Chevron nekas resning i USA

USA:s högsta domstol nekar oljebolaget Chevron prövning av ett överklagande gällande domen om skadestånd på 18,2 miljarder dollar för miljföroreningar i Amazonas.

Det är en viktig seger för de 30 000 invånare i den ecuadorianska Amazonas som stämde Chevron för brott mot mänskliga rättigheter och miljön. Chevron fälldes och krävdes på ett skadestånd på 19 miljarder dollar som oljebolgaet vägrat betala och också försökt blockera med hjälp av juridiken. Nu har även Högsta domtoslen i USA nekat Chevron resning.

Företaget, som avslutade sin oljeutvinning i Amazonas i början av 90-talet, lämnade kvar över 1000 dammar med oljeslam och beräknas ha dumpat över 68 miljarder liter giftiga ämnen i naturen. Föroreningen av vattendrag tros ha orsakat en rad sjukdomar och dödsfall bland ursprungsfolken och enligt en expertrapport från en ecuadoriansk domstol har 1400 personer dött på grund av gifterna som dumpades i naturen.

Från Ecuador rapporteras att det finns ca 200 miljoner dollar i landet tillhörande Chevron, som kommer att användas för att börja betala av skadeståndet.

Världens största miljömål: Läge för AP-fonderna att agera

Världens största miljömål: Läge för AP-fonderna att agera

Det amerikanska oljebolaget Chevron har dömts att betala motsvarande 60 miljarder kronor i skadestånd av en domstol i Ecuador. Det är en av världens största miljörättegångar. Oljegiganten har förorenat ett stort område i Amazonas regnskog. De svenska AP-fonderna har närmare 2 miljarder kronor investerade i företaget.

Miljökatastrofen kallas för Regnskogens Tjernobyl. Chevronägda Texaco pumpade i 20 år upp olja från Ecuadors del av Amazonas. När utvinningen var klar i början av nittiotalet lämnade bolaget kvar över tusen dammar med oljeslam. Vattnet förgiftades och orsakade en rad sjukdomar och dödsfall bland ursprungsbefolkningen. Giftiga ämnen läckte ut i vatten där över 100 000 människor dricker, badar och tvättar sina kläder. Enligt en expertgrupp har det lett till att 1400 människor dött av cancer, som kan kopplas till Texacos miljöförstöring.

Rättegången i Ecuador har pågått i flera år. Oljejätten Chevron förnekar inte, det man kallar nedsmutsning, men hänvisar till ett avtal med Ecuadors dåvarande regering som befriar bolaget från ansvar. Det finns också ett missnöje bland de 30 000 drabbade i Ecuador som står bakom stämningsansökan. De stämde oljejätten på över 190 miljarder kronor som skulle användas till att sanera området och ge de drabbade skadestånd.

-Det är bara att hoppas att domen nu blir vägledande och tvingar bolag att visa samma miljöansvar i fattiga länder som i industriländer, säger Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna i en första kommentar.

1993 gick ursprungsfolken och de boende i Amazonas samman och stämde företaget för brott mot de mänskliga rättigheterna och miljön i en domstol i New York. 2008 enades båda parter om att en oberoende inspektion av oljebolagets gamla anläggningar och utvinningsplatser skulle göras. Slutsatsen blev en rekommendation om ersättning på cirka 200 miljarder kronor.

AP-fondernas enhet för miljö- och etikfrågor, Etikrådet, bildades 2007. Chevron är ett av de företag som Etikrådet granskar närmare och för dialog med.

- Vi hoppas att AP-fonderna och dess Etikråd nu tar chansen att göra skillnad. Sälj av investeringarna och gör ett internationellt utspel av det. Istället för att investera i fossila bränslen och miljökatastrofer, borde AP-fonderna satsa våra pensionspengar på rena och förnyelsebara energikällor, säger Francisco Contreras.

- AP-fonderna arbetar utifrån riktlinjen att “fonderna ska ta hänsyn till etik och miljö, dock utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning”.
”Regelverket är alltför otydligt”, avslutar Contreras. ”Det finns uppenbarligen en risk att AP-fonderna nu sitter still i båten av avkastningsskäl. Riksdagen bör förtydliga regelverket så att mänskliga rättigheter och miljö får större betydelse för AP-fondernas investeringar.”

