Skärpta klimatmål eller a(m)bitiös klimatpolitik

Intressant debatt i Göteborgs Posten om de svenska klimatmålen.

Vi skrev att en ny undersökning visar att en omsvängning hos Socialdemokraterna och Folkpartiet bäddar för en kraftfull majoritet i riksdagen för att Sverige ska skärpa sina klimatmål. Skarpare klimatmål behöver dock följas av en kraftfull omställningspolitik för att det inte ska bli försent att stoppa klimatförändringarna.

Moderaten Lars Hjälmered (M) svarade "Att sätta höga mål är enkelt, men att faktiskt genomföra dem är svårare. Sedan vi tillträdde 2006 har vi fattat beslut om Europas mest ambitiösa klimat- och energipolitik".

Vi replikerade att Alliansens klimatpolitik är bristfällig "... regeringens bristfälliga klimatpolitik börjar ge avtryck. Sverige har rasat från tionde plats 2008 till 24:e plats 2010 i en internationell rankning av länders klimatpolitik. Utsläppen från flyget, fordonstrafiken och utrikeshandeln fortsätter att öka. Inte underligt då att Naturvårdsverkets senaste statistik för 2010 visar att utsläppen i Sverige ökade med 11 procent! Kort sagt, den klimatpolitik som Alliansen för både nationellt och internationellt är ljusår ifrån vad som behöver göras för att vi ska ha en chans att undvika farliga klimatförändringar"

Världens största miljömål: Läge för AP-fonderna att agera

Världens största miljömål: Läge för AP-fonderna att agera

Det amerikanska oljebolaget Chevron har dömts att betala motsvarande 60 miljarder kronor i skadestånd av en domstol i Ecuador. Det är en av världens största miljörättegångar. Oljegiganten har förorenat ett stort område i Amazonas regnskog. De svenska AP-fonderna har närmare 2 miljarder kronor investerade i företaget.

Miljökatastrofen kallas för Regnskogens Tjernobyl. Chevronägda Texaco pumpade i 20 år upp olja från Ecuadors del av Amazonas. När utvinningen var klar i början av nittiotalet lämnade bolaget kvar över tusen dammar med oljeslam. Vattnet förgiftades och orsakade en rad sjukdomar och dödsfall bland ursprungsbefolkningen. Giftiga ämnen läckte ut i vatten där över 100 000 människor dricker, badar och tvättar sina kläder. Enligt en expertgrupp har det lett till att 1400 människor dött av cancer, som kan kopplas till Texacos miljöförstöring.

Rättegången i Ecuador har pågått i flera år. Oljejätten Chevron förnekar inte, det man kallar nedsmutsning, men hänvisar till ett avtal med Ecuadors dåvarande regering som befriar bolaget från ansvar. Det finns också ett missnöje bland de 30 000 drabbade i Ecuador som står bakom stämningsansökan. De stämde oljejätten på över 190 miljarder kronor som skulle användas till att sanera området och ge de drabbade skadestånd.

-Det är bara att hoppas att domen nu blir vägledande och tvingar bolag att visa samma miljöansvar i fattiga länder som i industriländer, säger Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna i en första kommentar.

1993 gick ursprungsfolken och de boende i Amazonas samman och stämde företaget för brott mot de mänskliga rättigheterna och miljön i en domstol i New York. 2008 enades båda parter om att en oberoende inspektion av oljebolagets gamla anläggningar och utvinningsplatser skulle göras. Slutsatsen blev en rekommendation om ersättning på cirka 200 miljarder kronor.

AP-fondernas enhet för miljö- och etikfrågor, Etikrådet, bildades 2007. Chevron är ett av de företag som Etikrådet granskar närmare och för dialog med.

- Vi hoppas att AP-fonderna och dess Etikråd nu tar chansen att göra skillnad. Sälj av investeringarna och gör ett internationellt utspel av det. Istället för att investera i fossila bränslen och miljökatastrofer, borde AP-fonderna satsa våra pensionspengar på rena och förnyelsebara energikällor, säger Francisco Contreras.

- AP-fonderna arbetar utifrån riktlinjen att “fonderna ska ta hänsyn till etik och miljö, dock utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning”.
”Regelverket är alltför otydligt”, avslutar Contreras. ”Det finns uppenbarligen en risk att AP-fonderna nu sitter still i båten av avkastningsskäl. Riksdagen bör förtydliga regelverket så att mänskliga rättigheter och miljö får större betydelse för AP-fondernas investeringar.”

