Aristide tillbaka på Haiti

fd president Aristide har idag landat på Haiti efter 7 år av exil i Sydafrika. Aristide störtades och kidnappades år 2004 av USA. Skådespelaren Danny Glover fanns med på resan som medföljare. I helgen håller Haiti andra omgången av presidentvalet. Aristides rörelse Lavalas, med säkerhet den största politiska kraften på Haiti, fick inte delta i valet.

Aristide om läget på Haiti

Läs intressant intervju med den störtade presidenten Aristide som leder vad som sägs vara den största politiska rörelsen på Haiti Lavalas. Han är av USA och Frankrike portad från Haiti

Diktatorn Baby Doc is back?

Förre diktatorn Jean-Claude "Baby Doc" Duvalier är tillbaka på Haiti efter 25 år. Hur han släpptes in i landet är oklart men allt pekar på att Frankrike och USA ligger bakom diktatorns återkomst för att få bort Rene Preval från makten. Det märkliga är att USA inte låtit förre presidenten Aristide återvända och inte heller hans parti ställa upp i val. Enligt Telesur har medierna i landet inte informerat om diktatorns närvaro i landet. Enligt vad som kommit ut kommer Baby Doc att hålla en presskonferens idag måndag. Diktatorn, som störtades i ett folkligt uppror, bor på ett 5-tjärnigt hotell bevakad av FN-soldater (sic). Än så länge har varken FN eller USA som militärt kontrollerar landet gjort några uttalanden. Allt kan faktiskt hända nu när Haiti befinner sig i ett politiskt kaos.

Miljarder på givarkonferens men pengarna når inte fram

De moderna internationella givarkonferenserna liknar valkampanjer, det kommer en flod av löften som sällan blir sanna, ledarna från den rika världen lovar miljoner, miljarder dollar men levererar senare inte ens hälften av pengarna.

Så har det varit tidigare med hjälpen till Haiti. Från givarkonferensen för Haiti 1994, där den rika världen lovade bidra med ca 1 miljard dollar till fattigdomsbekämpningen, har efter 15 år betalats ut drygt 94 miljoner dollar, knappt 10 %, av de utlovade pengar. Och hälften av pengarna gick till att finansiera politiska val.

Dagens givarkonferens för Haitis återuppbyggnad är den tredje sedan jordbävningen den 12 januari. The New York Times avslöjar idag att av de redan utlovade 1,3 miljarder dollar har endast 3 % (23 miljoner) nått Haiti.

Enligt FN:s beräkningar behövs 11, 5 miljarder dollar för en återuppbyggnad av landet de närmaste 10 år. Jordbävningen lämnade 222 570 döda, 310 928 skadade, 869 försvunna, 1,3 miljoner bostadslösa och 766 000 internflyktingar.

mycket snack om Haitis utlandsskuld men...

Vad händer egentligen med skuldavskrivningen av Haitis skulder?

Beskeden från de internationella finansorganisationerna, G-7 och politiker går åt olika håll. Mycket är oklart och det som sägs offentligt är för det mesta viljeyttringar men inga beslut.

G7 har på februarimötet i Kanada uppmanat IMF, världsbanken och världen att avskriva lån och samtidigt att låna nya pengar för återuppbyggnaden. Diakonia-Sverige skriver att IMF nu svängt efter protester till att ge Haiti gåvor istället för nya lån. Folkrörelserna har i både Nord och Syd protesterat för att man vill ge lån och inte återuppbyggnadsstöd.

Tidigare i januari har världsbanken gett Haiti upphov med återbetalningen i 5 år och diskuterar nu en avskrivning men ingenting är klart. Miljöpartisten Bodil Ceballos ställde förra veckan en fråga till finansministern Borg om Haitis statsskuld och han svarade att Haiti inte behöver "betala några räntekostnader eller amorteringar för lån från IMF eller Interamerikanska utvecklingsbanken de närmaste två åren". Diakonia menar att Borg kan ha fel eftersom en studie från EURODAD hävdar att Haiti kommer att få betala in till internationella finansorgan motsvarande 1/10 av statsinkomster de kommande åren i form av lånekostnader för en utlandsskuld på 1 200 miljoner dollar.

Hittills är det endast Venezuela som offentligt aviserat att man avskriver Haitis skuld på 295 miljoner dollar. Parisklubben har också intentioner att avskriva 214 miljoner.

Stöd återuppbyggnaden av Haiti

Latinamerikagrupperna ansluter sig till solidaritetsarbetet med Haitis folk som kämpar för överlevnad i spillrorna efter jordbävningen som drabbat landet. Som så många gånger tidigare är det de fattigaste som drabbas hårdast vid naturkatastrofer. Haiti var redan innan jordbävningen ett av världens fattigaste länder, och det vilar ett tungt moraliskt ansvar på alla världens länder att bidra till katastrofhjälp och återuppbyggnad av landet. En avskrivning av Haitis skulder till IMF, Världsbanken och andra stater borde vara självklart.

