avrättning av irakiska kvinnor

Högsta irakiska brottmålsdomstolen har dömt tre kvinnor till döden genom hängning. Deras brott rubriceras som ”offences against the public welfare.”

Enligt uppgifter från det Irakiska Advokatsamfundet (Iraqi Lawyers Union) är kvinnorna:Wassan Talib (31 år), Zainab Fadhil (25 år) och Liqa Omar Muhammad (26 år)

Ingen av kvinnorna har fått rådgöra med advokat i denna skenrättegång. De förnekar inblandning i de ”brott” de anklagas för. Liqa Omar Muhammad har fött en dotter i fängelset, en flicka som nu är ett år gammal och Wassan Talib är mamma till en treårig flicka. De tre kvinnorna och barnen befinner sig i Kadhimiyafängelset i Bagdad.

Bagdad är en belägrad stad under attack av 110 000 amerikanska och irakiska soldater. Detta”slag om Bagdad” har pågått hela sommaren, hösten och vintern. Civilbefolkningen lever i ett helvete. Människor flyr landet och närmare 2 miljoner är internflyktingar. De har ofta vare sig vatten eller el. Det finns inga fungerande institutioner. Iraks hela infrastruktur har krossats. Ingen nationell dömande befogenhet erkänns under ockupation. Domen mot de unga kvinnorna är illegal och omoralisk. Kvinnorna anklagas för deltagande i motståndet mot den brutala och folkrättsvidriga ockupationen. De nekar till alla anklagelser och måste friges. Så länge de hålls kvar i fängelse ska de åtnjuta alla de rättigheter som folkrätten ger dem som krigsfångar.

Amnesty International beräknar att minst 65 personer avrättades under 2006. Fler både kvinnor och män väntar på avrättning. Amnesty om dödsdomarna:

Aznar 2007: Inga massförtörelsevapen i Irak 2003

Aznar har nu erkännt att det inte fanns några massförstörelsevapen i Irak
Tidigare har Spaniens dåvarande regeringschef, José María Aznar hävdat att han kunde garantera att Irak hade massförstörelsevapen i Irak.

Nyheten är lika spännande som när Vatikanen 1980-talet uttalade att det var ett misstag att ha dömt Galileo Galilei till döden 1642.

Kolla Aznar' mea culpa här

Fidels TV-framträdande slår hål på USA:s kampanj

Fidel Castros TV-framträdande tillsammans med Chavez är vad mediestrategerna skulle kalla en framgångsrik mediestrategi. På bästa tänkbara hollywoodstil låter man de stora internationella tv-bolagen nappa på en bra story, fina bilder på två leende och avslappna statsmän som glatt pratar om allt från klimatförändringar till imperiets hot mot världen. Allt detta ackompanjerad av melankolisk fjolmusik. Man spelar så att säga på fiendens planhalva och utnyttjar det effektivt. Det är inte svårt att förstå att tv-framträdandet används för att göra narr av CIA och andras spekulationer om Castros hälsa. Bilderna är ju effektiva för att slå hål på USA:s agressiva kampanj mot både Kuba och Venezuela. Inte minst drar man lång näsa på den avskydda blivande biträdande utrikesminister i USA Negroponte som bara häromdan öste galla över både Chavez och Fidel. Chavez som är en mästare på att utnyttja medierna, gjorde entré med att kalla Fidel för "värdighetens kejsare". Som sagt, en framgångsrik mediestrategi.

Rapporter från World Social Forum

vänsterpartisten Kalle Larsson bloggar från World Social Forum i Nairobi. Han skriver bl a

Den mest betydande skillnaden mot tidigare forum är vid en snabb anblick att partier är i stort sett helt frånvarande, bortsett från spridda grupper och en lite större grupp från EU-parlamentet och att kyrkor och religiösa sammanslutningar tagit över allt mer. I stort sett vart man vänder sig står där en predikant, en liten gospelgrupp eller ligger en trave kristna böcker och väntar på hugade spekulanter. Det märks också att forumet är mindre än man hoppats - man talade om 150 000 och här är max 50 000 deltagare. Stora ytor gapar helt tomma och de allra största tälten fylls aldrig.