Fakta Chevron och AP-fonderna
Chevron Corporation är ett amerikanskt, internationellt verksamt oljebolag. 2001 köpte de oljebolaget Texaco Inc. varvid namnet ändrades till ChevronTexaco Corporation. År 2005 återtogs nuvarande namn. Förra året hade Chevron 64 000 anställda och gjorde en vinst på 133 miljarder kronor. Enligt tidningen Fortune var bolaget det 11:e rikaste år 2010. Året innan låg det på 5:e plats. De svenska AP-fonderna har närmare 2 miljarder kronor investerade i företaget.

Läs mer
Ekot idag: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4350012
LO-tidningen: http://lotidningen.se/2010/09/10/regnskogens-langa-vantan-pa-rattvisa/
Social politik: http://www.socialpolitik.com/ap-fonder-investerar-skitigt/
Debatt: http://latinamerikagrupperna.se/klimatanpassa-pensionsfonderna

Annullera!

Sveriges överskott på utsläppsrätter är en het potatis för beslutsfattarna. Vad ska man göra med överskottet, spara, sälja eller annullera? Än så länge finns inget tydligt besked från regeringen. Finansministern Borg säger "Om vi ska sälja, annullera eller spara dem kan vi först ta ställning till när vi kan överblicka hela perioden för de klimatmål vi har fram till 2020".

Tydliga är Sjöstedt (v) och Holm (v) som kräver mycket riktigt att överskottet ska annulleras "En försäljning vore oacceptabel ut klimatsynpunkt. Ska Sverige sälla sig till samma klubb som Ryssland och Ukraina i klimatfrågan? Eller ska Sverige vara en internationell föregångare i klimatarbetet?".

Otydligheten från den politiska makten gör att kampen om frågan flyttas till den allmänna opinionen. Nu måste klimaträttviserörelsen göra en insats och mobilisera för en annullering.

Cancun o kejsarens nya kläder

Nick Buxton från TNI skriver om resultaten i Cancún. Artikeln finns på engelska här och på spanska här.

Buxton menar att endast Bolivia vågade uttrycka sin avvikande mening med Cancún-avtalet men att deras röst tystades av ordförandeklubban och av stående ovationer från 191 länder. Liksom kejsaren i Hans Christian Andersen Kejsarens nya kläder, vet alla att uppgörelsen är naken och saknar substans men ändå fortsätter man marschen som om inget hänt. Bolivias förhandlare, Pablo Solon, sa i sin slutreplik att det enda sätt att bedöma om avtalet hade några "kläder" var att se om det ingår bindande åtaganden för att minska utsläppen och om det är tillräckligt för att förhindra katastrofala klimatförändringar.

Buxton menar att Cancún-avtalet är ett steg tillbaka

- Cancún-avtalet tar slut på det enda bindande avtal, Kyotoprotokollet, till förmån för en frivillig och otillräcklig uppgörelse

- Ökar kryphålen och flexibiliteten som möjliggör för i-länderna att inte behöva agera

- De finansiella åtagandena försvagas

- Världsbanken med svaga miljöprestationer görs till förvaltare för den nya Green Climate Fund

- Ingen vidare diskussion om immateriell rätt, som är en förutsättning för tekniköverföring till fattiga länder

- Fler öppningar för ineffektiva marknadsmekanismer

- Grönt ljus ges till det kontroversiella REDD som av ursprungsfolk uppfattas som ett avskogningsprogram.

Systematisk uteslutning av de förslagen från den historiska Cochabamba-konferensen om klimatförändringar

Efterfrågan på etanol leder till hungerkatastrof

Den rika världens efterfråga på grödor som kan användas vid etanolproduktion har pressat uppåt priserna på livsmedel och hotar med en hungerkatastrof i stora delar av den fattiga världen. Det har nu en OECD-rapport kommit fram till. Sent ska syndaren vakna. Till samma slutsats har andra kommit fram till för 3 år sedan

Ändå är det bra att även DN börja förstå omfattningen av den rika världens påverkan. Nu kanske även de rödgröna vaknar till och överger sin Etanolvänliga politik.

"Subventionering av drivmedelsetanol har visat sig vara ineffektiv klimatpolitik. Att den också pressar upp livsmedelspriserna och ökar de allra fattigastes sårbarhet gör den rent omoralisk. De rika länderna skulle även kunna minska pressen på de fattiga genom att öppna sina marknader för jordbruksprodukter".

EU:s flygindustri v/s vulkanen; vad släpper mest koldioxid?