Fattigdomen i Latinamerika ökade under 2009 med över 9 miljoner människor. Det innebär att antalet människor som lever i fattigdom i Latinamerika ökat från 180 miljoner till 189 miljoner. Det är 34 % av befolkningen. Den extrema fattigdomen ökade till 76 miljoner, 13,7 % av befolkningen. Det är statistik från FN-organet CEPAL. Världsbankens siffror är ännu dystrare, ökningen av antalet fattiga hamnar runt 14 miljoner. Fattigdomen slår hårdast mot kvinnor och barn. För varje fattig vuxen går 1,7 barn i samma situation och för kvinnorna är det 1,15. Siffran är högre exempelvis i Costa Rica 1, 30 och i Chile 1, 24. Det är ett trendbrott.
I cirka åtta år har annars fattigdomen i Latinamerika minskat stadigt. Framförallt en bättre fördelning av resurserna, en markant ökning av de sociala utgifterna (ca 18 % av de offentliga utgifterna i regionen) och utbyggnaden av sociala program gjorde det möjligt för över 41 miljoner människor att sig ut ur fattigdomen. Förbi var nyliberalismen decennier. Enligt CEPAL lyckades alla länder på världens mest ojämlika kontinent, med undantag för Colombia, Guatemala och Dominikanska Republiken, att minska ojämlikheten.
Vanligtvis pekas den internationella finanskrisen och en nedgång av råvarupriserna ut som orsaker till ökningen av fattigdomen. Som att det skulle handla enbart om en ovanlig dålig konjunktur i den rika världen. Det förklarar dock inte den tydliga sårbarheten utan gör den bara mer påfallande.
Både finanskrisen och prisfallet för exportvarorna slår hårt mot Latinamerika och ökar fattigdomen pga av en strukturell beroendeställning. Gentemot de transnationella bolagen som har en tydlig dominans över kontinentens ekonomier, och som gör att beslut som tas centralt i moderbolagen i den rika världen drabbar Latinamerika med massuppsägningar, fallande efterfrågan och avbrutna investeringar. Och beroende gentemot det internationella finanssystemet som med stöd av en aggressiv avregleringspolitik legitimerar en allt mer riskablare spekulation i Latinamerika. Krisen visar att de latinamerikanska länderna (t ex Mexiko) som är mest beroende av finanssystemet drabbas hårdast.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar