Francisco Contreras
tisdag, april 26, 2011
Sverige inte längre en fristad för colombianer
Nu är många av de colombianer som fick en fristad mycket oroliga för att den svenska fristaden inte längre gäller för dem.
Svensken som nu har deporterats från Venezuela till Colombia var en av de colombianer som fick en fristad för 20 år sedan . Han har via en nyhetsbyrå och en närradiostation fortsatt att arbeta politiskt. Han anklagas nu av den colombianska regeringen för att vara chef för FARC-gerillan i Europa. Han förnekar medlemskap i gerillan, däremot säger han att den colombianska regeringen vill åt honom eftersom han arbetar i medier som ogillas av högerregeringen.
Den colombianska regeringen menar att e-post som skickats från en av FARC-ledarna till en person i Sverige med ett aliasnamn ska vara svensken som nu häktats i Colombia. Det finns även en bild som publicerades i regeringstidningen (och som ägs av presidenten Santos familj) El Tiempo som ska visa svensken med en gerillaledare. Dock har sådana bilder visat sig tidigare vara fejkade (ett bra ex är en journalist från Telesur som satt i isolering anklagad med ett liknande foto och som senare visade sig vara feijk).
Ord står mot ord.
Men Sverige har som skyldighet att agera, inte enbart för en svensk medborgare utan också för de som tidigare fått en fristad i landet. I Sverige har inte personen gjort nåt olagligt, att sända radio eller driva en hemsida är inte olagligt i Sverige, och inte heller har svensken öppet visat sitt stöd för gerillan i Colombia eller liknande.
Sverige borde skydda människor som flytt från regimer som begår brott mot mänskliga rättigheter. Jag förstår mycket väl att colombianer som flydde förtryck och krig i Colombia nu känner sig oroliga. Sverige är inte längre en fristad för dem.
onsdag, april 20, 2011
Rasisterna vid Lunds Universitet
Nordiskt kapital förstör miljön och människoliv i Brasilien
onsdag, april 13, 2011
Agrobusiness och matproduktion
söndag, april 10, 2011
Tortyrinstruktören från USA
Katastrofval för Perus höger
onsdag, april 06, 2011
Krigets konsekvenser redan här
Låt människors hälsa gå före blockpolitiken
Trots att det giftiga bekämpningsmedlet parakvat är förbjudet i Sverige och inom EU exporterar Europa stora mängder till Brasilien för produktion av soja, som vi sedan importerar till djurfoder. Tusentals lantarbetare i Brasilien dör varje år efter att de handskats med giftiga bekämpnings- och insektsmedel.
Ett enigt Miljö- och jordbruksutskott i riksdagen anser att Sverige inom EU och internationellt ska fortsätta arbeta för att användningen av bekämpningsmedlet parakvat stoppas. Såväl branschorganisationerna LRF och Lantmännen som miljöorganisationer är överens om att vi inte bör importera varor som är producerade med kemikalier som är förbjudna inom EU, exempelvis parakvat. Ministrarna Ewa Björling, Andreas Carlgren, och Eskil Erlandsson tycks backa upp samma linje (Brännpunkt, 20/1 resp. 25/1).
Så nu är det upp till bevis för våra riksdagsledamöter, tycker de att människors hälsa och miljö går före parti- och blockpolitik? I morgon torsdag har de chansen att rösta för människors hälsa!
Läs mer i min debattartikel i SvD – Brännpunkt
måndag, april 04, 2011
Ni invaderar Bahrain, vi plockar Khadaffi
lördag, april 02, 2011
Första stora kris för de "allierade"
onsdag, mars 30, 2011
Etablissemangets stöd till krig
söndag, mars 27, 2011
Bombar NATO med utarmat uran?
vino tinto på systemet under slavförhållanden
lördag, mars 26, 2011
En farlig geopolitisk krutdurk
tisdag, mars 22, 2011
Är vi beredda att ta konsekvenserna?
För man vet hur ett krig börjar men inte hur det slutar. I media kan man skildra kriget som en fotbollsmatch, där vi hejar på vårt hemmalag, åtminstone ett tag, men krigets elände och skräck tar ändå över till sist. Så är det i både Aghanistan och Irak.
