Vad händer egentligen med skuldavskrivningen av Haitis skulder?
Beskeden från de internationella finansorganisationerna, G-7 och politiker går åt olika håll. Mycket är oklart och det som sägs offentligt är för det mesta viljeyttringar men inga beslut.
G7 har på februarimötet i Kanada uppmanat IMF, världsbanken och världen att avskriva lån och samtidigt att låna nya pengar för återuppbyggnaden. Diakonia-Sverige skriver att IMF nu svängt efter protester till att ge Haiti gåvor istället för nya lån. Folkrörelserna har i både Nord och Syd protesterat för att man vill ge lån och inte återuppbyggnadsstöd.
Tidigare i januari har världsbanken gett Haiti upphov med återbetalningen i 5 år och diskuterar nu en avskrivning men ingenting är klart. Miljöpartisten Bodil Ceballos ställde förra veckan en fråga till finansministern Borg om Haitis statsskuld och han svarade att Haiti inte behöver "betala några räntekostnader eller amorteringar för lån från IMF eller Interamerikanska utvecklingsbanken de närmaste två åren". Diakonia menar att Borg kan ha fel eftersom en studie från EURODAD hävdar att Haiti kommer att få betala in till internationella finansorgan motsvarande 1/10 av statsinkomster de kommande åren i form av lånekostnader för en utlandsskuld på 1 200 miljoner dollar.
Hittills är det endast Venezuela som offentligt aviserat att man avskriver Haitis skuld på 295 miljoner dollar. Parisklubben har också intentioner att avskriva 214 miljoner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar