Ny politisk karta i Baskien

I Baskien ritas den politiska kartan om. Det baskiska vänsternationalistiska partiet EH Bildu fick 32,5% i det senaste regionalvalet. Ett stort genomlag för en rörelse som sedan inbördeskriget förföljts och förbjudits att delta i val. EH Bildu är inte längre ETA. Jag skriver i Parabol. Läs här 

Protester på Kuba

Reformer som innebär mindre subventioner och fler marknadsmekanismer skapar missnöje och protester på Kuba. Reformerna kom dock vid en svår tidpunkt, med en nedgång i turismen och en skärpning av USA:s blockad. Läs min artikel här 

Milei är antipolitiken

Jag skriver i Parabol om antipolitikern Javier Milei som nyligen vann presidentvalet i Argentina. Hans valstrategi gick vägen med två väl upprepade budskap. Anti-etablissemangets ”Kör upp den politiska korrektheten i arslet” och ett nyliberalt åtstramningsprogram som han kallar motorsågen.

Mileis överraskande jordskredsseger i Argentina är inget isolerat fall. Det vi ser är en ny typ av regim som håller på att etablera sig i Latinamerika som utmanar en skadeskjuten liberal demokrati. 

Läs artikeln här

 

Jag skriver i nätmagasinet Parabol om varför högern är splittrad i frågan om Palestina. I grunden handlar splittringen om hur de ser på den förändrande omvärlden. De mest radikala inom högern tror att det är att fortsätta som de gjort hittills när Väst kunnat styra världsordningen. Nu gäller det menar de att vinna  kampen mot vad som kan liknas vid ett civilisationskrig. 

Den andra fronten är mer orolig för att Väst och EU håller på att tappa mark i omvärlden och riskerar isolera sig ännu mer på den internationella arenan om man inte skapar allianser. Inte minst en försvagad EU behöver hitta en utväg i den förändrade världsordningen. Läs analysen här

Lula vinner men bolsonarismo befäster sin makt i Brasilien

(Publicerad i Inti 2022-11-03) 

Lula gör stor politisk comeback och vinner det viktigaste valet sedan införandet av demokratin i Brasilien. 60 miljoner människor röstade på Lula. 51 % av väljarna. Det är en moralisk seger för Lula som fram till november 2019 satt i fängelse felaktigt anklagad för korruption. Så sent som i mars 2021 upphävdes samtliga domar mot honom.

För att vinna lyckades Lula ena vänstern med delar av den demokratiska högern mot Jair Bolsonaro. Vicepresidentkandidaten Geraldo Alckmin är en rutinerad högerpolitiker och tidigare motståndare till Lula och vänstern. Lula lyckades också vända den politiska uppgivenheten som präglade politiken och i synnerhet vänstern till hopp och tro på en valseger.

Lula får det dock tufft med en kongress med högermajoritet. Bolsonaros parti är största partiet i kongressen. Även i delstaterna har höger och Bolsonaros parti en majoritet, 17 av 27 delstater har högerguvernörer. Dessutom begränsar alliansen med den demokratiska högern utrymmet för att bedriva vänsterpolitik. Lula sa i segertalet att hans regering blir en koalitionsregering. 

Dock har Lula nämnt ett antal politiska prioriteringar som att stoppa de senaste privatiseringarna, höja skatterna för de rika, stärka staten, skydda Amazonas regnskog och bekämpa hungern i ett land där enligt FAO 60 miljoner lider av matosäkerhet.

I utrikespolitiken har Lula mer utrymme och som han kommer att utnyttja tillsammans med vänsterregeringar i Mexiko och Argentina. Segern innebär ett viktigt game changer i Latinamerika. För första gången i historien har de fem största ekonomier på kontinenten vänsterpresidenter. Vi kommer nog se en förstärkning av den regionala integrationen. Exempelvis väntas CELAC (Latinamerikanska och Karibiska Staternas Gemenskap) och möjligtvis den sydamerikanska Unasur få fart igen. Lulas seger innebär också döden för USA:s strategi att bygga kontrollerade latinamerikanska integrationsprojekt som Grupo de Lima och Prosur. Förväntningarna är också stora att Brasilien ska återigen bli en viktig aktör i världspolitiken.

