Argentina lagstiftar mot landgrabbing

Argentina är först ut med att lagstifta mot s k landgrabbing, uppköp av odlingsmark i utvecklingsländer.Miljontals hektar (20 miljoner hektar enligt International Food Policy Institute) har köpts av rika länder och transnationella bolag i fattiga länder för att säkra matförsörjning, spekulera med matpriserna eller för cellulosa- och etanolproduktion. Kina, Saudiarabien, USA, Storbritannien, Japan och Sydkorea är de främsta uppköparna. Bland bolagen finns de stora matjättarna som nu för tiden kontrollerar hela matkedjan. Det är en slags nykolonialism då de köper bördig mark från de fattiga och tar med sig mat och drivmedel. Nu ska Argentina lagstifta för att skydda sig mot landgrabbing, utländska investeringar och uppköp att mark/jord.
Lagförslaget går ut på att utländska ägare av argentinsk mark ska begränsas till 20 % (ca 40 miljoner hektar) av landets totala markyta och av den delen som ägs av utländskt kapital/intressenter får högst 30 % innehas av ägare med samma nationalitet. Dessutom kommer inte en juridisk eller fysisk person få äga mer än 1 000 hektar i s k strategisk mark (zona núcleo o equivalente en otras regiones del país). Ett nationellt register ska upprättas med jordägare för att kontrollera att lagen följs.

Ett annat högst intressant förslag från den argentinska regeringen är att kommersialisering av jord/mark inte längre ska ses som en privat investering utan som en nationell angelägenhet eftersom jorden/marken defineras som en icke förnybar resurs. Detta innebär i praktiken att jordägandet kommer att regleras enbart under argentinska lagar och regler och det kommer att vara omöjligt att kunna föra vidare eller lyfta ett ärende berörande markutnyttjande till bilaterala avtal/frihandelsavtal eller till IC SID.

Lagen och initiativet kommer säkert att följas upp av andra länder i Latinamerika (och kanske även Afrika) som möter idag samma problem med landgrabbing/uppköp av mark från rika länder/transnationella bolag/finanskapital.

Sverige inte längre en fristad för colombianer

Sverige hade tidigare en asylrätt som följde Genevekonventionen. I Sverige fick människor på flykt från dödshot, fängelse, tortyr, som förföljdes av odemokratiska regimer en fristad. Så var fallet för tusentals colombianer som flydde från mord och massaker. Många av de var politiskt aktiva i vänsteralliansen Union Patriotica som ställde upp i val och vars kandidater, allt från presidentkandidater (3 stycken) till fullmäktigeledamöter mördades. Över 4 000 medlemmar i Unión Patriotica mördades av den colombianska regimen.

Nu är många av de colombianer som fick en fristad mycket oroliga för att den svenska fristaden inte längre gäller för dem.

Svensken som nu har deporterats från Venezuela till Colombia var en av de colombianer som fick en fristad för 20 år sedan . Han har via en nyhetsbyrå och en närradiostation fortsatt att arbeta politiskt. Han anklagas nu av den colombianska regeringen för att vara chef för FARC-gerillan i Europa. Han förnekar medlemskap i gerillan, däremot säger han att den colombianska regeringen vill åt honom eftersom han arbetar i medier som ogillas av högerregeringen.

Den colombianska regeringen menar att e-post som skickats från en av FARC-ledarna till en person i Sverige med ett aliasnamn ska vara svensken som nu häktats i Colombia. Det finns även en bild som publicerades i regeringstidningen (och som ägs av presidenten Santos familj) El Tiempo som ska visa svensken med en gerillaledare. Dock har sådana bilder visat sig tidigare vara fejkade (ett bra ex är en journalist från Telesur som satt i isolering anklagad med ett liknande foto och som senare visade sig vara feijk).

Ord står mot ord.

Men Sverige har som skyldighet att agera, inte enbart för en svensk medborgare utan också för de som tidigare fått en fristad i landet. I Sverige har inte personen gjort nåt olagligt, att sända radio eller driva en hemsida är inte olagligt i Sverige, och inte heller har svensken öppet visat sitt stöd för gerillan i Colombia eller liknande.

Sverige borde skydda människor som flytt från regimer som begår brott mot mänskliga rättigheter. Jag förstår mycket väl att colombianer som flydde förtryck och krig i Colombia nu känner sig oroliga. Sverige är inte längre en fristad för dem.

Rasisterna vid Lunds Universitet

Rasismen gör sig återigen påmint på ett universitet i Sverige. En grupp studenter på Hallands nation vid Lunds Universitet målade sig med blackface, band sig fast med kedjor och iscensatte en regelrätt slavauktion. På frågan vad en av dessa utklädda elever skulle föreställa svarade han "I am a nigger".

