Ockupation+Green Festival= sant

"Din mötesplats för en grönare och skönare livsstil". Så presenteras årets Green Festival i Kungsträdgården, en festival för besökare som har det gröna tänkandet gemensamt och som främjar en mer hållbar livsstil. Soda Stream, som tillverkar sina kolsyremaskiner i en illegal bosättning på ockuperad palestinsk mark, ärhuvudpartner i denna festival. Arrangör av festivalen är Kraft&Kultur och i Soda Streams marknadsföring anges Läkarmissionen som mottagare av intäkter från Soda Streams försäljning under festivalen. Som ni säkert vet pågår det för närvarande en internationell bojkottkampanj mot Soda Stream för att få dem att flytta sin huvudfabrik från ockuperat område. De vill inte flytta därifrån eftersom de belönas av den israeliska staten med skattesubventioner och billig mark; de kan nyttja billig palestinsk arbetskraft och de tillåts exportera till Sverige som del av EU:s frihandelsavtal trots att det är illegalt! PGS kommer organisera en bred aktion i Kungsan för att rikta uppmärksamhet på Soda Streams lagbrott och koppling till den israeliska ockupationen!! KOM OCH DELTA DU OCKSÅ!! Vi träffas i Kungsträdgården på fredag 1 juli 10.30 (programmet för dagen startar 11.00) vid restaurangen mitt emot NK's entré.

diktaturens representant på besök

Hur ligger det till med umgänget?

Idag får den svenska regeringen fint besök, nämligen Sheikh Abdullah bin Zayed Al Nahyan, utrikesministern i diktaturen Förenade Arabemiraten. Diktaturens representant träffar både utrikesministern Carl Bildt och centerledaren/näringsministern Maud Olofsson.

Avståndet mellan politisk flosker som basuneras i media och praktiken är fett stort

återigen, AP-fonderna i 15 svartlistade bolag

Som sagt, vinsten går före mänskliga rättigheter. Våra pensionspengar investeras i transnationella bolag som kränker människor, motarbetar fackliga organisationer, överutnyttjar naturresurser mm. En genomgång av de svenska AP-fondernas innehav som vänsterpartiet beställt hos Riksdagens utredningstjänst visar att pensionspengarna investeras i minst 15 svartlistade bolag.

Det är dags att ta en seriös debatt om hur våra pensionspengar placeras och att idag enbart ekonomisk avkastning finns som riktlinje för pensionspengarnas placering.

USA-experimentet med syfilis i Guatemala

I juni presenteras utredningen om USA:s experiment med syfilis i Guatemala. The Guardian skriver bra om det. USA-administrationen gav läkare i uppdrag att smitta fattiga, barn, prostituerade, soldater m fl för att se effekterna av syfilis och prova antibiotika och penicillin.

Detta kom fram förra året när en forskare hittade rapporter om medicinska experiment i USA. Från början var det sagt att det var enbart prostituerade som smittats, som ett sätt att ursäkta angreppet. De skulle enligt de vara "mindre värda". Men The Guardian skriver om en flicka som var 9 år när hon utsattes för "experimentet".

Huvudansvarig för utredningen Carlos Mejia säger ""What impacted me the most was how little value was given to these human lives. They were seen as things to be experimented on,"

Rapport från vinrankornas skuggsida

År efter år exporteras allt mer vin till Sverige. Förra året drack vi 13 miljoner liter chilenskt vin. Men få känner till under vilka omständigheter vinet produceras. Sonia Sagrado rapporterar från Chile om vinproducenternas arbetsvillkor, låga löner och förföljelser av fackliga aktiva. läs mer i Expressen

Zelaya is back

Latinamerika visar återigen att det finns en väg till demokrati utan krig, bomber och interventioner från stormakter. Europa, USA och Sverige har mycket att lära från de latinamerikanska demokraterna. Honduras är det senaste exempel.

Två år efter statskuppen är landet på väg in i en försoningsprocess. Det är resultatet av en fast och principiell linje från alla latinamerikanska länder att inte erkänna den regim som med stöd av USA tog makten i juni 2009 efter att ha störtat presidenten Zelaya. En effektiv och politisk isolering av regimen tvingade den honduranska högern att ge efter för de kraven som unisont ställdes av det folkliga demokratiska Honduras och de latinamerikanska demokratierna. Med hjälp av Chavez och Santos och efter flera månader av förhandlingar uppnåddes en överenskommelse som innebär att

1. Manuel Zelaya och andra som tvingats i landsflykt tillåts återvända och alla åtal mot de läggs ner.

2. En konstituerande församling som ska skriva en ny konstitution upprättas

3. Den demokratiska motståndsrörelsen FNRP tillåts att arbeta politiskt

4. En undersökning av brott mot mänskliga rättigheter öppnas

Igår anlände Zelaya hem till Honduras efter 17 månader i exil. Han togs emot av tiotusentals människor och en stark motståndsrörelse FNRP som överlevt förtryck, mord och fängslande.