Bolsonaro förlorar men gör ett starkt val med 49% av väljarna. Bolsonaro ökar med cirka 6 miljoner röster jämfört med första valomgången. Det är ett skrämmande bra resultat. Bolsonaros kandidater vann även i åtta delstater i söndagens guvernörsval, bland annat i delstaten Sao Paulo.

Det är ett nederlag för Bolsonaro men en befästning av det som nu kallas bolsonarismo. En högerkonservatism som samlar de så kallade tre B, högerkristna (Bibeln), militärerna (Bala = skott) och agroindustrin (Buey = Oxe). Med detta val har Bolsonarismen helt övertagit ledarskapet på högersidan.

Den nya världsordningen

Hur påverkar Rysslands angreppskrig i Ukraina världsordningen? Här ett inlägg skriven av en kontroversiell men en av de främsta och inflytelserika geopolitiska analytiker i Latinamerika Alfredo Jalife-Rahme. Artikeln publicerades 2022-04-06 i den mexikanska dagstidningen La Jornada

UNDER FÖRSTORINGSGLASET

Bortom krigets utgång i Ukraina är det den nya världsordningen (NWO) som står på spel. I detta är de överens, med antagonistiska kosmogonier, Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev (DM) och USA:s president Joe Biden. DM beskriver hur Ryssland, Kina och Indien ger form åt den NWO: "Den unipolära världen är över. USA är inte längre ägare till planeten”.

Inför den globalistiska* sekten Business Roundtable, på tröskeln till hans olyckliga besök i Polen, hävdade Biden att hans land "måste leda en NOM av fria länder" (sic), monetaristen Steve Forbes menar att den borde vara ett "Bretton Woods-typ monetärt system", medan den israelisk-amerikanen Larry Fink, chef för BlackRock, förrättade globaliseringens begravning. USA:s "hegemoniska obligation" ** är på väg att ta slut, som parasitmässigt plockar hem cirka 10 procent av den global BNP (95 biljoner dollar), och som motsvarar lite mindre än hälften av USA:s BNP (på nästan 25 biljoner dollar).

För nio årsedan kommenterade jag, med hänvisning till den klassiska boken Chaos and Order in the Modern World System, av Giovanni Arrighi och Beverly Silver, att "förändringarna i den rådande finansiella ordningen har tyvärr avgjorts med militära medel”. I en ny publicerad video menar jag att USA:s främsta styrka fortfarande är det globala finansiella system som det dominerar – i samklang med anglosfären med The City i London – genom sina tre finansiella pelare fortfarande oöverstigligt: ​​1) dollarn, 2) Swift och 3) Chips (inte att förväxla med halvledare), världens största dollarclearingsystem med nästan 2 biljoner dollar i inhemska och internationella betalningar per dag.

Det visar sig och läggs märke till att Bidens "katastrofala sanktioner" har misslyckats, eftersom rubeln har återhämtat sig dramatiskt från 150 till 85 per dollar, medan Indien växlar sina rupier mot petro-rubeln och Saudiarabien - vars kung Salman osannolikt inte svarade Joe Bidens telefonsamtal, och som de facto tillintetgjorde petrodollarn efter 75 år – genom transaktioner av riyal mot petro-yuan.

"Spelets namn" är inte bara monetaristisk kontroll, utan – idag mer än någonsin – dominansen av energi, mat och andra strategiska råvaror, när Biden tillkännagav släppet av en miljon fat olja per dag under en period av sex månader från de "strategiska reserver". Bidens "katastrofala sanktioner", och mer oljeselektiva från Tysklands sida - den främsta geoekonomiska supermakten i EU-, har redan en "boomerangeffekt" när de redan hotar att "urholka USA-dollarns dominans", enligt Gita Gopinath, förste vice verkställande direktör för IMF, som överväger "framväxten av små (sic) valutablock baserade på handel mellan separata grupper (sic) av länder".

Den kritiske ekonomen Michael Hudson hävdar att "USA-dollarns hegemoni är över" när "världsekonomin splittrades i två (sic) delar, den ena dollariserade och den andra i länder som inte följer den nyliberala politik som USA insisterar att dess allierade måste följa. Vi bevittnar födelsen (sic) av en ny dubbel världsekonomi”.

Martin Wolf (MW), chefredaktör för Financial Times, språkrör för den nyliberala globalismen, varnar för den nära förestående ”ny värld av valutaoordning” när den ”kinesiska renminbin kan vara en konkurrent till USA-dollarn, dock inte ersätta den”. MW medger motvilligt att "två (sic) monetära system, ett västerländskt och ett kinesiskt, kan uppstå, som fungerar på olika sätt och med besvärliga överlappningar."

