Varför äger AP-fonder detta rovdriftsbolag?

Vi skriver idag i Dagens Industri om AP-fondernas investeringar i skandalbolag i Peru.

Svenska AP- fonderna investerar närmare en halv miljard kronor i gruvbolaget Newmont Minings som får hård kritik för gruvprojektet Minas Conga. Befolkningen är i uppror mot det amerikanska gruvbolaget Newmont Minings planer på ännu ett utvinningsprojekt i området och situationen har kastat in Peru i en ekonomisk och politisk kris. Undantagstillstånd, militarisering och regeringskris är resultatet av en långvarig gruvkonflikt. Det nya gruvprojektet kommer att torrlägga viktiga vattenkällor och hotar vattentillgången för tusentals människor. Svenska AP- fonderna investerar närmare en halv miljard kronor i gruvbolaget och gruvans säkerhetsvakter är anställda av ett bolag som ägs av Securitas.

Katastrofval för Perus höger

Första valomgången i presidentvalet i Peru öppnar för ett "spännande" resultat. Makthögern är på väg att förlora och det stort, medan två för etablissemanget icke-önskvärda kandidater ser ut att gå vidare till en andra omgång.

Den ena är Humala Ollanta som leder en koalition av vänsterpartier och hans nationalistparti och den andra kandidaten Keiko Fujimori på högerkanten, dotter till den tidigare korrupta och auktoritära "presidenten" Fujimori. I den sista opinionsundersökningen innan dagens val, ledde Ollanta med 31 % mot 22 % för Keiko. Långt efter kommer högerns favoriter, den förra presidenten Toledo (15 %) och hans fd ekonomiministern (och USA-medborgaren) Kuczynski(17 %). Det är en katastrof för högern som länge trodde ha en promenadseger med Toledo.

I de flesta valen nu i Latinamerika blir alternativen en vänsterkandidat och en kandidat för den politiska och ekonomiska makten (högern). Så var det i förra valet i Peru 2006. Ollanta mot ("socialdemokraten") Alan Garcia som blev högerns kandidat. Garcia vann knappt och med valfusk som nu avslöjats av de dokument som Wikileaks släppt. I år ligger högern illa till, de litar inte på Keiko som går sin pappas ärende. Pappa Fujimori sitter i fängelse dömd på 25 år för korruption och mord. Toledo, dåvarande president, och högern satte honom i fängelse.

Humala Ollanta, tidigare officerare, svarar för systemkritiken, han har en stor förankring bland fattiga och i landsbygden. Vänstern har varit skeptisk till Ollanta men har nu allierat sig med hans parti för att vinna valet. Till skillnad från valet 2006 har Ollanta och vänstern kommit överens om valplattform och gemensamma listor till parlamentsvalet. Folkrörelserna, facket, ursprungsfolk är ännu mer skeptiska till Ollanta. Haken är hans tid i armén. Han var officierare under Fujimoris värsta våldsperiod när Sendero Luminoso skulle krossas militärt och militärerna som vanligt i Peru härjade fritt i landsbygden. Trots tveksamheter kommer vänstern och folkrörelserna att rösta på honom.

Vänsterseger i Peru

Den peruanska högern erkände sig igår besegrad i valet till borgmästare i Lima efter tre veckors väntan på valmyndighetens utlåtande. Vänsterkandidaten Susana Villarán är nu vald till borgmästare i huvudstaden Lima med 38,39 % av rösterna. Högerkandidaten Lourdes Flores, tidigare även presidentkandidat, var länge storfavorit och nederlaget skakar om högern men även det redan svaga regeringspartiet APRA (som bekänner sig till "socialdemokratin").

Segern i Lima skapar nya förutsättningar för vänstern inför president- och parlamentsvalet nästa år. Den nya borgmästaren Villarán tillhör dock en relativt ny vänsterrörelse Fuerza Social som inte vill positionera sig alltför långt till vänster. Men valet i Lima vann hon tack vare vänsterns uppslutning bakom hennes kandidatur. Även i andra delar av landet gick det bra för vänstern och för folkrörelserna.