Kriget i Libyen utvecklas nu till ett fullskaligt krig som med säkerhet kommer att påverka hela regionen. NATO:s bombningar gör arabländerna nervösa, med viss tveksamhet stödjer ledarna ett angrepp, men när precisionsmissilerna inte är lika precisa och förr eller senare börjar bilderna komma ut med civila mördade, kommer den nu revolterande befolkningen att bli ännu argare, inte bara på väst utan även på de korrupta och odemokratiska ledare i regionen som ställt sig bakom det. Därför blir Arabförbundet mer och mer tveksam till bombningarna. Arabförbundets ledare Moussa, tidigare nära polare med diktatorn Mubarak, ämnar ställa upp i presidentvalet till hösten och vill inte bränna sin reputation genom att försvara NATO:s angrepp. Mycket riktigt skriver Israelen Yehezkel Dror i Haaretz att "The weight of realpolitik interests in deciding on intervention in Libya will not escape the eyes of Arab-Islamic observers. Even the participation of Arab forces won't quell the idea in large parts of the Arab-Islamic world that this is mainly neo-colonialist aggression"
Men också för EU får kriget konsekvenser. Inte minst med en kommande flyktingvåg som Italien men även Spanien och Frankrike får tas med. För Sarkozy, som hoppas på ett snabbt krig för att säkra sitt just nu hotade presidentämbete, får inte detta misslyckas. Sitt tidigare stöd till bl a Tunisiens diktator Ben Ali har redan undergrävt hans position bland medborgare med arabiskt påbrå. Cameron i Storbritannien fick igår svettas för att få med sig parlamentet i ett beslut. Han tvingades lova guld och gröna skogar "Den här gången (läs tidigare gånger Afghanistan och Irak) handlar det inte om att gå in i ett land, störta regeringen och sedan bära ansvar för vad som sker därefter". Dessa två herrar tillsammans med Berlusconi är nu inne i en dispyt om vem som ska leda angreppet mot Libyen. Än så länge leder USA attacken, men de europeiska herrarna kräver nu att få ta över. Sarkozy fick dock äran att få släppa de första bomberna.
Säkert är att ett kort och enkelt krig blir det inte. Inbördeskriget på mark mellan Khadaffis armé och rebellerna kommer att fortsätta. Och snart kommer NATO/USA, och även Sverige, att ställas inför frågan att skicka in marktrupper. Kontrollen över oljan är den stora pokalen.
måndag, mars 21, 2011
Krig är inte en lösning
INGA FLER MILITÄRA INTERVENTIONER
Västmakternas ödesdigra beslut att driva igenom en resolution i FNs säkerhetsråd för militära anfall och en flygförbudszon, har förvandlat situationen till att bli allt mer lik krisen i Irak år 2003 . IPB stöder det kortsiktiga målet att skydda civilbefolkningen, speciellt i
Västmedias fascination av detaljerna i detta slag riskerar att grumla det historiska minnet, utan vilket en klar bedömning är omöjlig. Först och främst, har vi redan glömt vem som sålde vapen, och gjorde energiavtal med general Kadaffi? Påminner inte frasen –no-fly-zone- om hur man gled in i den katastrofala ockupationen av Irak och Afghanistan?
Det finns ingen brist på alternativa lösningar. Som IPB ser det, är det allra viktigaste och mest effektiva sättet att påföra FN-mandatet: Skyldighet att skydda civil befolkningen, är att omedelbart kontakta såväl Kadaffi-regimen som rebellerna och inleda seriösa förhandlingar.
Det arabiska folket har visat att de har modet att bryta sig loss från tidigare vanor och har demonstrerat en imponerande disciplin och värdighet gentemot sina förtryckare. Nu är det verkligen dags för västvärlden att motsvara detta genom att bryta med sina egna tidigare vanor och i stället släppa lös den enorma kreativitet som finns i deras egna samhällen i sökandet efter nya vägar att lösa konflikter. Framgång i Libyen skulle erbjuda en enorm inspiration till människor som är instängda i dödliga konflikter i andra regioner.