En annan som rapporterar direkt från Nairobi är Petter Larsson, han skrev igår på kultursidorna i Aftonbladet om att den svenska fackföreningsrörelsen saknas i de diskussioner som förs direkt mellan aktivisterna, utan att ta vägen om ledningarnas försiktiga tassande. Han undrar varför det svenska facket inte skickade representanter.

Kanske tycker man att biståndsnämnden kan sköta sånt där, det är ju utanför
EU? Kanske tror man att världens, som det brukar heta, starkaste fackföreningsrörelse klarar sig på egen hand? Det är i så fall ett felslut.

EU om återuppbyggnaden i Irak

EU-parlamentarikern Jens Holm har i dagarna ställt en viktig fråga till EU-kommissionen om den s k "återuppbyggnaden i Irak".

Återuppbyggnaden av Irak har hittills kostat omkring 35 miljarder dollar, pengar som kommit såväl från USA som från irakiska oljepengar. Det har i media rapporterats att mellan "2003 och 2004 gick över 80 procent av återuppbyggnadskontrakten till amerikanska bolag". Det handlar i sin tur om bolag som haft nära kontakt med Bushadministrationen. Resterande uppdrag har getts till företag från länder som var allierade med USA i invasionen av Irak. Enbart en mycket liten del av kontrakten har getts till iranska företag. Detta innebär att utländska företag idag har ett mycket stort inflytande över återuppbyggnaden av Irak.

Har kommissionen uppgifter över hur kontrakt för återuppbyggnad i Irak har fördelats efter 2004, vilka europeiska företag som idag är verksamma i Irak och finns det mekanismer för bevakning och kontroll av de europeiska företag som idag har verksamhet i Irak?

Högeralternativet i Latinamerika finns i Colombia

I det högerstyrda Colombia har paramilitärernas (AUC) kontroll över den politiska makten satt den liberale presidenten Uribe i en svår sits. Sen länge har människorättsorganisationer och vänsterkrafterna fördömt högermilisernas ökade politiska makt. Enligt de främsta paramilitära ledarna Mancuso och Castaño skulle idag var tredje stol i kongressen tillhöra dem. Detta har Uribe, även han med starka band till paramilitärerna, gång på gång förnekat. Men under hans mandat har AUC:s inflytande ökat på alla plan och dessutom har den liberale presidenten sett till att få igenom en amnestylag som ger paramilitärerna straffrihet och legaliserar deras ekonomiska makt (den lukrativa narkotikahandeln och jordegendom som under årtionden beslagtagits med våld ifrån fattiga bönder) .

Nu har vittnen, brev och avtal dykt upp som bekräftar att över 30 kongressledamöter, borgmästare, ledare och andra mäktiga politiker från högerpartierna avtalat med paramilitärerna om den politiska makten. Ett numera ökänt möte i Ralito uppdagar vad som människorättorganisationerna många gånger om skrivit i sina rapporter om högerns allians och samarbete med de kriminella högermiliserna. Mötet i Santa Fe de Ralito la upp en politisk plan som gick ut på att få igenom en lag, numera kallad rättvisa och fred, som ger paramilitärerna straffrihet, att starta upp en rörelse av politiska högerpartier som kunde säkra Uribes omval under 2006 och framförallt se till att få kontroll över den politiska makten i landet.

De inblandade högerpolitikerna har desperat börjat ange varandra och paramilitärerna kräver att politikerna respekterar överenskommelserna. Kongressledamöter skyller på varandra och vill inte känna sig vid inkomna avtal med de ökända kriminella miliserna. Ett antal politiker är nu på flykt. Enligt den liberala kongressledamoten Piedad Corodoba, en av dem som tydligast krävt klargörande kring paramilitärernas intrång i politiken, kommer fler avslöjande kring Uribes allians med paramilitärerna att komma upp nu när gamla "hemligheter" kommit till ytan.