Den politiska kampen kommer att hårdna utan tvekan, men Latinamerika har lyckats med det som EU, NATO och USA misslyckas med i Nordafrika, nämligen att trots statskupp och förtryck tvinga in en regim i en demokratiseringsprocess.

Kan NATO skydda civilbefolkningen?

Är bombningarna av Libyen förenliga med FN-stadgans fredsprincip? Kan de skydda civilbefolkningen? Var alla fredliga medel uttömda? Kan Nato anförtros ledningen av FN-insatser? Ska Sverige delta? Allt fler svarar nej på de frågorna.

Så skriver IKFF,

SKV, Sveriges Fredsråd och Feministiskt Initiativ om krigets förhållanden och kritiserar FN-förbundets ordförande för hans stöd till kriget i Libyen.

"vi (måste) tyvärr än en gång konstatera hur möjligheten till fredlig lösning till civilbefolkningens fördel undanröjts med hjälp av massiv medial krigshets".

I helgen mördade NATO 18 kvinnor och barn i Afghanistan i en attack som betecknas som "ett stort misstag" av presidenten Karzai. Han låter via sin pressekreterare hälsa att detta är hans "last warning" till USA och NATO.

Men alla vet att Karzai inte kan göra nånting åt NATO:s mord på civila. Inga varningar eller kritik biter på dem. Varken i Afghanistan eller Libyen.

Kraftverksdammar förstör världens tredje största sötvattenreserv

Beslutet att bygga fem vattenkraftverk i två av Patagoniens största floder Baker och Pascua, s.k. Projektet Hidroaysén, har mötts av omfattande protester från ursprungsfolk, miljörörelsen och lokal befolkningen i Chile.

Projektet Hidroaysén kommer att påverka den tredje största reserven av sötvatten i världen. Glaciärvatten som störtar nerför Anderna och slingrar sig fram genom orörda och obefolkade skogar med en unik flora och fauna som rinner ut i Stilla havet.

De fem kraftverksdammar som planeras kommer att översvämma ett område på 6 000 hektar skogsområde med en stor ekologisk betydelse, jordbruksmark med boskap och endemiska arter i ett av de sista orörda ekosystemen i världen. Projektet kommer att rubba den ekologiska balansen och hota den unika floran och faunan. En dödsdom mot en av världens sista bevarade vildmarker.

Detta kommer att orsaka en massiv avskogning och en fördrivning av bönder och ursprungsfolk.

Projektet Hidroaysén beräknas komma att kosta omkring 3,2 miljarder dollar. Bakom finansieringen av vattenkraftverken finns stora transnationella bolag som Endesa, ENEL och Transelec, men också chilenska bolag med historiska kopplingar till Pinochetdiktaturen.

Argumentet för det jättelika kraftverksprojektet är att fördubbla Chiles energiproduktion de närmaste tio åren. Men efterfrågan kommer i huvudsak från den växande och vinstdrivande gruvindustrin som i sin tur utgör ett stort miljöproblem i norra delen av Chile. Den chilenska regeringen prioriterar en omfattande miljöförstörelse istället för att hitta alternativ för att utveckla förnybar, billigare och renare energi, ex sol- och vindenergi. Med projektet Hidroaysen ger nationella och regionala myndigheter efter för påtryckningar från gruvindustrin och el-och industrisektorn.

De omfattande protester är också en kritik mot den nuvarande tillväxtmodell baserad på utvinning av naturresurser och mineraler. En kortsiktig, ekologiskt ohållbar modell.

Belägringen av Puerta del Sol hotar etablissemanget

Det som för några dagar sedan var på väg att bli ett traditionellt val mellan regeringspartiet PSOE och det konservativa PP, har av en spontan och massiv rörelse av förbannade unga människor vänts upp och ner.

Den 15 maj intog en spontan proteströrelse över valdebatten och fortsätter nu i hela Spanien med belägring av offentliga torg. I Madrid har tiotusentals människor sedan i måndags intagit Puerta del Sol. Där har de trots förbud och polisens ingripande slagit upp ett läger och lovar stannar till söndag då de regionala valen ska äga rum.

