Vänstern är splittrad inför EU-valet

EU-valet blir ett högerval. Extremhögern går framåt. Motståndet på vänstersidan är splittrad i synen på Ukrainakriget och Palestina. Det finns en uppenbar klyfta mellan norra och södra Europas vänster. Frågan är om det parlamentariska vänstersamarbetet överlever. Jag gör en analys om detta här

Ny politisk karta i Baskien

I Baskien ritas den politiska kartan om. Det baskiska vänsternationalistiska partiet EH Bildu fick 32,5% i det senaste regionalvalet. Ett stort genomlag för en rörelse som sedan inbördeskriget förföljts och förbjudits att delta i val. EH Bildu är inte längre ETA. Jag skriver i Parabol. Läs här 

Protester på Kuba

Reformer som innebär mindre subventioner och fler marknadsmekanismer skapar missnöje och protester på Kuba. Reformerna kom dock vid en svår tidpunkt, med en nedgång i turismen och en skärpning av USA:s blockad. Läs min artikel här 

Milei är antipolitiken

Jag skriver i Parabol om antipolitikern Javier Milei som nyligen vann presidentvalet i Argentina. Hans valstrategi gick vägen med två väl upprepade budskap. Anti-etablissemangets ”Kör upp den politiska korrektheten i arslet” och ett nyliberalt åtstramningsprogram som han kallar motorsågen.

Mileis överraskande jordskredsseger i Argentina är inget isolerat fall. Det vi ser är en ny typ av regim som håller på att etablera sig i Latinamerika som utmanar en skadeskjuten liberal demokrati. 

Läs artikeln här

 

Jag skriver i nätmagasinet Parabol om varför högern är splittrad i frågan om Palestina. I grunden handlar splittringen om hur de ser på den förändrande omvärlden. De mest radikala inom högern tror att det är att fortsätta som de gjort hittills när Väst kunnat styra världsordningen. Nu gäller det menar de att vinna  kampen mot vad som kan liknas vid ett civilisationskrig. 

Den andra fronten är mer orolig för att Väst och EU håller på att tappa mark i omvärlden och riskerar isolera sig ännu mer på den internationella arenan om man inte skapar allianser. Inte minst en försvagad EU behöver hitta en utväg i den förändrade världsordningen. Läs analysen här

Lula vinner men bolsonarismo befäster sin makt i Brasilien

(Publicerad i Inti 2022-11-03) 

Lula gör stor politisk comeback och vinner det viktigaste valet sedan införandet av demokratin i Brasilien. 60 miljoner människor röstade på Lula. 51 % av väljarna. Det är en moralisk seger för Lula som fram till november 2019 satt i fängelse felaktigt anklagad för korruption. Så sent som i mars 2021 upphävdes samtliga domar mot honom.

För att vinna lyckades Lula ena vänstern med delar av den demokratiska högern mot Jair Bolsonaro. Vicepresidentkandidaten Geraldo Alckmin är en rutinerad högerpolitiker och tidigare motståndare till Lula och vänstern. Lula lyckades också vända den politiska uppgivenheten som präglade politiken och i synnerhet vänstern till hopp och tro på en valseger.

Lula får det dock tufft med en kongress med högermajoritet. Bolsonaros parti är största partiet i kongressen. Även i delstaterna har höger och Bolsonaros parti en majoritet, 17 av 27 delstater har högerguvernörer. Dessutom begränsar alliansen med den demokratiska högern utrymmet för att bedriva vänsterpolitik. Lula sa i segertalet att hans regering blir en koalitionsregering. 

Dock har Lula nämnt ett antal politiska prioriteringar som att stoppa de senaste privatiseringarna, höja skatterna för de rika, stärka staten, skydda Amazonas regnskog och bekämpa hungern i ett land där enligt FAO 60 miljoner lider av matosäkerhet.

I utrikespolitiken har Lula mer utrymme och som han kommer att utnyttja tillsammans med vänsterregeringar i Mexiko och Argentina. Segern innebär ett viktigt game changer i Latinamerika. För första gången i historien har de fem största ekonomier på kontinenten vänsterpresidenter. Vi kommer nog se en förstärkning av den regionala integrationen. Exempelvis väntas CELAC (Latinamerikanska och Karibiska Staternas Gemenskap) och möjligtvis den sydamerikanska Unasur få fart igen. Lulas seger innebär också döden för USA:s strategi att bygga kontrollerade latinamerikanska integrationsprojekt som Grupo de Lima och Prosur. Förväntningarna är också stora att Brasilien ska återigen bli en viktig aktör i världspolitiken.

Bolsonaro förlorar men gör ett starkt val med 49% av väljarna. Bolsonaro ökar med cirka 6 miljoner röster jämfört med första valomgången. Det är ett skrämmande bra resultat. Bolsonaros kandidater vann även i åtta delstater i söndagens guvernörsval, bland annat i delstaten Sao Paulo.