Salvatore Mancuso, en av paramilitärernas främsta ledare, och som varit en av dem som krävt att högerpolitikerna ska respektera ingångna avtal har nu i dagarna inför domstol erkännt att han varit ansvarig för över 336 politiska mord och ett stort antal kidnappningar och misslyckade attentat, bland annat mot den populära kongressledamoten från kommunistpartiet Wilson Borja. Mancuso har till domstolen angivit med namn de högerpolitiker som han varit allierad med. Han förväntas med sitt erkännande och angiveri få straffrihet enligt Uribes anmestylag "rättvisa och fred". Även högertidningen El Tiempo har tvingats följa spåret kring paramilitärernas kontroll över den politiska högern, läs här och här

Ecuador och Nicaragua

Chavez, Nicaraguas president Daniel Ortega och Evo




Chavez, Ecuadors president Rafael Correa och Evo

Slavoj Zibek om Saddams hängning

Saddam Husseins hängning har vållat en flod av kommentarer, de flesta är upprepningar och intetsägande. Den slovenske filosofen Slavoj Zibek bryter mot trenden och bidrar med en lysande analys. Läs hela artikeln här

"Recall the old story about the factory worker suspected of stealing: every evening, when he was leaving work, the wheelbarrow he rolled in front of him was carefully inspected, but the guards could not find anything, it was always empty. Finally, they got the point: what the worker was stealing were the wheelbarrows themselves.

This is the trick being attempted by those who claim today, “But the world is nonetheless better off without Saddam!” They forget to factor into the account the effects of the very military intervention against him. Yes, the world is better without Saddam Hussein — but is it better if we include into the overall picture the ideological and political effects of this very occupation?
The United States as a global policeman — why not? The post-cold-war situation effectively called for some global power to fill the void. The problem resides elsewhere: recall the common perception of the United States as a new Roman Empire. The problem with today’s America is not that it is a new global empire, but that it is not one. That is, while pretending to be an empire, it continues to act like a nation-state, ruthlessly pursuing its interests.

It is as if the guiding vision of recent American politics is a weird reversal of the well-known motto of the ecologists — act globally, think locally. "

Irak 2003-2007: Blod och olja

Brittiska tidningen The Independent skriver idag att USA är på väg att tvinga igenom en lag i Irak som öppnar för att de stora västerländska oljebolagen ska kunna få kontroll över de irakiska oljekällorna i 30 år framöver. Brittiska BP, europeiska Shell och USA-bolagen Exxon och Chevron kommer att kunna teckna avtal som ger de rätt att kontrollera den irakiska oljeproduktionen och att lagligt kunna föra ut ur landet 70 % av oljeprofiterna.

USA:s vicepresident Dick Cheney sa redan 1999 då han fortfarande var VD för Halliburton att världen kommer år 2010 att behöva ytterligare 50 miljoner oljefat per dag, "So where is the oil going to come from?... The Middle East, with two-thirds of the world's oil and the lowest cost, is still where the prize ultimately lies".

Det är i första hand detta USA:s ockupation av Irak handlar om. Så enkelt, så brutalt

Fisk om hängningen av Saddam Hussein

Robert Fisk har skrivit en kommentar till hängningen av Saddam Hussein A dictator created then destroyed by america

Sean Penn: get out of this war in Iraq and impeach these bastards.

Skådespelaren Sean Penns tacktal för priset "The 2006 Christopher Reeve First Amendment Award" måste läsas.

"And should we speak truth, we stand against government efforts to intimidate or legislate in the service of censorship. Whether under the guise of a Patriot Act or any other benevolent-sounding rationale for the age-old game of shutting down dissent by discouraging independent thinking and preventing progressive social change."

"I'm sure many people who I met in Baghdad, both in my trips prior to and during the occupation, now similarly cannot just look forward. With lives so entirely shattered by a violence of occupation - an ongoing U.S. war effort and the civil war that it has catalyzed. All on the back of a crumbled infrastructure, following eleven years of devastating U.N. sanctions.
And, where is the accountability on behalf of the American dead and wounded, their families, their friends, and the people of the United States who have seen their country become a world pariah. These events have been enabled by people named Bush, Cheney, Powell, Rumsfeld, and Rice, as they continue to perpetuate a massive fraud on American democracy and decency."

Kriget mot terrorismen skuggar invasionen av Somalia

Etiopien är allierad till USA i Bush s k "krig mot terrorismen" och de islamiska domstolarna som nu styr Somalia stämplas av USA som en terroriströrelse. Där har vi den viktigaste ekvationen i Etiopiens invasion av Somalia. Det handlar mindre om att kristna Etiopien känner sig hotad av en islamisk regering i Somalia eller att det skulle finnas ett hot från somaliska separatistiska grupper i Etiopien. USA stödjer Etiopien militärt och ekonomiskt och bevakar området via sina militära baser i Djibouti.

