Den grekiska tragedin visar det ohållbara i det s k Eurolandet som tog fart med Maastricht-avtalet, senare med stabilitetspakten i Dublin i december 1996 och som slutligen institutionaliserades med Eurozonen. I själva verket har systemet aldrig fungerat riktigt. Redan år 2000 bröt både Frankrike och Tyskland mot konvergenskriterierna. När Grekland gick med i Eurozonen år 2001 och införde Euron som valuta 2002 visste alla att landet inte skulle uppfylla villkoren men välkomnades ändå eftersom det sågs som en viktig expansion för projektet men också som en belöning för att Grekland låtit NATO-USA-trupperna passera på väg mot Kosovo-kriget. Men sedan införseln av Euron har trycket från Bryssel och Berlin hårdnat gentemot Grekland med krav på att landet ska inordna sig i Eurozonens (läs Tysklands) finans- och penningpolitik. Inga eller liten hänsyn tas till Greklands enskilda ekonomiska situation.
Premiärministern Papandreu har lovat minska statsunderskottet från 12,7 % till 3 % av BNP inom två år. Men få tror egentligen att de klarar det. Receptet är förstås ännu mer nyliberal medicin med stabilitetsprogram som innebär stora nedskärningar inom den offentliga sektorn, frysta löner och pensioner och en tveksam skattereform. En av ledarna för vänsterpartiet Synaspismos menade i ett samtal i Paris nu i helgen att Papandreu kommer få svårt att genomföra det s k stabilitetsprogrammet, det sociala missnöjet är enormt, proteströrelsen är på uppsving och även delar av regeringspartiet PASOK är emot åtgärderna. Inom regeringen konfronterats olika positioner, det nyliberale finansministern Papakonstantinu som driver den hårda linjen mot ekonomi- och konkurrensministern Luka Katselli som ställer sig mycket tveksam till chockterapin. När strejkerna och protesterna får fart blir det omöjligt för Papandreu att hålla ihop en nästan handlingsförlamad regering. För EU är risken stor att den s k grekiska sjukan "sprider sig" till de andra s k PIGS-länderna (Portugal, Irland, Grekland och Spanien) som skulle skaka hela eurolandet.
1 kommentar:
Egentligen så står Synaspismos ganska neutral i o m de var med att rösta fram Maastricht-avtalet..
För att inte prata om att Syn. är mer eller minder delad ,, för att det finns de som ville ha samarbete med PASOK
Det enda parti som anti Maastricht och har mobiliserat arbetarna och facket är KKE,, De andra följde efter
Skicka en kommentar