Det är ett nederlag för Bolsonaro men en befästning av det som nu kallas bolsonarismo. En högerkonservatism som samlar de så kallade tre B, högerkristna (Bibeln), militärerna (Bala = skott) och agroindustrin (Buey = Oxe). Med detta val har Bolsonarismen helt övertagit ledarskapet på högersidan.

Den nya världsordningen

Hur påverkar Rysslands angreppskrig i Ukraina världsordningen? Här ett inlägg skriven av en kontroversiell men en av de främsta och inflytelserika geopolitiska analytiker i Latinamerika Alfredo Jalife-Rahme. Artikeln publicerades 2022-04-06 i den mexikanska dagstidningen La Jornada

UNDER FÖRSTORINGSGLASET

Bortom krigets utgång i Ukraina är det den nya världsordningen (NWO) som står på spel. I detta är de överens, med antagonistiska kosmogonier, Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev (DM) och USA:s president Joe Biden. DM beskriver hur Ryssland, Kina och Indien ger form åt den NWO: "Den unipolära världen är över. USA är inte längre ägare till planeten”.

Inför den globalistiska* sekten Business Roundtable, på tröskeln till hans olyckliga besök i Polen, hävdade Biden att hans land "måste leda en NOM av fria länder" (sic), monetaristen Steve Forbes menar att den borde vara ett "Bretton Woods-typ monetärt system", medan den israelisk-amerikanen Larry Fink, chef för BlackRock, förrättade globaliseringens begravning. USA:s "hegemoniska obligation" ** är på väg att ta slut, som parasitmässigt plockar hem cirka 10 procent av den global BNP (95 biljoner dollar), och som motsvarar lite mindre än hälften av USA:s BNP (på nästan 25 biljoner dollar).

För nio årsedan kommenterade jag, med hänvisning till den klassiska boken Chaos and Order in the Modern World System, av Giovanni Arrighi och Beverly Silver, att "förändringarna i den rådande finansiella ordningen har tyvärr avgjorts med militära medel”. I en ny publicerad video menar jag att USA:s främsta styrka fortfarande är det globala finansiella system som det dominerar – i samklang med anglosfären med The City i London – genom sina tre finansiella pelare fortfarande oöverstigligt: ​​1) dollarn, 2) Swift och 3) Chips (inte att förväxla med halvledare), världens största dollarclearingsystem med nästan 2 biljoner dollar i inhemska och internationella betalningar per dag.

Det visar sig och läggs märke till att Bidens "katastrofala sanktioner" har misslyckats, eftersom rubeln har återhämtat sig dramatiskt från 150 till 85 per dollar, medan Indien växlar sina rupier mot petro-rubeln och Saudiarabien - vars kung Salman osannolikt inte svarade Joe Bidens telefonsamtal, och som de facto tillintetgjorde petrodollarn efter 75 år – genom transaktioner av riyal mot petro-yuan.

"Spelets namn" är inte bara monetaristisk kontroll, utan – idag mer än någonsin – dominansen av energi, mat och andra strategiska råvaror, när Biden tillkännagav släppet av en miljon fat olja per dag under en period av sex månader från de "strategiska reserver". Bidens "katastrofala sanktioner", och mer oljeselektiva från Tysklands sida - den främsta geoekonomiska supermakten i EU-, har redan en "boomerangeffekt" när de redan hotar att "urholka USA-dollarns dominans", enligt Gita Gopinath, förste vice verkställande direktör för IMF, som överväger "framväxten av små (sic) valutablock baserade på handel mellan separata grupper (sic) av länder".

Den kritiske ekonomen Michael Hudson hävdar att "USA-dollarns hegemoni är över" när "världsekonomin splittrades i två (sic) delar, den ena dollariserade och den andra i länder som inte följer den nyliberala politik som USA insisterar att dess allierade måste följa. Vi bevittnar födelsen (sic) av en ny dubbel världsekonomi”.

Martin Wolf (MW), chefredaktör för Financial Times, språkrör för den nyliberala globalismen, varnar för den nära förestående ”ny värld av valutaoordning” när den ”kinesiska renminbin kan vara en konkurrent till USA-dollarn, dock inte ersätta den”. MW medger motvilligt att "två (sic) monetära system, ett västerländskt och ett kinesiskt, kan uppstå, som fungerar på olika sätt och med besvärliga överlappningar."

Vi bevittnar en ny regional geostrategisk bipolaritet: USA/NATO/EU står mot Rysslands och Kinas eurasiska axel, var och en med sina respektive allierade.

---

* Här menas de som förespråkar en nyliberal globalisering

** Ett uttryck som används av Yuan Ning om hur USA tar fördel av sin finansiella hegemoni i världen