Rekommenderar en intressant artikel skriven av Salim Lone från Tribune Media Services och som publicerades igår i International Herald Tribune, läs här

Pinochet är död, högerns "godartade" terror lever ännu

Idag begravdes Chiles diktator Pinochet. Barnbarnet Augusto Pinochet Molina, kapten i Chiles armé, var en av dem som höll tal. Han sa att Pinochet var en man som under "det pågående kalla kriget besegrade den marxistiska modellen (...) inte genom val utan via väpnade medel" .

Rak på utan att vara politisk korrekt säger en representant för Chiles mäktiga armén det som andra på högerkanten i tysthet velat säga, nämligen att det var rätt att genomföra statskuppen den 11 september 1973, att det var berättigad att begå fruktansvärda brott mot mänskliga rättigheter, att det var rätt att systematiskt använda tortyr och mörda tusentals människor. Allt detta var nödvändigt för att rädda landet från kaos och kommunismen. Den "godartade" terrorn, som användes under lång tid i diktaturernas Latinamerika, tillämpas idag av USA i Irak och hyllas av bombhögern i Sverige. Principen är att det finns lägen då terror är nödvändig.

Så ursäktades statskuppen i Chile av Svenska Dagbladet, en ledare från den 12 september 1973 menar att "Både faktiskt och ekonomiskt hade läget i Chile blivit ohållbart", dagen efter den 13/9-1973 skriver samma tidning att "När militärerna slog till var tillståndet i landet kaotiskt och ekonomin lamslagen". DN:s Latinamerikakorrespondent Nathan Shachar har tidigare i Moderna Tider (nr 95) också ursäktat kuppen med att landet befann sig i ett ohållbart tillstånd.

Den chilenska arméns hyllning till Pinochet är en varning och markering till alla vänsterregeringar i Latinamerika. Högerns valförluster på kontinenten kommer inte att stå obesvarade, i Venezuela har man med USA:s hjälp redan försökt störta den valde presidenten Chavez (läs Sydsvenskans Per T. Ohlsson försvar av kuppen) , i Bolivia har högern och delar av armén ett flertal gånger hotat den nyvalde presidenten Evo Morales med en statskupp, även den nyvalde presidenten i Ecuador Correa hotas och Ortega i Nicaragua varnades redan innan han blev vald till president. För även om Pinochet är död och begraven är principen om den "godartade" terrorn levande i den latinamerikanska högern.

Nar Señora Rosa blev politiskt aktiv

La señora Rosa tar emot oss i sitt enkla hem, betong, mycket betong, varken dorrar eller fonster. I mitten av rummet som utgor kok, vardagsrum och sovrum ligger 6 sackar med frukt, gronsaker, ris och yuka. Hon skams lite, hon ursaktar sig med att hon haller pa att renovera huset, lite i taget, nar hon far ihop pengar, att tack vara Chavez kunde hon bygga tva vaggar som utgor husets fram- baksidan. Nu vantar hon pa att fa igenom ett lan riktat till fattiga for att fardigstalla huset. En italienare i var grupp filmar, hon drar sig i haret, och drar i trojan, vi fragar och hon svarar, blygsamt. Anda inser vi snabbt att hon utgor stommen i Chavez revolution, det ar har den bolivarianska revolutionen hamtar kraft och inspiration. Hon ar ansvarig for ett Casa de la alimentación. Hon tillsammans med 4 andra kvinnor lagar mat for over 150 behovande manniskor. Nu plostligt kanner hon sig saker, hon vet vad hon pratar om. Nej, de kriminella uppe i barrios har aldrig varit nat problem for dem, aven de inser att det ar viktigt att verksamheten halls igang, det kan tom vara deras mamma eller morfar som far dagligen mat som señora Rosa tillagar. Ja, mannen hjalper till med transporten, bar upp sackarna, delar ut mat. Casa de la alimentación ar en av ett flertal misiones som Chavez startat riktade till de fattiga. Hundra meter fran señora Rosa kan man kopa mat pa Mercal till subventionerade priser, upp till 45% billigare. Hundra meter langre bort finns vardcentralen, bemannad hela dagen med en lakare och en underskoterska som skoter administrationen. Vi pratar med underskoterskan, hon ar ocksa ordforande i omradets halsokommitté. Det visar sig ocksa att hon tillsammans med señora Rosa och andra kvinnor som driver misiones i omradet ocksa ar omradets politiska aktivister. Har har vi revolutionens mest dyrbara egenskaper, kvinnor som ser till att det som ar stora ord hogst uppe i hierarkin blir nanting konkret hos enkla manniskor. De fattiga ser att Chavez inte bara lovar saker. Revolutionens misiones forandrar deras liv och livskvalité. De som ar aktiva, som lagar mat, som verkar i halsokommitteerna, som driver utbildningsprojekten ar ocksa den bolivarianska revolutionens framsta aktivister, de legitimerar och bekraftar den pagaende forandringsprocessen. Det finns ingen valpropaganda eller PR-byra som kan tavla mot detta. Darfor var sondagens presidentval ett "enkelt" val for de fattiga och aven for medelklassen som kommit till insikt att detta ar vagen ut ur fattigdom och underutveckling. Señora Rosa och underskoterskan ar omtyckta i omradet, de har aldrig tidigare varit politiskt aktiva, de klagar pa byrakraterna och pa korruptionen, pa politiker som inte lyssnar pa basorganisationerna, dock ar de medvetna om att deras arbete har lyft ett slumomrade som tidigare praglats av kriminalitet och misar. Señora Rosa ler stolt, hon sager att Chavez har gett henne och manga andra manniskor i omradet framtidsoptimism, nej hon vet inte hur och eller nar hon borjade intressera sig for politik och presidentval. Men har i hennes omrade deltog ca 75% i presidentvalet och har har Chavez ett av sina viktigaste och starkaste fasten.

Ellsberg: USA BLIR KVAR I IRAK

Den tidigare Pentagontjänstemannen Daniel Ellsberg, som i början av 70-talet åtalades för att ha läckt ut de hemliga så kallade Pentagonpapperen om Vietnamkriget, har idag erhållit the Right Livelihood Award, det alternativa Nobelpriset. Göran Drougge från Nätverket mot krig har skrivit ett bra referat från gårdagens träff med honom, läs även debattartikeln i DN:

Daniel Ellsberg var knivskarp! Han visade varför det var mest troligt att USA kommer att bli kvar i Irak det närmaste decenniet, eller mer! - Bakerrapporten avfärdade han som ett beställningsjobb från Vita Huset för att lättare kunna stanna kvar i Irak. Viktigaste orsaken? Oljan! Detta är förstås en av de viktigaste skillnaderna gentemot Vietnam.

Han menade att när USA-ledningen kommit till insikt om att de inte kunde vinna Vietnamkriget 1967-1968 så fortsatte kriget sju år till med 6 miljoner ton bomber (Innan - när de trodde att kriget kunde vinnas - hade de bara släppt två miljoner ton bomber. Dessutom fanns en strävan att fortsätta kriget från Nixon-administrationen - även om man visste att man inte kunde vinna kriget, så var man inte beredd att förlora det, genom att dra tillbaka alla trupper. Det som gjorde att kriget ändå slutade var, förutom den växande antikrigsrörelsen, en rad oförutsedda händelser, framför allt Watergate, som tvingade USA att byta ledning med allt vad det innebar. Annars hade Vietnamkriget kunnat fortsätta ytterligare ett decennium. Och som sagt det fanns ingen olja i Vietnam.

Om krig mot Iran sade han: Det är något mer sannolikt att ett angrepp på Iran kan stoppas än att Irakkriget kommer att upphöra de närmaste åren. Alltså ett krig mot Iran, planeras och det finns en stor risk att det realiseras.

För alla fredskrafter är stunden inne nu, att våga satsa allt på att arbeta mot detta krig. Enligt Ellsberg finns ingen tid att förlora och regeringar i Sverige och andra Europeiska bör försöka fås att öppet protestera mot krigsplanerna.

Alternativ nobelpristagare kritiserar Sveriges Colombia-politik

I Sverige befinner sig Fernando Rendón, grundare till Medellins Internationella Poesifestival i Colombia, som i dagarna tar emot det alternativa nobelpriset Right Livelihood Award. Han uppmanar den svenska regeringen att avbryta Sveriges stöd till förhandlingsprocessen mellan den colombianska regeringen och paramilitärerna.

