USA eller Iran, vem vann det irakiska valet?

Vinnarna i det irakiska valet är USA och Iran. USA med Allawis koalition Iraqiya med 91 ledamöter och Iran med Moqtada al Sadrs Iraqi National Alliance med 68-70 ledamöter och delar av den sittande primärministers al-Malikis State of Law med 89 ledamöter. Förloraren är först och främst al Maliki som blir tvungen att förhandla antingen med USAs Allawi eller med Irans al Sadr för att få behålla makten. Men även inom hans koalition finns allierade till Iran. Andra som kommer att förlora inflytande är kurderna som med 43 ledamöter måste ge efter i sina anspråk för autonomi om de vill sitta med i en regeringskoalition. USA:s glädje för Allawis relativa seger kan vara kort eftersom den gamle USA-agenten gjorde upp med sunnimuslimer och gamla baathister för att besegra shiiterna. De kommer med stor sannolikhet att kräva tillbaka en del av makten som de förlorade när Saddam Hussein störtades.

Sverige tiger om brott i irakiska Kurdistan

En ny rapport från Amnesty International "Hopp och fruktan" bekräftar bilden om systematiska brott mot mänskliga rättigheter i irakiska Kurdistan. Säkerhetsstyrkorna som kontrolleras av den autonoma kurdiska regeringen KRG och de ledande partiernas väpnade grenar, Parastin och Dezgay Zanyari, handlar helt utan hänsyn till lagar och internationella konventioner, hetter det i rapporten. Tortyr, fängslande utan åtal eller rättegång, försvinnande av oliktänkande förekommer systematiskt. På samma sätt kränks yttrandefriheten och när medierna kontrolleras nästan uteslutande av de två ledande partierna PUK och KDP och ledarna Talabani och Barzani tystas kritiken mot regeringen KRG.

Sverige är ett av de länder som tillsammans med USA ger mest stöd till den autonoma kurdiska regeringen. Representanter för både den svenska borgerliga regeringen och för oppositionen besöker flitigt irakiska Kurdistan och det finns gott om svenska projekt som finansieras av bl a SIDA. Tyvärr hörs aldrig nåt från svenska politiker som är engagerade i irakiska kurdistan om det som Amnesty rapporterar. Det verkar som det finns prioriterande ambitioner i kontakten med KRG som gör att både höger och vänster i svensk politik tiger om brotten. Mänskliga rättigheter är underordnad. Svensk media är även den måttligt intresserade att förmedla en annan bild än det som svenska politikerna framhåller.

Situationen liknar Eritrea när det blev fritt från Etiopien efter kriget. Då kramades den nya eritreanska regeringen av Sveriges bistånd och politik och ingen var beredd att se och höra hur Eritrea var på väg mot en auktoritär stat

Hemlig rapport: Återuppbyggnad av Irak - Ett fiasko

En 513-sidor hemlig rapport avslöjar att USA:s så kallade återuppbyggnaden av Irak är ett stort fiasko, som omintetgjordes av byråkrati, våld och okunnighet. Det 117 miljarder dollar-projektet är ett stort misslyckande och  fullt med lögner. Ett exempel som nämns i rapporter är när den dåvarande utrikesministern Colin Powell blåste upp antalet soldater i den irakiska armén, från 80 000 till 120 000. Rapporten som författats av USA:s återuppbyggnadsinspektionen  konstaterar att "återuppbyggnaden" inte inneburit någon förbättring för irakierna. 

Sverige ger ett bistånd på 80 miljoner kronor till "återuppbyggnaden" av Irak, 40 miljoner till infrastruktur och 40 miljoner till stöd för det civila samhället. När kommer en egen svensk rapport om vad som gjorts med pengarna?

polsk riksdag i det irakiska parlamentet

Det irakiska motståndet till säkerhetsavtalet med USA (SOFA) har nått ända in i vad som trodde var ett säkert fäste för USA-ockupationen. Igår under behandlingen av avtalet utbröt ett stort bråk som tvingade parlamentets ordförande att avbryta sessionen.  

SOFA är en fortsättning och omorganisering av ockupationen. USA-trupperna kommer att dras tillbaka från städerna, men placeras vid oljekällorna. Där finns 95 miljarder fat oljereserver som i praktiken redan nu kontrolleras av utländska oljebolag. 

Tre år till med USA-ockupation

Det nya säkerhetsavtalet mellan USA och den sittande irakiska regeringen SOFA innebär tre år till med USA-soldater i det ockuperade Irak. Avtalet ska nu ratificeras av det irakiska parlamentet och shiiterna och kurderna räknar med att få majoritet. Motståndarna i parlamentet till SOFA är Muqtada al-Sadr´anhängare och några grupper bland sunnimuslimerna, men det blir svårt att blockera avtalet. Iran med goda kontakter med shiiterna och al Malikis regeringen ska ha gett sitt medgivande till avtalet nu när USA gått med på en klausul som säger att Irak inte får användas som bas i en eventuell attack mot ett tredje land (Syrien, Iran). 

SOFA är det första "ockupations"-avtalet som godkänns och skrivs under av en irakisk myndighet (hittills har USA-trupperna befunnit sig i Irak på "uppdrag" av FN) 

Strålande Buckard om polarna Bildt och Bush

POLISANMÄLAN: krigsförbrytarna på besök i Sverige

En polisanmälan har gjorts till Norrmalms polisstation

Norrmalms polisstation

Kungsholmsgatan 43

Stockholm

Polisanmälan angående krigsförbrytelse.

USA:s utrikesminister Condoleezza Rice har begått krigsförbrytelse genom att bryta mot FNs portalparagraf om våldsförbud. Hon är tillsammans med USAs president George W. Bush huvudansvarig för anfallskriget mot Irak vilket är ett brott mot FN-stadgan.

Stockholm den 28 maj 2008

Skrämmande tystnad

Två bra inlägg från det gamla gardet kan man läsa i Göteborgs Posten

Det ena en debattartikeln skriven av Pierre Schori som uppmärksammar den tystnad som råder i den svenska debatten kring kärnvapenhotet. Det andra inlägget kommer från Sverker Åström om olämpligheten att Sverige är värd för ett internationellt möte om Irak.

Tariq Ali om antikrigsrörelsens upplösning

På senaste antikrigsdemonstrationen i Stockholm den 15 mars var vi knappt 1 500 personer, om inte färre. Tyvärr är det färre än förra året och långt färre än de kanske hundratusentals som deltog innan kriget började 2003. Vi lyckas inte mobilisera fler trots att en stor majoritet av det svenska folket är emot USA:s ockupation av Irak och när t o m krigshökarna i DN börjar dalta i sitt stöd till Bush krigspolitik.

Tariq Ali skriver i den italienska tidningen Il Manifesto några viktiga funderingar kring antikrigsrörelsens upplösning. Ali menar att de miljontals människor som gick ut på gatorna innan kriget började i mars 2003, var mer än en rörelse en spontan och desperat reaktion av människor med olika politiska chatteringar som ville stoppa ett krig. När kriget började på riktigt avtog mobiliseringen. Uppgivna har människorna stannat hemma i stället för att protestera mot en ockupation som har mördat säkert en miljon irakier och drivit över tre miljoner på flykt.

Tariq Ali hävdar att västvärlden inte är solidarisk gentemot irakierna, eftersom de är araber, majoriteten är muslimer, och vågen av islamofobi i västvärlden har förvandlat irakierna till icke-människor. Samma sak hände när kolonialismen erövrade Nordafrika 1700 och 1800-talet, de fruktansvärda övergrepp och den offentliga hängningen av rebellernas ledare Sheikn Mukhtar väckte inga känslor i Italien. Likaså lät fransmännen passera alldeles för lång tid innan de började protestera mot kriget i Algeriet. Civilisationsfebern, igår som idag, har passiviserat västvärldens opinion.

En annan förklaring till antikrigsrörelsens minskande förmåga att mobilisera är att i USA inte längre finns en obligatorisk militärtjänst, som gör att den stora majoriteten av befolkningen i USA inte berörs direkt av kriget. USA rekryterar i stället legosoldater från hela världen; fem tusen från Uganda, miljoner från Centralamerika, Afrika och andra delar av världen som får betalt allt efter vad marknaden har satt för pris för att åka och kriga i Irak. Vem bryr sig om de dör? det är ändå en risk de tar för att tjäna pengar och för att erhålla USA-medborgarskap.

Krigets jorduppvärmning

Det finns många skäl att motsätta sig "Bush krig mot terrorismen". Ett som kanske är mindre känt men som med tanke på de allvarliga klimatförändringar borde uppmärksammas är krigets negativa effekter på jorduppvärmningen.

En rapport från Oil Change International, A Climate of War, visar följande uppseendeväckande statistik

1. Projected total US spending on the Iraq war could cover all of the global investments in renewable power generation that are needed between now and 2030 in order to halt current warming trends.

2. The war is responsible for at least 141 million metric tons of carbon dioxide equivalent (MMTCO2e) since March 2003. To put this in perspective, CO2 released by the war to date equals the emissions from putting 25 million more cars on the road in the US this year.

3. In 2006, the US spent more on the war in Iraq than the whole world spent on investment in renewable energy.

Annan statistik visar konsekvenserna av kriget och ockupationen
- över 4,5 miljoner irakier har tvingats fly från sina hem (2 miljoner är idag internflyktingar och 2,5 befinner i andra länder) och i snitt lämnar 60 000 irakier sitt land varje månad
- över 43 % lever med mindre än en dollar per dag (mått för extremfattigdom), 6 miljoner lever i nöd och överlever endast med humanitärt bistånd och endast 60 % har tillgång till landets ransoneringskvot. Kvot som den irakiska regeringen, pressad av världsbanken, är på väg att avskaffa.
- arbetslösheten i Irak är uppe i 60 %
- 70 % av befolkning har inte tillgång till vatten och 80 % saknar avloppsystem.

Irakierna har ramlat ur historien

Läs Mustafa Cans lysande artikel om det ockuperade Irak "Befriade, lurade och bestulna". Bland annat får man läsa om läkaren och poeten Saad Salehi som jublade när USA-soldater invaderade Irak men som nu vill inget annat än flytta till Göteborg.

"Allt som han lagrat inom sig det senaste året vällde ut i ett enda flöde utan att jag tilläts sticka in med frågor: Kriget har blivit en livsform. Civilisationen har brutit samman. Offret fortsätter att lemlästa sig själv. Irakierna har ramlat ur historien, förlorat sin identitet. Hopplösheten breder ut sig. När de som är utan hopp blir tillräckligt många bränner de jorden. Han hade fått nog av de amerikanska säkerhetsbyråernas legoknektar som inte står under några lagar, för det finns inga lagar alls. Han har fått nog av alla som stjäl: Coalition provisional authority, som styr landet, nog av Halliburton, Enron, Shell, av varje utländskt bolag, varje irakisk firma, statliga tjänstemän. Varje hörna är en dödsfälla, varje landsman en potentiell självmordsbombare. Saad, 58 år, som levt mer än hälften av sitt liv i krig, vill lämna landet – ”I´m fed up, I can´t fight anymore” – för att leva sina sista år i lugn och ro i Göteborg."

Barroso "lurad" av Bush

En till som känner sig lurad av Bush och som flyr från sitt ansvar för eländet i Irak. Turen har kommit till den nuvarande ordföranden för EU-kommissionen, portugisen José Manuel Barroso. I en intervju säger han att han tog ställning för kriget för att han under toppmötet i Azorerna fick information som senare skulle visa sig vara helt osanna. Han "avslöjar" att även Clinton var på honom för att stödja kriget. Det är häpnadsväckande hur en "ledare" på så hög nivå så lätt kan vifta bort sitt ansvar från ett folkrättsvidrigt krig som dödat över 600 000 irakier. Men den gamle maoisten är inte dummare än att han kan skylla sitt stöd till kriget på två föredettingar (Aznar och Blair) och Bush som är på fall.

3 dagar innan USA påbörjade sitt angreppskrig mot Irak, den 17 mars 2003 stod ordföranden för EU-kommissionen Barroso värd för ett toppmöte på Azorerna mellan USA, Storbritannien och Spanien. Det var där man beslutade att gå till angrepp den 20 mars. Bush med stöd av Blair, Aznar och Barroso ställde ett ultimatum till Hussein: eftersom Irak inte följt Bush' krav på att göra sig av med massförstörelsevapen fick Iraks översta ledarskikt 48 timmars respit för att gå i exil, eller ta konsekvenserna av en allierad attack. Den 20 mars 2003 inleddes bombningarna.

Barroso var då fortfarande premiär minister i Portugal och såg möjligheten att genom toppmötet och sitt stöd till Bush klättra i karriären. I hans tal på toppmötet går det inte att ta miste om var hans lojalitet fanns i valet mellan sanning och kriget.

"Now, coming to our responsibility in case there is a conflict, I must say that the responsibility falls entirely on the dictator Saddam Hussein. He bears the entire responsibility because he has not respected for all of these years international law and consistently violated the U.N. resolutions.
And in that case, if there is a conflict, I want to repeat it once more, Portugal will be next – side by side with his allies. And the fact that we are here today in the Azores with the United States, with Spain and with the UK, this is very significant"

Iraksjälvmord bland USA-soldater

Dödsräkningen i Irak manipuleras nu hårt av USA för att utåt ge en bild om ett land på väg att stabilisera sig. Media har snabbt snappat upp detta. Men morden på civila fortsätter, igår onsdag mördades 80 Irakier och 37 skadades. Och även attackerna mot ockupationstrupperna fortsätter.

En annan statistik i krigets elände är CBS:s rapport om att minst 17 Iraksjälvmord begås varje dag i USA. Det är fler USA-soldater som begår självmord när de kommit hem från Irak än de som förlorar livet i kriget. Enligt CBS har minst 6 256 militärer som kommit hem från Irak begått självmord i USA under 2005. Det kan jämföras med att USA hittills förlorat färre än 3 900 soldater sammanlagt under de fyra och ett halvt årens konflikt i Irak.

USA-krigsherre kritiserar Bush

En stor nyhet i USA idag är att USA:s förra befällhavare i Irak Ricardo Sanchez kritiserar Bush för Irakkriget. Han hävdar i ett tal på militaryreporters att kriget är en mardröm utan slut och att Bush-administrationen är inkompetent. Nu är det inte så att Sanchez, som fick avgå när det kom fram att USA-soldater torterade irakier i Abu Ghraib-fängelset, på gamla tider blivit motståndare till ockupationen. Han säger bara att oenigheten bland politiker (republikaner-demokrater) försvagar USA i kriget, "The threat of extremism is real and demands unified action". Enligt Sanchez är det politikernas fel att USA-soldaterna inte lyckas nå framgångar i Irak. Sanchez är en av dem som menar att om militärerna får göra sitt "jobb" och slipper tjafset från inkompetenta politiker kommer USA att segra.

"ADMINISTRATION HAS FAILED TO EMPLOY AND SYNCHRONIZE ITS POLITICAL, ECONOMIC AND MILITARY POWER. THE LATEST "REVISED STRATEGY" IS A DESPERATE ATTEMPT BY AN ADMINISTRATION THAT HAS NOT ACCEPTED THE POLITICAL AND ECONOMIC REALITIES OF THIS WAR AND THEY HAVE DEFINITELY NOT COMMUNICATED THAT REALITY TO THE AMERICAN PEOPLE. AN EVEN WORSE AND MORE DISTURBING ASSESSMENT IS THAT AMERICA CAN NOT ACHIEVE THE POLITICAL CONSENSUS NECESSARY TO DEVISE A GRAND STRATEGY THAT WILL SYNCHRONIZE AND COMMIT OUR NATIONAL POWER TO ACHIEVE VICTORY IN IRAQ."