Fakta Chevron och AP-fonderna
Chevron Corporation är ett amerikanskt, internationellt verksamt oljebolag. 2001 köpte de oljebolaget Texaco Inc. varvid namnet ändrades till ChevronTexaco Corporation. År 2005 återtogs nuvarande namn. Förra året hade Chevron 64 000 anställda och gjorde en vinst på 133 miljarder kronor. Enligt tidningen Fortune var bolaget det 11:e rikaste år 2010. Året innan låg det på 5:e plats. De svenska AP-fonderna har närmare 2 miljarder kronor investerade i företaget.

Läs mer
Ekot idag: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4350012
LO-tidningen: http://lotidningen.se/2010/09/10/regnskogens-langa-vantan-pa-rattvisa/
Social politik: http://www.socialpolitik.com/ap-fonder-investerar-skitigt/
Debatt: http://latinamerikagrupperna.se/klimatanpassa-pensionsfonderna

Statskuppen misslyckades och Correa fritagen

Statskuppen misslyckades. Försvarsmakten som först tvekade tog senare igår på kvällen ställning för demokrati och mot kuppmakarna. Correa fritogs från militärsjukhuset av militärer men först efter att folkmassor lyckas bryta den polisära spärren med bl a en lastbil. I kupppförsöket finns högerkrafter inblandade, delar av poliskåren och även försvarsmakten, i synnerhet flygvapnet. Tydligt är det att Lucio Gutierrez, tidigare avsatt president åtalad för korruption, och flera från hans högerparti uppviglat armén att göra uppror mot Correa. En av hans närmaste ledde attacken mot den statliga TV Ecuador.

Rapporterna pekar på att det inte var en spontan statskupp utan kuppmakarna utnyttja läget för att slå till. Flygplatsen, TV och parlamentet intogs samtidigt som i de stora städerna rådde allmänt kaos med plundringar och bränder. Dock misstog sig kuppmakarna om militärernas ställning. Till skillnad från statskuppen i Honduras vägrade försvarsledningen att stödja kuppen. Från början visade militärerna en viss tveksamhet som gjorde att poliskåren tog över gatorna och strategiska platser och byggnader, men så när militärerna sent men ändå började agera vände det snabbt till fördel för Correa. Folkmassorna ute på gatan som fördömde kuppförsöket avgjorde också. Den bestämda folkmassan som tog sig till sjukhuset där Correa hölls visade liksom kuppförsöket i Venezuela i april 2002 att man inte lett sig skrämmas och att kuppen bara kunde lyckas med ett blodbad.

Läget nu i Ecuador är under kontroll. Chefen för poliskåren har avgått och Correa har i sitt första offentliga anförandet sagt att det kommer bli förändringar i både poliskåren och försvarsmakten. Hur det blir med de politiska högerkrafterna som stödde kuppen är det svårt att sia om. Internationell media och väst kommer säkert att skrika sig hesa och anklaga Correa för att vara odemokratisk om de ställs inför rätta för kuppförsöket. Tyvärr är västlig media världsbäst just nu på att demonisera folkvalda presidenter från Latinamerika. Även i Sverige finns de journalister som vill så gärna hitta "orsaker" till varför militärer och högerkrafter i Latinamerika genomför statskupper. Fallet Honduras var horribelt. Som tur är finns i Latinamerika nu en stark demokratisk förankring, UNASUR och i stort sett alla statschefer fördömde snabbt statskuppen. Där har det liksom växt fram en medvetenhet om att det varken finns ursäkter eller orsaker till varför folkvalda presidenter ska störtas av odemokratiska krafter.

Reinfeldt och Bildt, fördöm statskuppen i Ecuador nu!

Pressmeddelande 2010-09-30

- Den pågående statskuppen i Ecuador mot den folkvalde presidenten Rafael Correa måste omgående fördömas av den svenska regeringen, kräver Francisco Contreras ordförande i Latinamerikagrupperna.