Vi bevittnar en ny regional geostrategisk bipolaritet: USA/NATO/EU står mot Rysslands och Kinas eurasiska axel, var och en med sina respektive allierade.

---

* Här menas de som förespråkar en nyliberal globalisering

** Ett uttryck som används av Yuan Ning om hur USA tar fördel av sin finansiella hegemoni i världen

Maktövertagandet i Honduras är ingen tebjudning.

Honduras skapar historia. Det är första gången i landet som en kvinna ska leda landet, det är första gången på 40 år som presidenten inte tillhör högerpartierna Partido Nacional eller Partido Liberal och det är första gången som ett vänsterparti innehar presidentämbetet. Men maktövertagandet i Honduras är ingen tebjudning. Stora konflikter och frågor väntas. Läs in kommentar i Tidningen Global

Bitcoin i El Salvador

Min intervju med César Villalona ekonomen från El Salvador och en av kritikerna till införandet av kryptovalutan Bitcoin. I september 2021 meddelade president Nayib Bukele att El Salvador som första land i världen införde bitcoin som officiell valuta. Läs mer i internationalen

Chiles nya vänsterregering

Den tillträdande presidenten Gabriel Boric presenterade idag sin regering. Det är den första vänsterregering sen Allende 1971-1973. Efter diktaturen styrde en koalition av socialdemokratiska partier och kristdemokraterna (Concertacion) och med Michel Bachelet ingick även kommunistpartiet i koalitionen.

I den nya regeringen ingår 9 olika vänsterpartier. Partierna från vänsteralliansen Apruebo Dignidad som vann valet (Frente Amplio, FRVS och kommunistpartiet) och även de partier som tillhörde Concertacion utom kristdemokraterna som formellt inte ingår i vänsteralliansen. Exempelvis har Socialistpartiet 3 ministrar. 

Regeringen kommer att bestå av 14 kvinnor och 11 män. Bland kända namn finns Allendes barnbarn Maya Fernandez (Socialistpartiet) som försvarminister, den tidigare studentledaren kommunisten Camila Vallejo som kommunikationsminister och den tidigare ordförande i läkarförbundet Izkia Siches som inrikesminister. Kanske extra intressant är svensk-chilenaren och doktor från Karolinska Institutet Flavio Salazar som utnämndes till Vetenskapsminister.

I Fempers om valet i Chile

Kommenterar presidentvalet i Chile. Gabriel Boric seger är en fortsättning på förändringarna. Den breda vänstern och folkrörelserna har besegrat extremhögern och nyliberalismen. Det är också den nya generationens seger över den gamla politiken. Nu är det upp till bevis att göra de politiska förändringar som är nödvändiga i dagens ojämlika Chile. Läs mer i Fempers

Chile på väg in i en ny cykel

Boric och vänsterns seger i Chile är slutet för en period, de senaste 30 åren, övergången från diktaturen, nyliberalismen och den gamla politikens korruption och maktmissbruk. 

Det var den folkliga revolten i oktober 2019 som omkullkastade den gamla politiken och satte det orättvisa systemet i gungning. Som demonstranterna sa: i Chile började och dör nyliberalismen. 

Det var revolten som öppnade för den stora segern i folkomröstningen i oktober 2020 för att ersätta Pinochets författning och därefter i valet i april 2021 till ledamöter till den konstitutionella församligen som ska föreslå en ny författning. 

Gabriel Boric seger med 55% är en fortsättning på förändringarna. Den breda vänstern och folkrörelserna har besegrat extremhögern och nyliberalismen. Det är också den nya generationens seger över den gamla politiken. Boric med 35 år är den yngsta presidenten i Chiles historia. Nu är det upp till bevis att göra de politiska förändringar som är nödvändiga i dagens ojämlika Chile.