Haitis folk har en stolt historia, det var den första nationen i Amerika som frigjorde sig från kolonialismen, den första post-koloniala nationen ledda av svarta i världen och den enda nation vars självständighet uppnåtts genom ett framgångsrikt slavuppror.

Latinamerikagrupperna har idag inget samarbete med någon organisation på Haiti och vi har därför ingen möjlighet att själva förmedla stöd till de drabbade. Istället har vi beslutat att öppna vårt 90-konto för stöd till den internationella småbrukarrörelsen Via Campesinas insamling. Stödet förmedlas via tre olika haitiska folkrörelser, Tet Kole ti Peyizan Ayisyen – TK, Mouvement Paysan de Papaye (MPP) samt Mouvman Peyizan Nasyonal Kongre Papay (MPNKP). De är alla rörelser för småbrukares rättigheter. Detta är ett stöd till katastrofhjälp, likväl som ett stöd till folkrörelsernas aktiva deltagande i återuppbyggandet av Haiti.
Ge din gåva på pg 90 10 17-4 – skriv "Haiti"

För att läsa mer om insamlingen hänvisar vi till Via Campesinas hemsida: http://www.viacampesina.org/

Haiti - CLASSQUAKE 7.0

Uppenbart är det att Haiti inte enbart behöver katastrofhjälp. Jordbävningen har för omvärlden visat upp ett utarmat land, ett land som ödelagts långt tidigare den fruktansvärda naturkatastrofen. Jeb Sprahue, sociolog och journalist, som följt utvecklingen i Haiti i flera år menar att det liknar ett "classquake". De bilder som visas med desperata hungrande massor, utan tak över huvud, vatten eller vård är ett resultat av en stat utan makt, kraft eller ansvar. En nedmonterad stat som inte är kapabel att ge sina invånare ens nödhjälp.

Haitis kaos och nöd kommer att bestå. I detta land, hårt styrt av världsbanken och IMF, med en stark militär närvaro efter kuppen mot Aristide, finns inga sociala program eller offentlig infrastruktur. Allt har ett pris och det lilla som staten ägde har sålts. 5 dagar innan jordbävningen annonserade regeringen att telekombolaget ska privatiseras. Den demografiska trenden har följt nyliberalismens spår med miljontals hungrande och egendomslösa människor som flyttat in till Port-au-Prince från den utarmade landsbygden i hopp om ett bättre liv. Ett land som långt innan jordbävningen slutat producera mat pga de extremt avreglerade handelsreglerna som slagit ut det småskaliga jordbruket.

När katasfrofhjälpen börjar avta och tv-kamerorna flytta fokus nån annanstans, kommer det att behövas stöd för att bygga upp en alternativ utvecklingsmodell. Det finns gått om förutsättningar för att ge nyliberalismen ryggen och bygga upp ett mer demokratiskt samhälle. Haitis folk har en stolt historia, den var den första nationen i Amerika som frigjorde sig från kolonialismen, den första nationen i världen som kom att ledas av svarta och den enda nationen som uppnått sin självständighet genom ett slavuppror.

Nödhjälp eller militär ockupation

Sydamerika med Brasilien, Bolivia och Venezuela i spetsen har nu lyft rösten mot en pågående militär ockupation av Haiti. USA har landsatt 12 000 soldater och kontrollerar militärt flygplatsen och andra politiskt och ekonomiskt viktiga byggnader. Situation har nu föranlett flera konfrontationer mellan internationella hjälparbetare och USA-soldater.

Nu har Bolivias president Evo Morales uppmanat FN att kalla till ett krismöte för att fördöma USA:s militära ockupation och ta fram en samordning av hjälpen. Enligt Evo "kan inte USA utnyttja en naturkatastrof för att invadera och ockupera Haiti". Även Brasilien som leder FNs Haiti-styrka Minustah har höjt på ögonbrinnen när USA-soldater kört över hela FN-samordningen. Lula har uppmanat Obama att samordna i stället för att köra över. Från EU hörs också kritik mot USA:s agerande. Den franska biståndsministern Alain Joyandet kritiserade USA för att de hindrat ett franskt flygplan med mobilt sjukhus landa på den nu ockuperade flygplatsen "det handlar inte om att ockupera ett land utan att hjälpa landet att överleva", ska ministern ha sagt.

Annars är det mest från i-länderna som det här med USA:s pågående ockupation tas med en nypa salt och till och med applåderas. Man vill ju gärna se USA som räddaren i nöden i Afghanistan, Irak liksom i Latinamerika. I media låter det som att marinsoldaterna är läkare, sjuksköterskor och barnvakter. En svensk journalist som applåderar USA:s militära insatsen frågar sig (naivt?) om USA-soldaterna senare frivilligt kommer att lämna Haiti när den akuta hjälpfasen är över?

Men tyvärr, det finns en lång historia av invasioner och ockupationer som gör att få i Latinamerika (tro inget annat även om journalisterna påstår det) tror att USA-marinsoldater kommer med vänliga avsikter.

Vad som behövs är färre soldater, mindre vapen och fler hjälparbetare och mediciner.