Inte sedan de massiva demonstrationer mot Irakkriget då högerpresidenten Aznar förlorade valet har nån rörelse lyckas samla så mycket folk. Detta trots den stora ekonomiska krisen och socialistregeringens nedskärningspolitik. Den här rörelsen är de ungas protest mot politiken som inte lyssnar på unga människor som inte ser nån framtid med 45 % arbetslöshet och med löner som är under 1 000 euro.

De etablerade partier darrar, socialistregeringen ville göra valet till en konfrontation mellan höger-vänster, och de konservativa trängda av korruptionskandaler ville sätta dit regeringen för krisen men vågar inte helt att komma ut med sitt program med ännu hårdare nedskärningar och privatiseringar. Nu har protesterna parat ihop etablissemanget och ställt de mot vägen.

De som skulle kunna vinna på missnöjet är det annars splittrade vänstern Izquierda Unida, men har svårt att hävda sig i media och kan komma att förlora röster om proteströrelsens budskap om att inte rösta alls får med sig många som annars skulle rösta vänstern.

Ställ krav på Chile, Reinfeldt!

Inför statsminister Fredrik Reinfeldts besök i Chile ipå torsdag har vi överlämnat ett brev till statsministern med uppmaningen att lyfta Mapuchefolkets situation. Brevet har skrivits under av riksdagsledamöter, EU-parlamentariker, kulturarbetare och en rad organisationer.

Vi uppmanar Statsministern och den svenska regeringen att i möten med Chiles president Sebastian Piñera och med de chilenska myndigheterna ta upp frågan om övergrepp och kränkningar som begås mot mapuchefolket. Den chilenska statens beslut och agerande kränker mapuchefolkets rättigheter och strider mot ILO:s konvention 169 om ursprungsfolkens rättigheter.

Vi vill att Statsministern uppmanar till:
- respekt för mapuchefolkets rättigheter enligt ILO:s konvention 169
- en rättvis och offentlig rättegång för alla mapuchefångar
- avskaffande av Pinochetdiktaturens så kallade antiterroristlagar

läs mer på Newsmill

Åtta motiv för att angripa Libyen

Det är ont om analyser som säger nånting annat än vad som pumpas ut från krigsmakten gällande kriget i Libyen. Här kommer en analys från kommentatorn Stephan Lendman som brukar medverka i Progressive Radio News Hour i Chicago. Han har i en rad artiklar analyserat USA:s och västvärldens motiv för angreppet på Libyen. Här sammanfattas de i åtta punkter.

(1) Gadaffi hade valt bort Africom, en av nio globala Pentagonkommandon för att kontrollera Afrika och Medelhavsområdet, inklusive dess strategiska vägar för energitransitering. Alla afrikanska länder deltar utom Sudan, Zimbabwe, Elfenbenskusten, Eritrea och Libyen. Han backade också ett initiativ för att skapa ett Afrikas förenta stater, medan Washington föredrar en politiskt splittrad kontinent.

(2) Förutom att Libyen är rankad nia i världen med bevisade oljereserver på 42 miljarder fat olja (och stora mängder gas) är den outnyttjade kapaciteten troligen mycket större. Dessutom är den libyska oljan nästan svavelfri och uppskattad för sina extremt höga kvalitet. USA och väst hade redan tillgång till dessa resurser, men de vill ha kontroll över utvecklingen, produktionen och distributionen.

(3) I januari 2009 ville Gaddafi nationalisera den libyska oljan, men hans tidtabell stötte på inre motstånd. Enligt Pravda.ru 25 mars övervägde han möjligheten på grund av låga oljepriser vid den tiden:

"De oljeexporterande länderna bör välja nationalisering på grund av den snabba nedgången i oljepriserna. Vi måste få upp frågan på bordet och diskutera den på allvar. Olja skall ägas av staten, så att vi kan kontrollera priserna bättre med en ökning eller minskning av produktionen."

I februari 2009 bad han om offentligt stöd för att fördela Libyens oljerikedomar direkt till folket. Men högre tjänstemän fruktadeatt förlora sina jobb "på grund av en parallell plan för att befria staten korruption."

Som ett resultat röstade Libyens folkförsamling med 468 röster mot 64 för att fördröja nationaliseringsplanerna, trots att en majoritet på 251 ser förändringen som positiv.

(4) Libyens vattenprojekt "Great Man-Made River" (GMMR) skapar enorma resurser för bevattning. Vid 2007 års vattenkonsumtion priser kan de nya vattenresurserna räcka i ett tusen år. Inte undra på Gaddafi kallar detta projekt "världens åttonde underverk".

Den globala eliten ser naturligtvis enorma vinstmöjligheter i att ta kontroll över projektet och driva det enligt nyliberala principer istället för som en allmän resurs.