- Det som händer nu i Ecuador och statskuppen i Honduras förra året håller på att dra Latinamerika tillbaka till den tid med brutala och skräckfyllda diktaturer. Sverige måste också agera för att EU, FN och andra internationella organ uttalar sitt fördömande mot statskuppen, säger Francisco Contreras

Statskupp i Ecuador

Statskuppen i Ecuador är iscensatt av polisen, delar av försvaret/militärkåren och ett flertal högerpolitiker. Fd president Lucio Gutierrez, åtalad för korruption och allmänt allierad med högerkrafterna, uppmanar till upplösningen av nationalkongressen och till nyval. Från flera håll rapporteras om att presidenten Correa är kidnappad av en grupp poliser. Han ska vara anhållen i ett polissjukhus. Det rapporteras att folkmassor är på väg dit för att befria Correa. 150 officerare från flygvapnet FAE har intagit flygplatsen. Försvarsmaktens ledning tar avstånd från kuppen.

Plundringar och allmänt kaos råder i båder Quito och Guayaquil.

Utåt vill man få världen att tro att det är missnöjda poliser som protesterar mot lägre bonusar, men allt mer pekar på att det är högerkrafter som utnyttjar läget och poliskårens missnöje för att slå till. Inrikesministern Miguel Carvajal menar att statskuppen har ett politiskt motiv för att sätta stopp för demokratiseringsprocessen som pågår i landet. Arbetsmarknadsminister Richard Espinoza sa i Telesur att det finns klara politiska motiv bakom polisens protester som har stöd av högermaffian.

Ny seger för Correa i Ecuador

Nästan 80 % sa ja till en ny konstitution och en konstituerande nationalförsamling i gårdagens folkomröstning . Det är en stor seger för president Correa och vänstern i Ecuador. Och ett stort nederlag för högern som knappt fick med sig ca 10% för nej. Correa sa att den politiska maffian besegrats. Läs mer (spanska) här, här och här

Ecuador och Nicaragua

Chavez, Nicaraguas president Daniel Ortega och Evo




Chavez, Ecuadors president Rafael Correa och Evo

Vänsterseger i Ecuador!

Enligt den senaste räkningen (94% av de giltiga rösterna) har vänsterkandidaten i Ecuador Rafael Correa vunnit presidentvalet med 56, 4% mot högerkandidaten Noboa som fick 43,6 %. Ännu en seger för vänstern i Latinamerika och ett stort nederlag för högern, nyliberalismen och USA. Läs mer om valresultatet här . Jag har tidigare skrivit om valet här

Vänsterkandidaten leder i Ecuador

Återigen är det val i ett latinamerikanskt land och valet står mellan högern och en antinyliberal vänster på frammarsch. Vänsterns kandidat Rafael Correa leder alla opinionsundersökningar. Motståndaren är högerns kandidat Alvaro Noboa, landets rikaste man, ägare till över 100 företag och banankungen i Ecuador. Ingen av dem kommer att vinna i första omgången, men vänstern har en bra chans att vinna i den andra. Tyvärr har ursprungsbefolkningens starka organisation CONAIE och dess politiska gren Movimiento Pachakutik lyft fram en egen kandidat som inte har mycket stöd, men kan komma att stödja Correa i den andra omgången. CONAIE har efter den misslyckade alliansen med Lucio Gutierrez, som för 4 år sedan vann presidentvalet och som efter valet visade sig ha hemliga avtal med USA:s ambassad, vägrat att gå i allians med Correa.

Det som står på spel i valet är fyra viktiga frågor där högern och vänstern i Ecuador tar tydliga ställningstaganden.

- Vänsterkandidaten är emot ett frihandelsavtal med USA. I Ecuador växer motståndet mot USA: s försök att ansluta landet till ett bilateralt frihandelsavtal. Brasilien, Argentina och Venezuela har satt stopp för USA: s planer att ansluta hela kontinenten till frihandelsavtalet ALCA. Nu försöker USA trots det folkliga missnöjet istället ingå sådana frihandelsavtal med enskilda länder, så som nyligen skett med Peru och Colombia. Vänsterns kandidat Correa förordar i stället att Ecuador ska närma sig MERCOSUR.

Frihandelsavtalet med USA, som planerats bakom lykta dörrar, går ut på att för USA-bolagen öppna Ecuadors ekonomi med billig arbetskraft, värdefulla naturtillgångar och en rik biologisk mångfald. Detta sker samtidigt som USA kommer att fortsätta att skydda sin marknad från ecuadorianska jordbruksprodukter. USA påtvingar Ecuador en patentlag, som går längre än WTO-avtalets regler och som i praktiken ger läkemedelsföretagen i USA monopol på licenser och medicintillverkning. Dessutom ger avtalet USA-bolagen helt unika möjligheter att stämma Ecuador om Ecuador upprättar vad USA betraktar som ”handelshinder” i form av lagstiftning på arbetsrättens område eller när det gäller miljöskydd.