Stora ord från en hök som personligen godkände tortyr och övergrepp mot fängslade irakier, allt från att utsätta de för våldsamma temperaturväxlingar, att skrämma dem med vilt skällande hundar till att tvinga dem klä av sig nakna och sedan visas upp i sexuellt utmanande poser. Sanchez fick gå från sin post men frikändes för Abu Ghraib. Endast en av de fem högsta militärerna dömdes, Janis Karpinski, som hade högsta befälet för fångvaktarna.

Blackwater, ett effektivt krigsföretag i Irak

Krigsföretaget Blackwater får hårt kritik på hemmaplan. Det är en kommitté i Kongressen som i en rapport kartlägger delar av Blackwaters aktiviteter i Irak. Bland annat sägs att Blackwater deltagit i 195 skottlossningar, 1,4 per vecka, och i 80 % av dem var det legosoldaterna från krigsföretaget som sköt först. Dessutom anklagas Blackwater för att ha hemlighållit ett mord på en irakier och att irakiska familjer fått pengar i kompensation för mord på anhöriga som begåtts av företagets legosoldater.

Men vinsterna går bra. Varje Blackwater- legosoldat kostar USA-staten 1 222 dollar per dag.

PETRAEUS, ockupationens general

Högsta chefen för USA-trupperna i Irak David Petraeus har inför kongressen lagt upp en framgångshistoria kring Irak som få vågar svälja. Moveon.org har i The New York Times publicerat en annons som slår hål på generalens fantasier (läs nedan).

Enligt Petraeus har våldet minskat. Men som Moveon.org påpekar är det framförallt våldstatistiken som har förändrats. Med ökad truppnärvaro i Bagdad har våldet flyttat utanför huvudstaden, som nu fördubblats. Det förekommer också en grov manipulering av statistiken, ett skott i nacken är sekteristiskt våld, medan ett skott i pannan är kriminellt våld och räknas därför inte in i statistiken. Döda i bilbomber räknas inte heller. Enligt Washington Post har fler civila och fler USA-soldater dödats under de tre senaste månaderna jämfört med samma månader tidigare år sedan ockupationen 2003.


GENERAL PETRAEUS OR GENERAL BETRAY US?

General Petraeus is a military man constantly at war with the facts. In 2004, just before the election, he said there was "tangible progress" in Iraq and that "Iraqi leaders are stepping forward." And last week Petraeus, the architect of the escalation of troops in Iraq, said, "We say we have achieved progress, and we are obviously going to do everything we can to build on that progress."

Every independent report on the ground situation in Iraq shows that the surge strategy has failed. Yet the General claims a reduction in violence. That’s because, according to the New York Times, the Pentagon has adopted a bizarre formula for keeping tabs on violence. For example, deaths by car bombs don’t count. The Washington Post reported that assassinations only count if you’re shot in the back of the head — not the front. According to the Associated Press, there have been more civilian deaths and more American soldier deaths in the past three months than in any other summer we’ve been there. We’ll hear of neighborhoods where violence has decreased. But we won’t hear that those neighborhoods have been ethnically cleansed.

Most importantly, General Petraeus will not admit what everyone knows: Iraq is mired in an unwinnable religious civil war. We may hear of a plan to withdraw a few thousand American troops. But we won’t hear what Americans are desperate to hear: a timetable for withdrawing all our troops. General Petraeus has actually said American troops will need to stay in Iraq for as long as ten years.

Today, before Congress and before the American people, General Petraeus is likely to become General Betray Us. Cooking the Books for the White House

Detta hände i Irak under Bildts "försoningsturné"

Carl Bildt säger att han i Bagdad inte hörde eller såg nånting och har därför svårt att bedöma om det råder en väpnad konflikt i Irak. Det låter märkligt av en utrikesminister som hyllas som påläst och välinformerad. Helgens krigsrapporter visar att intensiteten i konflikten bara ökar. Medan Bildt skålade med den irakiske utrikesministern hände detta i Irak:

67 irakier dödades och 35 skadades i olika attacker i Bagdad, Kadhamiya och Yarmouk. Det rapporteras att USA-soldater dödade åtta s k misstänkta. Att en klusterbomb kvarglömt från USA:s invasion 2003 exploderade i Mosul och dödade en kvinna och skadade tre barn. En självmordsattack i Taji dödade två irakiska soldater och skadade åtta. En polisman och en soldat sköts ner i Riyadh och sex lik hittades i Diwaniya. I Wassit hittades även där sex lik och en polisman dödades och en skadades. I al-Hourah dödades en privatsoldat och tolken skadades, bägge anställda av USA-armén. I Hilla attackerades ett hem tillhörande USA Scorpion Force. I Iskandariya exploderade en bomb med ett tiotal skadade, alla medlemmar i shiitiska partiet SII. En kapten från den irakiska armén och medlem i det shiitiska partiet Dawa party utsattes för en attentat. 16 personer häktades och 14 misstänkta al-Qaeda-medlemmar dödades av USA-trupper. 10 medlemmar i Soldiers of Heaven dömdes till döden och 394 dömdes till fängelse för uppror mot USA och irakiska trupper.

3 av 18 möjliga - ockupationsmaktens betygsättning i Irak

En officiell rapport från ockupationsmakten USA ger den irakiska "regeringen" icke gokänt. al Maliki får 3 poäng av 18 möjliga. Rapporten kommer att presenteras på torsdag nästa vecka och har som syfte att göra en offentlig bedömning av läget i det ockuperade Irak. Dock bör man inte dra slutsatsen att USA kommer med detta att inse sitt misslyckande och dra sig tillbaka från landet. Utan snarare att rapporten kommer att offentliggöra de ställningstaganden som redan gjorts gällande al Malikis "regering" och en pågående förändring i USA:s taktik.

Irakiske al-Maliki bör skaffa sig en livsförsäkring

En sak är säkert, väldigt få i Irak vågar idag dela bil med den irakiske premiärminister Nuri al-Maliki. För efter den senaste hårda kritiken från USA, är det få som tror att han får behålla jobbet mycket länge till. Och att han överhuvudtaget får behålla livet. Så illa är hans ställning just nu.

Det är ju uppenbar att USA tagit ifrån honom sitt stöd och det är få bland ockupationirakierna som vill ha kvar honom som premiärminister. De offentliga dispyterna med USA-truppernas högsta chef i Irak generalen David Petraeus hjälper inte precis, sunnimuslimerna som står USA nära har lämnat regeringen och shiiterna som vunnit på ockupationen vill inte riskera att komma i konflikt med ockupationsmakten. Att nu offentligt bli kritiserad av USA, som tillsatte honom för drygt två år sedan, är en förödande signal för att saker och ting inte står rätt till.

al Maliki bör kanske ta lärdom från Vietnamkriget. I november 1963 mördades i operationen Bravo Two den dårande Sydvietnamesiske president Ngo Dinh Diem och hans bror. Bakom operationen stod USA-ambassadören Henry Cabot Lodge och CIA. USA hade då kommit till insikt att Ngo Dinh Diem inte längre passade in i den nya strategin i Vietnam.

Bästa rådet till al-Maliki är därför att skaffa sig en ordentlig livsförsäkring.

DN:s vassa analys om Irak

Nog för att DN har sina roliga sidor men det här tar priset

Här kommer två roliga utdrag som visar på DN:s vassa analysförmåga

"Och även om det var fel att starta kriget, även om Bushadministrationens handhavande av hela situationen varit en katastrof, finns det ingen som tjänar på att amerikanerna lämnar ett kaos efter sig i Irak".

- Nej, just det. Det är bara irakierna som vinner på att ockupationen upphör. Ge USA 10 år till så kommer hela Irak att försvinna i stället, och då har vi ett problem mindre.

"Och frågan är hur en kraftfull politik ska kunna utformas när USA:s handlingsutrymme inskränks av kongressens allt hårdare krav på en truppreträtt, krav som visar att det nära nog är omöjligt för en demokrati att föra krig utan folkligt stöd".

- ok, jag fattar. Det är kongressens allt hårdare krav och demokratin som ställt till det i Irak. Kraftfull politik är vad som saknas, Yeah right