Pandemin slår hårt mot kvinnor i Latinamerika

En rapport från FN-organet CEPAL slår fast att kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i Latinamerika minskade markant under pandemin. Sysselsättningsgraden bland kvinnor gick ned från 52 procent år 2019 till 46 procent år 2020. I Mexiko är det så lite som 35 procent av kvinnorna som har ett arbete. Samtidigt levde 118 miljoner i fattigdom under år 2020, 23 miljoner fler än året innan. Läs mer här

Nyliberalismen i fokus när Chile går till val

Valet i Chile söndagen den 21 november kommer att synliggöra det förändrade politiska läget i landet. Efter den stora revolten 2019 har samhällsdebatten och styrkeförhållanden förändrats rejält. Valet kan på flera sätt komma att återspegla slutet för nyliberalismen som samhällsbärande projekt och en omorganisering av den politiska spelplanen.  Läs hela artikeln i tidningen Global här  

Valet i Peru blev ett långfinger åt politikers korruption

Ett långfinger åt politikernas korruption och oförmåga att lösa folkets problem. Så kan resultatet i den första valomgången i presidentvalet i Peru i söndags tolkas. Två outsiders går nu vidare till andra omgången. Den okände läraren på vänsterkanten Pedro Castillo, som fick 19 procent och den av etablissemanget illa tålda högerpopulisten Keiko Fujimori med 13 procent. Trea kom Perus egen ”Bolsonaro” och Opus Dei-kandidaten Lopez Aliaga med 12 procent.

Läs valanalysen här Tidningen Global 

Analys om Latinamerika

Jag gör ett försök till analys om det politiska läget och framtiden i Latinamerika. Det är två intervjuer i tidningen Arbetaren 

Här är första https://www.arbetaren.se/2020/01/17/antligen-har-vi-vaknat/

Och andra https://www.arbetaren.se/2020/01/24/vald-att-vanta-i-latinamerika/

Trump oljesanktioner mot Venezuela

USA inför sanktioner mot oljebolaget Rosneft Trading, baserat i Schweiz och filial till det ryska oljebolaget Rosneft. Sanktionerna innebär att alla som handlar med Rosneft Trading riskerar att straffas av USA. Syftet med sanktionerna är att skada Venezuelas oljeindustri och därmed också ekonomi. Enligt USA-medier administrerar Rosneft Trading ca 2/3 av Venezuelas internationella oljehandel. Ekonomen Francisco Rodriguez, bosatt i USA och känd oppositionell, menar att ”om dessa sanktioner är effektiva för att begränsa Rosnefts verksamhet med Venezuela kommer detta att ha en mycket betydande inverkan på regeringens förmåga att generera intäkter och regeringens förmåga att betala för import".

USA väljer att införa sanktioner mot filialen och inte mot Rosneft eftersom det skulle föranleda problem för USA-bolag som har affärer med det ryska oljebolaget. Dessutom har Trump varnats för att direkta sanktioner mot Rosneft skulle slå mot den internationella oljemarknaden. Sanktionernas syfte är förutom att skada landets ekonomi även att skicka en signal till andra bolag som idag är indragna i oljehandeln med Venezuela, exempelvis spanska Repsol och italienska INE. En viktig del av oljeförsäljningen görs idag via dotterbolag och filialer till stora oljebolag. Dock påpekade ryska representanter igår att medan USA inför sanktioner mot ett ryskt bolag har Trump gett Chevron dispens för att fortsätta producera olja i Venezuela tillsammans med PDVSA.

Men sanktionerna säger också mycket om hur Trumps ansträngningar förra året för att störta Maduro inte varit lyckade.  Maduro är kvar vid makten och Venezuela har trots den finansiella och ekonomiska blockaden lyckats återhämta en del av sin oljeproduktion. Statistik visar att Venezuela de senaste månaderna pumpat ca 1 miljon fat olja per dag och att man lyckats runda sanktionerna och hittat andra marknader. Venezuela har även de senaste åren betalat av mycket av de skulder som landet har till både Ryssland och Kina. I januari sa Ryssland att endast 800 miljoner dollar återstår att betala av ett lån på 4,5 miljarder dollar.

Vad som är mest påtagligt med de nya sanktionerna är att Trump och Elliott Abrams inte tror att den interna fronten, d v s den radikala högeroppositionen, kan åstadkomma någonting den närmaste tiden. Oppositionen är splittrad och försvagad. De enda som jublar för sanktionerna är de radikala högergrupperna utomlands. Den inhemska oppositionella befolkningen, som drabbas av den ansträngda ekonomin, är inte lika entusiastiska. Oppositionsledaren Guaidó är populär i USA:s kongress men kan inte räkna med att sanktionerna ska stärka hans position i landet.