Det är inte för sent för de som leder detta senaste militära äventyr att dra sig tillbaka från det gungfly som syns vid horisonten. Vi uppmanar världens fredsrörelser att agera nu för att inte glida in i en internationell väpnad konflikt. Vad som görs under de närmaste dagarna och veckorna kommer att påverka möjligheterna för en långsiktig lösning. Det vore tragiskt att rädda Benghazi för en tid, men genom att göra detta döma landet som helhet till ett ursinnigt, blodigt krig för att befria fosterlandet från utländska ockupanter.
Colin Archer, generalsekreterare
IPB - Internationella Fredsbyrån
41 rue de Zurich, 1201 Geneva.
söndag, mars 20, 2011
fredspristagaren Obama har fått sitt krig
fredag, mars 18, 2011
Svenska politiker kräver unisont USA:s intervention
Federley (c) sammanfattade debatten så här "Den svåra svenska debatten blir ganska tydlig här. Vi kräver att det ska ageras, vi kräver att befolkningen ska skyddas, men när det väl kommer till kritan, till vilka som ska agera, finns det bara en kraft på denna planet som har kunskapen, ledarskapsförmågan, kapaciteten och ekonomin, nämligen Nato. Återigen springer samtliga partier och ber Nato agera med sina skattepengar, sin kompetens, sina soldater, genom att sätta sina medborgares liv på spel" och Malm (fp) kanske var ännu tydligare "Herr talman! Jag noterar den förskjutning som har skett här i riksdagen. De partier som för sex månader sedan krävde att USA skulle lämna alla militärbaser i hela världen kräver nu unisont, även pacifistiska Miljöpartiet, att USA:s militärer ska skaffa kontroll över libyskt luftrum. Jag som liberal och folkpartist välkomnar givetvis i detta skede denna omsvängning".
Och både Federley och Malm har en poäng, ingen seriös debattör kan påstå annat än att ett ja till flygförbud innebär att man ger USA rätt att angripa militärt.
Uppenbarligen har Tyskland, Brasilien och Indien gjort en annan bedömning än de svenska riksdagspartierna. Så som Indiens representant sa "As a democracy, we are happy to see our brothers in West Asia and North Africa taking an increasing role in determining their own future ... but these are decisions for countries and their citizens to take for themselves, free of outside interference or coercion". Tyskland har av någon anledning varit klarsynt med att en militär intervention har enorma risker och konsekvenser som de inte vill ansvara för (säkert är det ett nytt Afghanistan de ser framför sig): "It is out of the question. We will not take part in any military intervention against Libya, we will not take part in any way." Det finns även invändningar från Turkiet och Araförbundet "UN resolution was aimed at protecting civilians and did not back any invasion".
Aristide tillbaka på Haiti
onsdag, mars 16, 2011
spekulation leder till höjda matpriser
söndag, mars 13, 2011
Karzai: our tolerance has run out
tisdag, mars 08, 2011
Historisk seger när EU på väg införa Tobinskatt
söndag, mars 06, 2011
Gyllene chans ta ett steg mot en hållbar värld, ta den!
En skatt på finansiella transaktioner är inte lösningen på alla problem. Men det är ett av de bästa och mest innovativa förslag som finns.
Sveriges hållning har varit avvaktande positivt. Förslaget har betraktats som bra men orealistiskt. Idag är situationen förändrad. Det finns ett starkt politiskt stöd för att införa skatten i EU och driva frågan globalt. Forskningsrapporter och politiska utredningar har gett förslaget stöd.
Därför är det beklagligt att Sverige tycks ha svängt till aktivt motstånd. I Europaparlamentet är moderaten Gunnar Hökmark ledande motståndare. Vi hoppas att Hökmark är ett undantag – och att Sveriges Europaparlamentariker på måndag röstar för förslaget. Våra folkvalda i EU har nu en gyllene chans att göra verklig skillnad. Ta den!
måndag, februari 28, 2011
Sverige vill inte längre vara solidariskt
Även kontinenten Latinamerika har i princip suddats bort från regeringens eurocentriska karta. Brasilien nämns som strategisk partner, i Haiti har det varit jordbävning, behovet av reformer på Kuba är stort. Det är allt.
Dagligen möts vi av undrande människor i Latinamerika. Varför styrs den svenska utrikespolitiken alltmer av egenintressen? De känner inte igen sig och undrar om Sverige verkligen vill förlora sitt internationella rykte som ett land som står upp för de fattigas och förtrycktas intressen och rättigheter.
Det är inte längre bara en känsla. Den näst sista meningen i den utrikespolitiska deklarationen slår fast att EU har fått "ökade möjligheter att påverka utvecklingen i världen enligt våra värden och intressen".
fredag, februari 25, 2011
latinamerikanska vänsterns dilemma i Libyen
tisdag, februari 22, 2011
EU darrar när Khadaffi faller
Sedan 2004 har EU gjort saftiga affärer med Libyen och Khadaffi. Italien, men även Tyskland, Frankrike och Spanien är beroende av landets olja. Men det finns mycket mer. Libyen har via investeringsbolagen Libyan Arab Foreign Investments Company (LAIFCO) och Libian Investment Authority (LIA) lyckas tränga in i EU:s ekonomiska makt. En rad stora europeiska banker, vapentillverkare, media, turistanläggningar, energibolag har libyska investeringar. Lybien är exemplevis delägare i Italiens största bank Unicredit.
fredag, februari 18, 2011
Varför mörkar de? - fallet Bahrain
Agneta Norberg, känd fredsaktivist, har reagerat på en artikel om händelserna i Barhain publicerad i SvD ich skickat ett brev till journalisten:
Hej Olof Jonsson.
Jag läste med stort intresse din artikel om Bahrain i dagens nummer av SVD. Du nämner att de som regerar i landet är kungen och den sunnimuslimska minoriteten. Du förbisåg en annan mäktig kraft som regerar över öriket - USA.
De har 8 militära installationer enligt kartan som finns i Catherine Lutz bok The Bases of Empire, som gavs ut 2009, på NewYork University Press. USAs baser har enligt Dr. Joseph Gerson, American Friends Service Committée, följande uppgifter bl.a
-att kontrollera värdlandets regeringar
-att utgöra en plats för kommando, kontroll, kommunikationssystem och underrättelsevdelningar
- att träna soldater, öva bombflyg
-att vara avskjutningsramper för interventioner
- utgöra hamnar för krigsfartyg mm
Jag tror att dessa uppgifter skulle vara klargörande för läsaren.
Med vänlig hälsning Agneta Norberg, vice ordf.Sveriges Fredsråd.
torsdag, februari 17, 2011
Palin tar priset om Egypten
“And nobody yet has, nobody yet has explained to the American public what they know, and surely they know more than the rest of us know who it is who will be taking the place of Mubarak and no, not, not real enthused about what it is that that’s being done on a national level and from DC in regards to understanding all the situation there in Egypt. And, in these areas that are so volatile right now, because obviously it’s not just Egypt but the other countries too where we are seeing uprisings, we know that now more than ever, we need strength and sound mind there in the White House. We need to know what it is that America stands for so we know who it is that America will stand with. And, we do not have all that information yet.”
tisdag, februari 15, 2011
Världens största miljömål: Läge för AP-fonderna att agera
Det amerikanska oljebolaget Chevron har dömts att betala motsvarande 60 miljarder kronor i skadestånd av en domstol i Ecuador. Det är en av världens största miljörättegångar. Oljegiganten har förorenat ett stort område i Amazonas regnskog. De svenska AP-fonderna har närmare 2 miljarder kronor investerade i företaget.
Miljökatastrofen kallas för Regnskogens Tjernobyl. Chevronägda Texaco pumpade i 20 år upp olja från Ecuadors del av Amazonas. När utvinningen var klar i början av nittiotalet lämnade bolaget kvar över tusen dammar med oljeslam. Vattnet förgiftades och orsakade en rad sjukdomar och dödsfall bland ursprungsbefolkningen. Giftiga ämnen läckte ut i vatten där över 100 000 människor dricker, badar och tvättar sina kläder. Enligt en expertgrupp har det lett till att 1400 människor dött av cancer, som kan kopplas till Texacos miljöförstöring.