- Correa vill att Ecuador ska ha mer kontroll över naturtillgångarna. Ecuador är rik på olja, men oljebolag som spanska Repsol och USA:s OXY och KERR-McGEESSO har kontroll över oljeproduktionen med katastrofala följder för landets inkomster, miljön och i synnerhet ursprungsbefolkningen. Vänsterkandidaten Correa menar att det första hans regering ska göra är att se över avtalen med oljebolagen, "av 5 oljefat tar oljebolagen 4 och landet får 1, det är oacceptabelt", för det andra ska man gå igenom avtalen och göra en utvärdering då oljebolagen bryter medvetet mot dem. Correa förespråkar en mer aktiv statlig kontroll över oljetillgångarna.


- Militära baser i Ecuador. USA har en flygbas i norra Ecuador, Manta, som man använder i sitt krig i Colombia. Correa vill stänga basen och stoppa USA:s militarisering av gränsen till Colombia. Basen i Manta används av USA i den s k Iniciativa Regional Andina som är en utvidning av Plan Colombia, som nu ska omfatta hela den andinska regionen.

- En ny konstitution. Liksom i andra länder i Latinamerika skrevs den nuvarande konstitutionen av det gamla korrupta politiska etablessimanget. Nu vill vänsterkandidaten att så som i Venezuela och Bolivia kalla samman en konstituerande församling som ska skriva om Ecuadors grundlag.

liberal demokrati mot auktoritär populism, eller?

På väg hem från Colombia läser jag i den liberala The Economist en artikel om kampen om Latinamerikas själ. Man varnar oss för den "anti-American leftist nationalism" som sprider sig i Latinamerika, senast i Ecuador där de sociala rörelserna tvingade regeringen att sparka ut från landet USA-bolaget Occidental. Dåliga tecken för den nyliberala veckotidningen som för övrigt undviker att berätta varför Occidental fick kicken. Skälet var, så som många andra gånger tidigare, att detta transnationella oljebolag helt enkelt struntat i landets lagar och överenskommelser som slutits med den ecuadorianska staten. Men denna gång fick folk nog och man har i veckor massivt demonstrerat med krav på att Occidental skulle sparkas ut. Regeringen som egentligen inte vill annat än att ha goda relationer med USA tvingades för att undvika att själva få gå att sparka ut oljebolaget. Jag har tidigare skrivit om detta här

För det inflytelserika The Economist står kampen i Latinamerika mellan den liberala demokratin och den auktoritära populismen. Ja, det är inte svårt att gissa vilka som är de goda och de onda i analysen. På den goda sidan nämns bland annat Colombia och Mexiko och på den onda Venezuela och Bolivia. Huvudledaren avslutas allvarligt med en uppmaning om att välja sida "...democrats everywhere -including in Europe and in Latin America itself - need to make it clear on which side of the battle they stand". (Förvånar dig inte om du snart får läsa samma annalys och med samma uppmaning i DN och Svd).

The Economist undviker dock att överhuvudtaget nämna varför den stora majoriteten av latinamerikanerna vänt nyliberalismen ryggen och varför folket protesterar och röstar bort politikerna som privatiserar och avreglerar arbetsmarknaden. Colombia är det enda undantaget (med en liberal president som fick 62% i valet med ett valdeltagande på 45%), och det är en auktoritär regim, som förföljer och hotar oppositionen, som mördar studenter och fackliga aktiva, som kontroller ALLA dagstidningar och TV-stationer, som har militariserat de områden staten kontrollerar med stöd av USA:s dollar och militärer (FARC kontrollerar runt 1/3 av landet), som låter skyldiga paramilitärer gå fria och t o m välja in de i parlamentet och som ambassadörer och ministrar. För The Economist är Colombia den liberala demokratins apostel i Latinamerika.

för övrigt har vice ordf i norska SV Audu Lysbakken bloggat om resan till Colombia här , här och här

Striden i Ecuador

Striden står het i Ecuador. De senaste dagarna har präglats av massiva demonstrationer mot regeringens planer på att underteckna ett frihandelsavtal med USA. Trots de starka protesterna envisas President Alfredo Palacio att skriva under ett frihandelsavtal som kommer att avsevärt försämra villkoren för landets bönder och ursprungsbefolkningen, som får svårt att konkurrera med subventionerade USA-jordbruksprodukter.