– Sverige har i god tro kommit att stödja en process som är skadlig för det colombianska samhället. Paramilitärerna, som är det colombianska inbördeskrigets värsta förbrytare, får avtjäna sina korta straff på semesteranläggningar, samtidigt som man lyckats penetrera hela statsapparaten och skaffa sig stort politiskt inflytande.

Chavez officiellt utnamnd till president

Det har varit en intensiv dag i Caracas. Chavez blev utnamnd till president for 6 ar till och oppositionen har officiellt erkannt sig besegrad. Valresultatet kommer formodligen att landat runt 62 % for Chavez och 37 % for oppositionens kandidat Rosales. Det anordnades idag en officiell ceremoni pa gatorna dar valmyndigheten bekraftade sondagens resultat och Chavez holl tal. Hundratusentals manniskor samlades ute pa gatorna och det blev en stor fest.

Valobservatorerna hade idag en traff for att utvardera valet och i stort satt bekraftar det vi sag pa Isla Margarita. Var grupp har skrivit en egen rapport dar vi papekar det viktiga med att minimera militarernas narvaro utanfor vallokalerna, att respektera och halla oppettiderna, att utbilda valforrattarna, att hitta former for att hjalpa de som har svart att forsta det automatiserade valsystemet utan att avsloja valhemligheten. Vi har ocksa samlat in de synpunkter som oppositionen fort fram. Var utvardering ar att valet gatt ratt till, att valdeltagandet pa runt 75 % varit over alla forvantningar och att det ar viktigt att oppositonen erkannt valresultatet.

Det finns de, i huvudsak pa distans och fran USA och Europa, som forsokt svartmala valprocessen. Men den venezolanska valmyndigheten CNE atnjuter en stor respekt fran befolkningen. Var medfoljare fran CNE under var vistelse pa Isla Margarita, Marcia, berattade for oss idag nar vi kommit hem till Caracas att hon tillhor oppositionen och ar medlem i Primero Justicia. Hon var ju forstas besviken pa valresultatet men hennes asikt ar att detta varit ett mycket val organiserat val. Samma sak sa en akademiker fran Canada som tillhor det liberala partiet och jag formodar inte hejar pa Chavez.

Chavez 61 % i Venezuela

Det blev en lang dag igar, vi startade redan kl. 5 pa morgonen for att ta oss till en vallokal och slutade inte forran vid midnatt. Redan kl 4 ! hade den forsta valjaren kommit till den forsta vallokalen vi besokte. Vallokalerna oppnade kl 6. Totalt var vi 13 valobservatorer pa Isla Margarita, som senare fordelades i 4 grupper. Min grupp bestod av en teolog fran Brasilien, en parlamentariker fran Frankrike och jag. Vi besokte over 10 vallokaler, ca 30 000 valjare. Valet gick valdigt lungt till, de atomatiserade valurnor gjorde succe, det tog 2-3 minuter att knappa in sin rost. Aven representanterna for bade regeringspartierna och oppositionen tyckte att det var lyckat. Valresultatet blev 61 % for Chavez och 38 % for Rosales i oppositionen.

I den sista vallokalen vi besokte och som vi bestamdes oss for att overvaka rostrakningen var det mycket lungt, dock uppstod en liten konflikt da ett tiotal personer som kommit forsent for att rosta (de kom efter 16 nar valokalerna skulle i princip ha stangt) fick forst inte rosta men efter diskussion och skrik fick anda rosta. Oppositionsanhangare som stod utanfor vallokalen ville hindra de att komma in och menade att detta var uppenbart valfusk (forstar inte pa vilket satt de skulle ha fuskat), men dessa roster hade inte pa nagot satt forandrat valresultatet just i den vallokalen dar Chavez fick over 67 %. Jag fragade en av de som kom forsent varfor han inte kommit tidigare for att rosta och han menade att han arbetar inom turistbranschen pa Isla Margarita ochblev inte tillaten fran arbetsgivaren att lamna arbetsplatsen for att ga och rosta forran 17.00.