Den stora utmaningen inför valet nästa år är att lyckas få ihop en allians mellan vänstern, ursprungsfolk och andra folkrörelser och framförallt enas kring en presidentkandidat. Just nu är Humala Ollanta från nationalistpartiet bäst positionerad i opinionsundersökningarna men också ifrågesatt inom vänstern och ursprungsfolk. Andra som finns med i bilden som möjliga kandidater är prästen Marco Arana från Movimiento Tierra y Libertad, generalsekreteraren för Perus LO (CGTP) Mario Huamán och ledaren för Amazonas ursprungsfolk Alberto Pizango.

Europafacket kräver stopp för frihandelsavtal

Ledningen för Europafacket ETUC kräver att EU stoppar förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Colombia och Peru. Europafacket med Wanja Lundby-Wedin som ordförande menar att minst 10 fackliga företrädare mördats i Colombia de senaste 2 månader och att det s k  Sustainable Development Chapter som förhandlas fram inom ramarna för frihandelsavtalet inte garanterar att de fackliga och de mänskliga rättigheter respekteras.

Äntligen har facket i EU börjat reagera, i USA har facket lyckas stoppa en ratificering av frihandelsavtalet mellan USA och Colombia. 

EU vill exploatera Amazonas

Igår startade den fjärde förhandlingsrundan mellan EU och Peru/Colombia om ett frihandelsavtal. Inte mycket har rapporterats från mötet. Allt är hemligt och efter helgens stora protester från urspungsfolk i Amazonas kommer förmodlingen EU-förhandlarna att hålla en låg profil. Alla vet att vad EU är ute efter är att EU-kapital, europeiska bolag ska få tillgång till Amazonas för att roffa åt sig naturtillgångarna.

Här skrev jag i Aftonbladet en debattartikel med samernas representant och tre riksdagsledamöter

Reinfeldt, stoppa frihandelsavtalet med Peru!

Ursprungsfolkens protester i Peru mot frihandelsavtalet med USA börjar ge resultat. En minister har avgått och kongressen tvingades att skjuta fram tillämpningen av två av de nio dekret i frihandelsavtalet med USA, som skulle öppna vägen för de transnationella oljejättarna att tränga in i Amazonas. Konfrontationerna på gatan har även nått parlamentet, oppositionen blockerade idag sessionerna och regeringen hotar att utestänga 18 oppositionella parlamentarikerna från Kongressen i 120 dagar. Läget i Peru är inte olikt vad som hände i Bolivia och Ecuador innan Evo Morales och Rafael Correa kom till makten. Alan Garcia, tidigare socialdemokrat, idag i händerna på högerkrafterna, har ett mycket svagt stöd, samtidigt som de sociala rörelserna och den politiska oppositionen gör nu gemensam sak.

Samtidigt som protesterna växer mot frihandelsavtalet med USA, påbörjas den 15 juni den fjärde förhandlingsrundan mellan Peru/Colombia och EU. Förhandlingarna gäller ett liknande frihandelsavtal som tecknats med USA. EU:s strategi den s k Global Europe syftar till att stärka det europeiska kapitalet i ex Afrika och nu i Latinamerika via associeringsavtal. I Latinamerika är motståndet hårt mot frihandelsavtal som öppnar vägen för transnationella bolag. Lantarbetarorganisationer, fackföreningar och ursprungsfolk motsätter sig och kommer som man nu gör i Peru att protestera. Nu gäller det att vi i Europa också höjer rösten. Sverige tar över ordförandeskapet i EU från den 1 juli, vi som värnar om miljön, ursprungsfolkens rättigheter, om rättvis handel måste kräva att regeringen Reinfeldt avbryter förhandlingar med Peru och Colombia, länder vars regeringar begår just nu brott mot mänskliga rättigheter.

Latinamerikagrupperna genomför just nu en namninsamling som ska överlämnas till statsministern Reinfeldt, skriv under här

Nigeria då, Peru idag. Bilder från massakern i Peru

Konflikten i Peru mellan ursprungsfolken och de peruanska militärerna har precis samma orsaker som i Nigeria där oljejätten Shell nu tvingas betala 115 miljoner kronor för övergrepp som begicks mot människor som protesterade mot Shells oljeutvinning i landet.