Som en kommentar till detta smaklösa rasistiska påhitt säger den ansvariga kuratorn på Hallands nation, Elinor Lavesson att "Jag såg det som ett skämt, som en rolig utklädnad." och "ett sätt att lätta på trycket".

Afrosvenskarnas riksförbund kommer med rätta att anmäla de för hets mot folkgrupp och uppmanar alla att mejla till rektorn för Lunds universitet Per Eriksson: rektor@rektor.lu.se med kopia till Christoffer Ivarsson ordf@lus.lu.se, ordföranden för studentkårerna Lunds universitet.

I brevet kan ni säga precis vad ni känner men ni bör också ta upp följande krav:

* Eleverna bakom den rasistiska attacken måste uteslutas från studentkåren

* Kuratorn för Hallands nation, Elinor Lavesson, måste ta sitt ansvar och avgå

* Rektorn för Lunds universitet tillsammans med ordföranden för Lunds studentkårer Christopher Ivarsson måste komma ut med en offentlig ursäkt och avståndstagande från den här sortens rasism.

* Rektorn för Lunds universitet ska presentera vilka åtgärder de ska införa för att garantera att liknande händelser inte inträffar i framtiden

Vi hoppas så många som möjligt av er tar av sin tid för att bekämpa den här sortens öppna rasism rakt i ansiktet på oss alla.

Nordiskt kapital förstör miljön och människoliv i Brasilien

Skogsindustrins satsningar i Sydamerika är förödande för både miljö och lokalbefolkningar, hävdar Marcelo Durao från De Jordlösas rörelse i Brasilien (MST). Ett ledande exempel är svensk-finska Stora Ensos verksamhet i Brasilien. Företaget har dömts för miljöbrott och bemöts regelbundet av protester från lokalsamhället. Bolaget tänker enbart på sin avkastning och struntar i lokalsamhället.

Durao deltar idag på Stora Ensos bolagsstämma för att ge aktieägarna småbrukarnas och rörelsens bild av företagets verksamhet. Läs hans debattinlägg på Svd-brännpunkt

Agrobusiness och matproduktion

Idag röstade en majoritet i riksdagen för att INTE driva inom EU kravet på att förbjuda användningen av giftet parakvat i bl a sojaproduktionen. I Sverige och EU är giftet redan förbjudet, men i de länder som producerar soja som sedan exporteras till den rika världen används parakvat i enorma mängder som håller på att ta död på folk och miljön. Synd att inte de svenska parlamentariker vill att människor i Syd ska ha samma rättigheter som människor i Nord.

Idag fick riksdagen ändå besök av en representant från brasilianska MST (de jordlösas rörelse) kanske världens största folkrörelse i världen. De samlar över 1 miljon lantarbetare och småbönder i Brasilien. Deras krav handlar mycket om rätten till jord och mat. Och också kritiken mot den s k agrobusiness. Dvs det jordbruk som fokuserar på att tjäna pengar på produktion av livsmedel eller rättare sagt matvaror.

Agrobusiness tar alltmer över jordbruket och jorden i Brasilien och kontrolleras av ett fåtal stora transnationella bolag (TNC): Monsanto, Du Pont, Cargill, Nestlé, Danone. Dessa TNC kontrollerar hela matkedjan. Grödor, kemikalier, produktionen, kapitalet, exporten och distributionen. Agrobusiness inriktar sig på ett få fåtal råvaror som går exportera och tjäna pengar på, i Brasilien handlar det om sockerrör (till Etanol), soja (till djurfoder), kött, eukalyptus (till pappermassa). Agrobusiness med den storskaliga produktionen tränger undan jordbruk som inriktar sig på matproduktion för lokalbefolkningen, förstör enorma gröna arealer och tvingar folk att arbeta i slavliknande förhållanden.

Tortyrinstruktören från USA

En oskyldig nyhet kan man tro. Men nej. DN-journalisten Kristoffer Örstadius har antingen gjort en dålig research eller så har han medveten placerat nyheten där, "oskyldigt", "vinklat". Det handlar om mordet i Uruguay 1970 på vad DN-journalisten tror vara en USA-"diplomat", nämligen den ökände Dan Mitrione. Han ska ha kidnappats och mördats av gerillan Tupamaros. USA och Uruguays diktatur anklagade bl a en svensk forskare för att vara en av hjärnorna bakom kidnappningen. Han förnekar ännu idag att han låg bakom mordet som återigen livats upp med dokument från Wikileaks.