Rättegången i Ecuador har pågått i flera år. Oljejätten Chevron förnekar inte, det man kallar nedsmutsning, men hänvisar till ett avtal med Ecuadors dåvarande regering som befriar bolaget från ansvar. Det finns också ett missnöje bland de 30 000 drabbade i Ecuador som står bakom stämningsansökan. De stämde oljejätten på över 190 miljarder kronor som skulle användas till att sanera området och ge de drabbade skadestånd.
-Det är bara att hoppas att domen nu blir vägledande och tvingar bolag att visa samma miljöansvar i fattiga länder som i industriländer, säger Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna i en första kommentar.
1993 gick ursprungsfolken och de boende i Amazonas samman och stämde företaget för brott mot de mänskliga rättigheterna och miljön i en domstol i New York. 2008 enades båda parter om att en oberoende inspektion av oljebolagets gamla anläggningar och utvinningsplatser skulle göras. Slutsatsen blev en rekommendation om ersättning på cirka 200 miljarder kronor.
AP-fondernas enhet för miljö- och etikfrågor, Etikrådet, bildades 2007. Chevron är ett av de företag som Etikrådet granskar närmare och för dialog med.
- Vi hoppas att AP-fonderna och dess Etikråd nu tar chansen att göra skillnad. Sälj av investeringarna och gör ett internationellt utspel av det. Istället för att investera i fossila bränslen och miljökatastrofer, borde AP-fonderna satsa våra pensionspengar på rena och förnyelsebara energikällor, säger Francisco Contreras.
- AP-fonderna arbetar utifrån riktlinjen att “fonderna ska ta hänsyn till etik och miljö, dock utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning”.
”Regelverket är alltför otydligt”, avslutar Contreras. ”Det finns uppenbarligen en risk att AP-fonderna nu sitter still i båten av avkastningsskäl. Riksdagen bör förtydliga regelverket så att mänskliga rättigheter och miljö får större betydelse för AP-fondernas investeringar.”
Fakta Chevron och AP-fonderna
Chevron Corporation är ett amerikanskt, internationellt verksamt oljebolag. 2001 köpte de oljebolaget Texaco Inc. varvid namnet ändrades till ChevronTexaco Corporation. År 2005 återtogs nuvarande namn. Förra året hade Chevron 64 000 anställda och gjorde en vinst på 133 miljarder kronor. Enligt tidningen Fortune var bolaget det 11:e rikaste år 2010. Året innan låg det på 5:e plats. De svenska AP-fonderna har närmare 2 miljarder kronor investerade i företaget.
Läs mer
Ekot idag: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4350012
LO-tidningen: http://lotidningen.se/2010/09/10/regnskogens-langa-vantan-pa-rattvisa/
Social politik: http://www.socialpolitik.com/ap-fonder-investerar-skitigt/
Debatt: http://latinamerikagrupperna.se/klimatanpassa-pensionsfonderna
torsdag, februari 10, 2011
DN-debatt: Den svenska modellen handlar också om solidaritet
Inför avresan till World Economic Forum i Davos gav fyra svenska ministrar på DN Debatt en fantastisk bild av svensk ekonomi. Men de yttrar inte ord om de globala rättvisefrågorna.
Vi vill därför påminna biståndsminister Gunilla Carlsson och hennes kolleger om att internationell solidaritet är en del av den svenska modellen, skriver företrädare för Afrikagrupperna, Emmaus och Latinamerikagrupperna i en replik.
Sverige har gått stärkt ur den finansiella globala krisen. För att förklara varför bjöds fyra svenska ministrar nyligen in till World Economic Forum i Davos. Inför avresan gav de fyra en fantastisk bild av svensk ekonomi på DN Debatt 27/1.
De fyra ministrarna angav den svenska modellen och ansvarstagande, som två av orsakerna till framgången. Och just nu har därför Sverige goda ekonomiska förutsättningar att ta ansvar, inte bara för svenska medborgare, utan även för människor i andra delar av världen. Miljontals människor lider av konsekvenserna av klimatförändringarna och hamnar i kläm när Sverige och EU förhandlar fram handelsavtal med länder i Latinamerika och Afrika.