Min bedomning ar att valet flot bra trots stora koer pa morgonen, det var mycket sakert och valdeltagande var mycket hogt. Hotet om vald, valfusk och kaos som massmedia (i stort sett dominerad av oppositionen) basunera ut dagarna innan har uteblivit helt. Idag ar det valdigt lungt i landet.

Det basta ar det hoga valdeltagandet, historiskt. Framforallt har de fattiga rostat och de har i stor majoritet rostat pa Chavez. I vallokalen som vi overvakade rostrakningen rostade over 80%.
Idag ska valobservatorerna lamna en rappport, vi som varit pa Isla Margarita kommer nu att samlas for att skriva en rapport. Aterkommer om vad vi har kommit fram till.

Valobsevatorerna i Venezuela

Valet imorgon i Venezuela har tilldragit sig en stor uppmarksamhet. Kanske upp till 10 000 journalister fran hela varlden befinner sig har. Igar traffade jag bl a Stina Dabrowski och nagra andra svenska journalister, laste aven att aftonbladetreporter Wolfgang Hansson skrivit om sitt 2-minutersmote med Chavez, ha ha, det var den mest tendentiosa artikel jag last i svensk press om Chavez, och allt efter en sammantraffande pa 2 minuter. Snacka om att ha forutfattade meningar. Den journalistiska vinkeln fanns med i resvaskan, det gallde att hitta ogonblicket som berattigade den. Men det forvanar ingen, pa vag till Venezuela laste jag precis samma formuleringar (kanske tom ordagrant) i bade franska Le Figaro och i brittiska The Economist. Problemet for dessa journalister ar att den de kallar "presumtiva diktatorn" ar pa vag att vinna sitt 12 val (om vi raknar med parlament- och guvornervalen + folkomrostningen). Ekvationen gar inte ihop, en "presumtiv diktator" som vinner val efter val mot en val organiserad, rik och etablerad opposition.

Jag har akt fran Caracas med en grupp valobservatorer, vi befinner oss pa Isla Margarita och ska bevaka valet har. Valobsevatorerna ar en mycket heterogen grupp, allt fran en brittisk universitetslarare, en forskare fran Somalia till en parlamentariker fran franska socialistpartiet. Den ledande media, som tillhor (med undantaget fran en dagstidning och en TV-kana)l oppositionen, har agnat de senaste veckorna att ifrasatta det tekniska valsystemet och varnar for valfusk. Jag laste idag i den ledande hogertidningen El Universal en intervju med oppositionens egen representant i Valmyndigheten som sager kategoriskt att valet kommer att vara sakert och att det inte finns risk for valfusk.

De doda rostar inte langre i Venezuela

Likt andra latinamerikanska lander finns en tradition i Venezuela att aven de doda har haft rostratt. Och manga var de doda som aterupplivades under valdagen och gjorde sin demokratiska plikt. Jag skojar inte, sa har det varit lange, och sa ar det tyvarr i manga lander i Latinamerika. Den sittande korrupta borgmastare, guvernoren eller presidenten har haft en sadan kontakt pa andra sidan livet att denne lyckas mobilisera de doda. I manga platser har grejen varit att inte mobilisera levande utan se till att sa manga doda sa mojligt gatt och rostat pa den sittande politiker som egenmaktigt kontrollerat rostlangden.

Denna tradition ar nu slut i Venezuela. Sedan man inforde det automatiserade rostsystemet har de doda sluta rosta och de sittande politikerna maste nu mobilisera de levande for att vinna val. De gamla korrupta partierna har forsvunnit och hogern har i praktiken forlorat sin kanske viktigaste rostbas, de doda.
Pa sondag rostar ca 14 miljoner venezonaler fram en ny president. Chavez ar favorit, opinionsundersokningar ger honom fran 50 - 67 %. Det ar enastaende i ett latinamerikanskt land att en sittande president har fortfarande en sa enorm popularitet, inte minst och kanske darfor for att Chavez och den bolivarianska rorelsen lyckas bryta med det forra korrupta politiska systemet och lagt grunden for nya satt att gora politik. Lula i Brasilien som inte gjort detta far leva med att agera inom ramarna for det gamla korrupta systemet, och det har inte hjalpt honom sarskilt mycket.

Jag befinner nu i Caracas och ska se till att regelbundet de narmaste dagarna skriva om valet har.