Se här bilder på massakern på ursprungsfolk i Peru som protesterar mot oljejättar som är väg in i Amazonas.

ursprungsfolk i Peru gör motstånd mot frihandelsavtal

En hård strid utkämpas just nu i den peruanska delen av Amazonas. Det är återigen ursprungsfolken i Latinamerika som tar upp kampen mot nyliberalismen och till försvar av regnskogens naturresurser. De transnationella bolagen tillsammans med Perus president Alan Garcia, medlem i Socialist internationalen, vill till varje pris få igenom frihandelsavtalet med USA och öppna Amazonas för exploatering av olja och mineraler. Det är så klart utländskt kapital och intressen som Alan Garcias högerregering försvarar och som nu har lett till en massaker av urprungsfolk. Hittills har över 100 människor dödats.

Genom dekret vill Alan Garcia öppna vägen för Frihandelsavtalen med USA, något som inte bara går emot den peruanska grundlagen utan bryter även mot internationella konventioner som skyddar ursprungsfolkens rättigheter. Hör intervjun med Latinamerikagruppernas viceordförande Carmen Blanco Valer i SR

EU förhandlar också ett frihandelsavtal med Peru. Samma motstånd kommer europeiskt kapital och intressen att möta från ursprungsfolk och fattiga.

Ledaren för ursprungsfolket som är efterlyst i landet har tvingats söka asyl i Nicaragua.

EU finansierar vattenkraftprojekt i Peru som strider mot ursprungsfolkens rättigheter

Bysamfälligheterna i Peru tar nu strid mot den hänsynslösa exploateringen av ursprungsfolkens mark. Den peruanska regeringen lägger beslag på deras mark för olje-, gas- och skogskövling i Amazonas, gruvdrift som hotar att förgifta vatten och vattentillförseln längst kusten och i Anderna och nu ett vattenkraftverk i södra Peru.

Vattenkraftverket finansieras med kapital och lån från EU. Projektet inskränker ursprungsfolkens rättigheter. Bristen på insyn, de negativa miljökonsekvenserna och myndigheternas vägran att samarbeta med bysamfälligheterna borde ha satt stopp för EU:s medverkan i vattenkraftprojektet.

Amazonasfolken, quechuas och aymaras protesterar med hänvisning till ILO:s konvention och FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter. Ursprungsfolken menar att eftersom Peru skrivit under dessa två konventioner, är centralregeringen tvungen att först få ett medgivande från de berörda bysamfälligheterna innan den kan gå vidare med projekt som genomförs på ursprungsfolkens mark.

De folkliga protesterna har mötts med våld och polisövergrepp. Redan har två personer dött och hundratals sårats. Två ledare har dömts till 20 års fängelse. Centralregeringen vill inte hörsamma kraven och istället väljer den att kriminalisera protesten. De uråldriga samfälligheterna som aldrig knäcktes helt vare sig av conquistadorerna eller den spanska kolonialmakten tar nu återigen strid.

Tonfiskburkar blir politik

Katastrofhjälpen till Peru efter det kraftiga skalvet är nu centrum för den politiska dispyten i landet. Det är tonfiskburkar med bild på Chavéz och oppositionsledarens Humala Ollanta som dykt upp från ingentans. Perus President Alan Garcia anklagar Ollanta för att med fult spel utnyttja människors lidande. Den venezolanske regeringen nekar att de skulle ha skickat burkarna och menar att all hjälp gått via den peruanske staten. Ollanta förnekar också nån inblandning. Det är nu en gåta hur och varifrån tonfiskburkarna dykt upp i katastrofstaden Pisco. Liksom med "väskskandalen" i Argentina har detta fått för resultat att relationerna med Chavéz blivit mer ansträngda och att de som vill försämra kontakten med Venezuela fått vatten på sin kvarn. Skumt, mycket skumt.

En vänstersväng i Peru

Valet slutade med att socialdemokraten Garcia vann med 52 % och mot Humala 47 %, alltså endast 5 % skillnad. Valresultatet i Peru pekar på två saker.

1. Det finns nu och för första gången ett reellt och växande vänsteralternativ som i ord och handling vill göra upp med nyliberalismen och som har ett seriöst program som går hem hos den stora majoriteten i Peru. Humala och vänsterkrafterna har nu etablerat sig som det enda alternativ med program, klar politisk identitet och med en stark socialbas.