Men på DN Debatt yttrar inte de fyra ministrarna ett enda ord om de globala rättvisefrågorna, såsom utvecklingspolitik, internationell handelspolitik, mänskliga rättigheter eller klimatpolitik. Den svenska modellen bestod en gång i tiden av solidaritet och omtanke om de svaga i världen.
Biståndsminister Gunilla Carlsson var en av de ministrar som undertecknade debattartikeln. Tyvärr verkar hon inte ha fått medverka när Reinfeldt, Borg och Bildt skrev. Vi hade gärna sett Carlsson tala om vikten av en transparent och mer fokuserad utvecklingspolitik, saker som hon brinner för och vi ställer oss bakom.
Det tycks också, enligt artikeln, finnas utrymme för Carlsson att återigen lyfta fram internationell solidaritet som en del av den svenska modellen. Något som inte har varit särskilt tydligt under Alliansregeringen.
Biståndsbudgeten har ökat, men allt mer pengar läggs på att administrera svenska ambassader och att ta emot flyktingar. En större andel biståndspengar läggs även på klimatbistånd. Vi tycker att det är synd att på detta sätt urholka kampen mot fattigdomen, speciellt när nu Sveriges ekonomi är så stark. Varför inte låta biståndspengarna fokusera på fattigdomsbekämpning och låta ambassader, flyktingmottagande och arbetet mot klimatförändringarna finansieras av andra budgetar?
Vi uppmanar Gunilla Carlsson och hennes kolleger att ta ett större ansvar i kampen mot klimatförändringarna och den globala fattigdomen.
Gabi Björsson, kanslichef Afrikagrupperna
Anna Nilsson, informationsansvarig Emmaus Stockholm
Åsa Thomasson, verksamhetsledare Latinamerikagrupperna
måndag, februari 07, 2011
lördag, februari 05, 2011
Brådskande krav till den svenska regeringen
tisdag, februari 01, 2011
En revolt bortom inrikespolitiken
måndag, januari 31, 2011
Regeringen stänger dörren för debatt om tuggande
- Jag tycker att Sverige borde gå med på att ha en internationell konferens där man diskuterar de här frågorna och där man i så fall kan visa om man har egna vetenskapliga rapporter om att det är farligt, så borde man i så fall lägga fram dem. Men som man gör nu stänger man dörren innan en diskussion kan påbörjas, sa jag i morse i P1 Morgon
lördag, januari 29, 2011
När ska Bildt dra tillbaka sitt stöd från Mubarak?
fredag, januari 28, 2011
Mellanöstern går emot USA
måndag, januari 24, 2011
Total kapitulation!
söndag, januari 23, 2011
Annullera!
torsdag, januari 20, 2011
Parakvat, här och där?
måndag, januari 17, 2011
Aristide om läget på Haiti
Diktatorn Baby Doc is back?
fredag, januari 14, 2011
Kursändring behövs i Sverige
onsdag, januari 12, 2011
U-länderna missgynnas av frihandel
Läs mer i en debattartikel som jag och david Rosenberg skrivit i Uppsala Nya tidning
måndag, januari 10, 2011
lördag, januari 08, 2011
Häxjakt mot WikiLeaks fortsätter
Hela den rättsliga utredningen är ett brott mot yttrandefriheten och den personliga integriteten. Syftet är att skrämma alla de som är med eller stödjer WikiLeaks men också att kriminalisera den grävande journalistiken. Detta kommer från Obama-administrationen som lovade under valkampanjen att vara "the most transparent administration in history".
Bland de USA vill ha information om finns den isländska parlamentarikern Jónsdottir, den holländska införmatörern Gonggrijp och USA-medborgaren Jacob Appelbaum. De tre låg bakom videon Collateral Murder där en USA-Apachehelikoptern skjuter ihjäl journalister och civila i Bagdad. Även Google, Facebook och andra social medier kommer att tvingas lämna ut uppgifter.