomst, kvinnor, ursprungsfolk, afroättlingar och familjer på landsbygden i regionen.

2.      Matosäkerheten, dvs en situation där människor inte har tillgång till mat, drabbar 47,1 miljoner i Latinamerika (7.9 % av befolkningen). Det är en ökning med 5 miljoner människor. 19 miljoner kvinnor lever i svår matosäkerhet (8,4% av alla kvinnor) jämfört med 15 miljoner av männen (6,9%). Ursprungsfolk drabbas mest av matosäkerheten.
 
3.      Undernäringen har ökat för tredje året i rad och drabbar 39,3 miljoner människor i Latinamerika och Karibien. Det är 6,1% av den regionala befolkningen. Mellan 2015 och 2016 ökade antalet undernärda människor med 200 000 personer och mellan 2016 och 2017 med 400 000. Haiti har störst antal undernärda,  45,7% av befolkningen, följd av Bolivia, Nicaragua, Guatemala och Honduras. Snittet för regionen är 6,1%. Minst undernäring har Kuba, Brasilien och Uruguay (2,5%). Största ökningen av antalet undernärda människor de senaste åren har skett i Venezuela. Antalet undernärda människor i Venezuela har ökat pga av den ekonomiska krisen från 3,6% (2012) till 11,7% (2017).

4.      Övervikt är det största näringshotet i regionen. 250 miljoner människor är övervikta (60% av befolkningen). En av fyra vuxna är överviktiga och 7,3% av barnen under 5 år (snittet i världen är 5,6%). Fetma växer okontrollerbart. Varje år tillkommer 3,6 miljoner överviktiga människor i regionen.

fredag, november 23, 2018