Men vad Örstadius inte berättar i sin oskyldiga nyhet är att USA-"diplomaten" i själva verket var en av USA:s skickligaste tortyrinstruktörer. Ja, hans stora specialitet var att hitta den "exakta smärtan, i den exakta kroppsdelen, i den exakta tortyrnivån för att få fången att prata", som det hette. Han lärde ut elchocker på könsorgan och långsam strypning. Costa Gavras gjorde filmen "Etat de Siége" baserad på torteraren från USA.

1969 kom tortyrinstruktören Mitrione till Uruguay för att instruera dödsskvadronerna i tortyrtekniker. I ett år härjade "diplomaten" i Uruguay tills han kidnappades och mördades. Tidigare var han verksam i Brasilien. Hans uppdrag där var att skapa en politisk polis efter statskuppen 1964. När han lämnade Brasilien hade "kåren" 523 "specialiserade" agenter. Mitriones tortyrteknik användes sedan även i diktaturerna i Chile, Argentina, Paraguay och Centralamerika.

Katastrofval för Perus höger

Första valomgången i presidentvalet i Peru öppnar för ett "spännande" resultat. Makthögern är på väg att förlora och det stort, medan två för etablissemanget icke-önskvärda kandidater ser ut att gå vidare till en andra omgång.

Den ena är Humala Ollanta som leder en koalition av vänsterpartier och hans nationalistparti och den andra kandidaten Keiko Fujimori på högerkanten, dotter till den tidigare korrupta och auktoritära "presidenten" Fujimori. I den sista opinionsundersökningen innan dagens val, ledde Ollanta med 31 % mot 22 % för Keiko. Långt efter kommer högerns favoriter, den förra presidenten Toledo (15 %) och hans fd ekonomiministern (och USA-medborgaren) Kuczynski(17 %). Det är en katastrof för högern som länge trodde ha en promenadseger med Toledo.

I de flesta valen nu i Latinamerika blir alternativen en vänsterkandidat och en kandidat för den politiska och ekonomiska makten (högern). Så var det i förra valet i Peru 2006. Ollanta mot ("socialdemokraten") Alan Garcia som blev högerns kandidat. Garcia vann knappt och med valfusk som nu avslöjats av de dokument som Wikileaks släppt. I år ligger högern illa till, de litar inte på Keiko som går sin pappas ärende. Pappa Fujimori sitter i fängelse dömd på 25 år för korruption och mord. Toledo, dåvarande president, och högern satte honom i fängelse.

Humala Ollanta, tidigare officerare, svarar för systemkritiken, han har en stor förankring bland fattiga och i landsbygden. Vänstern har varit skeptisk till Ollanta men har nu allierat sig med hans parti för att vinna valet. Till skillnad från valet 2006 har Ollanta och vänstern kommit överens om valplattform och gemensamma listor till parlamentsvalet. Folkrörelserna, facket, ursprungsfolk är ännu mer skeptiska till Ollanta. Haken är hans tid i armén. Han var officierare under Fujimoris värsta våldsperiod när Sendero Luminoso skulle krossas militärt och militärerna som vanligt i Peru härjade fritt i landsbygden. Trots tveksamheter kommer vänstern och folkrörelserna att rösta på honom.

Krigets konsekvenser redan här

Igår inledde Italiens utrikesminister Maroni hårda "förhandlingar" med den sittande regeringen i Tunisien om de tusentals krigsflyktingar som nu söker sig till EUropa. Natten till idag sjönk ett fartyg med 300 människor ombord, minst 20 personer drunknade och över 130 saknas.

Från Italien rapporteras att över 21 000 flyktingar flyttats från ön Lampedusa till fastlandet. Men flyktingströmmen har resulterat i en politisk kris som tär på Berlusconis "popularitet" på högerflanken. Medan regionerna i södra Italien nu skyndsamt tar emot människor som flyr krig och elände i Libyen och Nordafrika, vägrar de rika regionerna i norr som styrs av Bossis Lega Nord att hjälpa till.

Annars fick inte Italiens Maroni mycket från förhandlingar med Tunisien som lovat ta tillbaka ca 800 flyktingar. Nu vill Berlusconi att Sarkozy inte enbart glänser med sina flygbomber i Libyen, utan också tar ansvar för konsekvenserna av kriget. Ett möte är bokat till den 26 april. Frankrike har de senaste dagarna skickat tillbaka tusentals tunisier som tagit sig vidare från Italien via Ventimiglia. EU är annars nästan förlamad. Inte många ställer upp. Undrar vad Sverige gör ?

Låt människors hälsa gå före blockpolitiken

Trots att det giftiga bekämpningsmedlet parakvat är förbjudet i Sverige och inom EU exporterar Europa stora mängder till Brasilien för produktion av soja, som vi sedan importerar till djurfoder. Tusentals lantarbetare i Brasilien dör varje år efter att de handskats med giftiga bekämpnings- och insektsmedel.