Frihandelsavtalet som planerats bakom lykta dörrar går ut på att öppna för USA-bolagen Ecuadors ekonomi med billig arbetskraft, värdefulla naturtillgångar och en rik biologisk mångfald. Detta samtidigt som USA fortsättningsvis kommer att kunna skydda sin marknad från ecuadorianska jordbruksprodukter. USA har tvingat igenom en patentlag som övergår WTO-avtalets regler för patent. USA får längre patenttider, ensamrätt på forskningsdata för läkemedelsföretagen upp till minst fem år och ytterligare begränsningar i medicintillverkning på tvångslicenser. Dessutom ger avtalet USA-bolagen helt unika rättigheter för att stämma Ecuador p g a handelshinder som t ex arbetsrättigheter och miljöskyddslagar.

Det är ursprungsbefolkningens paraplyorganisation CONAI som stod bakom de första dagarnas demonstrationer. Nu har även fackförenings- och miljörörelsen anslutit sig. Den ecuadorianska miljörörelsen menar att frihandelsavtalet kommer att öppna vägen för en ohämmad exploatering av Ecuadors natur. Ursprungsbefolkningen kräver också att USA-oljebolaget OXY ska slängas ut ur landet då det brutit mot det avtal som skyddar miljön och de anställda.

I Latinamerika är motståndet stort mot USA: s försök att ansluta hela kontinenten till frihandelsavtalet ALCA. Brasilien, Argentina och Venezuela har satt stopp för USA: s planer. Nu försöker USA trots det folkliga missnöjet istället ingå sådana frihandelsavtal med enskilda länder, så som nyligen med Peru och Colombia.

När det blev känt att Ecuadors regering skulle slutföra förhandlingarna med USA utbröt protesterna. Till en början försökte den ecuadorianska regeringen ignorera protesterna, men snart började man bemöta demonstrationerna mer handgripligt – kravallpoliser sattes in och man skjuter nu skarpt mot demonstranterna. Undantagstillstånd har nu införts och den sittande regeringen har sagt sig vara beredd att ta till militärt våld och bryta mot demokratiska och mänskliga rättigheter för att stoppa protesterna.

Vänstervindar i Latinamerika

Jag har den senaste månaden hållit i ett flertal föredrag om Latinamerika, på olika platser och för olika sorts människor. Nyfikenheten är mycket stor. Senast på ABF i Stockholm blev jag och arrangörerna glatt överraskade när salen fylldes till sista plats med intresserade människor. Många frågor, mycket undringar och många egna analyser. Och visst intresset är befogat för det händer mycket intressanta saker i Latinamerika.

Tre viktiga nyheter den här veckan visar lite på hur vindarna blåser på andra sidan världen.

Ollanta Humala, presidentkandidaten i Peru som likställs med Venezuelas Chavez, leder nu opinionsundersökningar inför valet den 9 april. Humala leder med 32 % mot 28 % för högerns kandidat. Igår menade Humalas vicepresidentkandidat att det kommer att bli nödvändigt att staten tar över hela ansvaret i strategiska näringsverksamheter, så som inom energisektorn.

I Ecuador fortsätter de massiva protesterna och vägblockader mot regeringens planer på att skriva under ett frihandelsavtal med USA. Protesterna riktar sig också mot ett USA-oljebolag Oxy som bryter systematiskt mot gångna avtal och som använt sig av olagliga metoder för att fördriva ursprungsbefolkningen från oljerika områden. Ursprungsbefolkningen har nu manat till en nationell resning.

I Bolivia har den nya presidenten Evo Morales gått ut med att regeringen senast den 12 juli ska genomföra så som man tidigare lovat en omfattande nationalisering av gastillgångarna. Igår satte man igång med hjälp av Kuba och Venezuela en alfabetiseringskampanjen som kommer att nå ca 1,2 miljoner människor.