2. Det tydliga nyliberala alternativet från högerpartierna och Fujimoris parti försvann i första omgången. Och här finns en del av förklaringen till varför socialdemokraten Garcia vann mot Humala. För att vinna fick högern och socialdemokratin gå ihop mot Humala och överge sitt politiska program med en fördjupning av nyliberalismen och tvingades gå till val på en radikal retorik, med tyngpunkten på bekämpning av fattigdom, mot ytterligare privatiseringar och till försvar av Perus naturresurser. Alltså har valet inneburit en klar vänstersväng i landet.

Peru, nästa?

Idag går peruanerna till val. Och liksom alla andra val i Latinamerika nu för tiden står valet mellan ett nyliberalt alternativ med den tidigare presidenten Alan García och ett vänsternationalistiskt alternativ, med Ollanta Humala som kandidat, som växte fram av missnöjet med de traditionella partiernas (läs högerns) korrumperade styre och de förödande konsekvenserna av åratal nyliberal politik (s k Washington konsensus), med bla Alan Garcia, Alberto Fujimori och nu senast med Alejandro Toledo.

Högerns kandidat, Alan Garcia, tillhör i själva verket ett socialdemokratiskt parti, APRA, knutet till Socialistiska Internationalen. Men eftersom högerns första alternativ Lourdes Flores kom trea i första valomgången har Garcia fått ta över staffetpinnen för nyliberalismen. Det peruanerna minns av hans tid som president är korruptionen, en enorm inflation och devalvering, brotten mot de mänskliga rättigheterna och framförallt framväxten av den maoistiska guerrillan Sendero Luminoso som gjorde att USA ökade sin militära närvaro i Peru . Peruanerna fick till sist nog med Garcia, som flydde landet anklagad för korruption och Fujimori, en annan representant av den peruanska oligarkin, tog över med järnhand. Han fick så småningom också fly till Japan och var fram till en vecka sedan häktad i Chile. Toledo som tog över med stöd av en enorm massrörelse använde sig av en mer radikal retorik men fortsatte med samma nyliberal politik som Garcia och Fujimori.

Ollanta Humala är en före detta militär som år 2000 ledde ett mindre uppror mot Fujimoris regim. Hans program liknar i stora delar Evo Morales och MAS politiska program; stopp för den nyliberala privatiseringspolitiken, nationaliseringen av naturresurserna (i synnerhet oljan och gasen), en jordreform, en konstitutionell ändring som sätter punkt för polititisk klientelism och korruption, stöd till ursprungsbefolkningen, nej till frihandelsavtalet med USA samt reformer riktade till de fattiga.

I april vann Humalas parti parlamentsvalet med 21,5 %, Garcias parti APRA fick 20,5 % och högern 15,3%.

Vänstervindar i Latinamerika

Jag har den senaste månaden hållit i ett flertal föredrag om Latinamerika, på olika platser och för olika sorts människor. Nyfikenheten är mycket stor. Senast på ABF i Stockholm blev jag och arrangörerna glatt överraskade när salen fylldes till sista plats med intresserade människor. Många frågor, mycket undringar och många egna analyser. Och visst intresset är befogat för det händer mycket intressanta saker i Latinamerika.

Tre viktiga nyheter den här veckan visar lite på hur vindarna blåser på andra sidan världen.

Ollanta Humala, presidentkandidaten i Peru som likställs med Venezuelas Chavez, leder nu opinionsundersökningar inför valet den 9 april. Humala leder med 32 % mot 28 % för högerns kandidat. Igår menade Humalas vicepresidentkandidat att det kommer att bli nödvändigt att staten tar över hela ansvaret i strategiska näringsverksamheter, så som inom energisektorn.

I Ecuador fortsätter de massiva protesterna och vägblockader mot regeringens planer på att skriva under ett frihandelsavtal med USA. Protesterna riktar sig också mot ett USA-oljebolag Oxy som bryter systematiskt mot gångna avtal och som använt sig av olagliga metoder för att fördriva ursprungsbefolkningen från oljerika områden. Ursprungsbefolkningen har nu manat till en nationell resning.

I Bolivia har den nya presidenten Evo Morales gått ut med att regeringen senast den 12 juli ska genomföra så som man tidigare lovat en omfattande nationalisering av gastillgångarna. Igår satte man igång med hjälp av Kuba och Venezuela en alfabetiseringskampanjen som kommer att nå ca 1,2 miljoner människor.