Ett enigt Miljö- och jordbruksutskott i riksdagen anser att Sverige inom EU och internationellt ska fortsätta arbeta för att användningen av bekämpningsmedlet parakvat stoppas. Såväl branschorganisationerna LRF och Lantmännen som miljöorganisationer är överens om att vi inte bör importera varor som är producerade med kemikalier som är förbjudna inom EU, exempelvis parakvat. Ministrarna Ewa Björling, Andreas Carlgren, och Eskil Erlandsson tycks backa upp samma linje (Brännpunkt, 20/1 resp. 25/1).

Så nu är det upp till bevis för våra riksdagsledamöter, tycker de att människors hälsa och miljö går före parti- och blockpolitik? I morgon torsdag har de chansen att rösta för människors hälsa!

Läs mer i min debattartikel i SvD – Brännpunkt

Ni invaderar Bahrain, vi plockar Khadaffi

Obama-administrationen gjorde upp med Saudiarabien om att invadera Bahrain och få bort Khadaffi. "Ni får invadera Bahrain och vi plockar Khadaffi i Libyen" är i korthet innehållet i uppgörelsen mellan USA och saudierna. Asien-analytikern och journalisten Pepe Escobar hävdar att två diplomatiska källor vid FN bekräftar, oberoende av varandra, att Clinton gav klarsignal för Saudiarabien att invadera Bahrain och krossa demokratirörelsen i grannlandet mot att USA fick en ja-röst av Arabförbundet för en flygförbudszon över Libyen - och huvudskälet till säkerhetsrådets beslut om resolution 1973.

Vid beslutet på Arabförbundet var endast 11 av de 22 medlemmar närvarande. 6 av de 11 tillhörde det s k Gulf samarbetsråd (GCC), den USA-stödda klubben av Gulfens kungadömen. Och endast 9 medlemmar röstade för det beslut som riggades av Saudiarabien. Syrien och Algeriet röstade nej. I västlig media rapporterades dock att de 22 länderna i Arabförbundet enhälligt tagit ställning för ett flygförbud över Libyen.

Så går det till i det "demokratiska" och "humanitära" världssamfundet.

Första stora kris för de "allierade"

Den första stora krisen för de "allierade" i kriget i Libyen exploderade i veckan på den italienska ön Lampedusa.

Över 20 000 människor på flykt från krig och våld har tagit sig till ön med knappt 6 000 invånare. Lite har gjorts för att hjälpa flyktingarna och Amnesty International klandrar den italienska regeringen för att inte ha reagerat i tid. De flesta är tunisier men nu kommer även flyktingar från Libyen, i huvudsak somalier och eritreaner som bott i Libyen länge och som nu är helt strandade.

Allt pekar på att flyktingströmmen kommer att öka ju längre kriget pågår. Kadaffi hade fram till nu ett "samarbete" med EU för att stoppa flyktingströmmen från Afrika till Europa. Över 1,5 miljoner flyktingar befann sig i landet innan kriget bröt ut. Med taggtrådsstängsel, övervakning och militärer har Libyen och EU stoppat flyktingar att ta sig vidare till EU. I oktober förra året var Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström, ansvarig för EU:s migrationsfrågor, i Libyen för att skriva ett avtal med Kadaffi som innebar att Libyen under tre år skulle få 50 miljoner euro för att effektivisera gränskontrollerna. Även handelsministern Björling besökte Libyen för att sälja bl a övervakningsutrustning som kan kontrollera flyktingrörelser.

Nu är EU och Libyen i krig och det finns inget "samarbete", varken med Kaddafi eller rebellerna. Och miljoner människor flyr från kriget. Redan har över 400 000 människor tagit sin tillflykt till Egypten och Tunisien. Tiotusentals har flytt mot Afrika. Men många fler söker nu vägar till Europa. Och EU gör allt för att militarisera gränserna med hjälp av Frontex och operationerna Hermes och Poseidon.

I praktiken har de allierade nu två fronter, Kaddafis trupper och migranterna. I båda fallen har européerna valt att använda sig av militära medel. Av erfarenheterna från det långvariga Irak-kriget, vet vi att flyktingströmmen kommer inte att avta bara för att Kaddaffi faller.

Nästan enhälligt (utom rasisterna i SD) har riksdagspartierna lovat hjälpa och skydda civilbefolkningen. Krigsflyktingarna, kanske de mest sårbara i den gruppen, behöver hjälp, och det nu! när tar riksdagsledamöterna ett initiativ om att ta emot krigsflyktingar från Libyen? Kanske kan Jas Gripen användas för att transportera människor på flykt till Sverige?