(5) En annan fråga gäller kontrollen över pengarna. Libyens centralbank är statsägd. Ny nybildade centralbanken i Benghazi däremot är privat, vilket gör det möjligt för västerländska bankirer att ta kontroll.

(6) Förutom pengar, olja, gas, vatten och andra skäl handlar kriget också om de enorma medel som Libyens investeringsmyndighet (LIA) samlat för investeringsbehov och social välfärd. USA har redan konfiskerats 32 miljarder dollar och 45 miljarder euro av libyska medel.

(7) Libyen var centralt för Afrikas självständighet och möjligheterna att klara investeringar utan att förlita sig på väst. Libyens ställning var exempelvis ett hot mot CFA-francen, ett redskap för fransk finansiell kontroll av Västafrika. Libyen angrips alltså av samma skäl som störtandet av Gbagbo i Elfenbenskusten.

32 miljarder dollar av de medel som USA nu har konfiskerat var avsedda för stora investeringsprojekt i Afrika, bl a en kommunikationssatellit, skapandet av en afrikansk centralbank (tänkt säte i Nigeria), en afrikansk valutafond (säte i Kamerun) och en afrikansk investeringsbank (säte i Libyen).

(8) Gaddafi har förespråkat en ny guldmyntfot och användning av gulddinarer i stället för amerikanska papperspengar som reservvaluta. Dollarn skulle bli värdelös vid inköp av olja och andra råvaror från stora delar av Afrika och Asien, och kanske Latinamerika också.

Argentina lagstiftar mot landgrabbing

Argentina är först ut med att lagstifta mot s k landgrabbing, uppköp av odlingsmark i utvecklingsländer.Miljontals hektar (20 miljoner hektar enligt International Food Policy Institute) har köpts av rika länder och transnationella bolag i fattiga länder för att säkra matförsörjning, spekulera med matpriserna eller för cellulosa- och etanolproduktion. Kina, Saudiarabien, USA, Storbritannien, Japan och Sydkorea är de främsta uppköparna. Bland bolagen finns de stora matjättarna som nu för tiden kontrollerar hela matkedjan. Det är en slags nykolonialism då de köper bördig mark från de fattiga och tar med sig mat och drivmedel. Nu ska Argentina lagstifta för att skydda sig mot landgrabbing, utländska investeringar och uppköp att mark/jord.
Lagförslaget går ut på att utländska ägare av argentinsk mark ska begränsas till 20 % (ca 40 miljoner hektar) av landets totala markyta och av den delen som ägs av utländskt kapital/intressenter får högst 30 % innehas av ägare med samma nationalitet. Dessutom kommer inte en juridisk eller fysisk person få äga mer än 1 000 hektar i s k strategisk mark (zona núcleo o equivalente en otras regiones del país). Ett nationellt register ska upprättas med jordägare för att kontrollera att lagen följs.

Ett annat högst intressant förslag från den argentinska regeringen är att kommersialisering av jord/mark inte längre ska ses som en privat investering utan som en nationell angelägenhet eftersom jorden/marken defineras som en icke förnybar resurs. Detta innebär i praktiken att jordägandet kommer att regleras enbart under argentinska lagar och regler och det kommer att vara omöjligt att kunna föra vidare eller lyfta ett ärende berörande markutnyttjande till bilaterala avtal/frihandelsavtal eller till IC SID.

Lagen och initiativet kommer säkert att följas upp av andra länder i Latinamerika (och kanske även Afrika) som möter idag samma problem med landgrabbing/uppköp av mark från rika länder/transnationella bolag/finanskapital.

Sverige inte längre en fristad för colombianer

Sverige hade tidigare en asylrätt som följde Genevekonventionen. I Sverige fick människor på flykt från dödshot, fängelse, tortyr, som förföljdes av odemokratiska regimer en fristad. Så var fallet för tusentals colombianer som flydde från mord och massaker. Många av de var politiskt aktiva i vänsteralliansen Union Patriotica som ställde upp i val och vars kandidater, allt från presidentkandidater (3 stycken) till fullmäktigeledamöter mördades. Över 4 000 medlemmar i Unión Patriotica mördades av den colombianska regimen.

Nu är många av de colombianer som fick en fristad mycket oroliga för att den svenska fristaden inte längre gäller för dem.

Svensken som nu har deporterats från Venezuela till Colombia var en av de colombianer som fick en fristad för 20 år sedan . Han har via en nyhetsbyrå och en närradiostation fortsatt att arbeta politiskt. Han anklagas nu av den colombianska regeringen för att vara chef för FARC-gerillan i Europa. Han förnekar medlemskap i gerillan, däremot säger han att den colombianska regeringen vill åt honom eftersom han arbetar i medier som ogillas av högerregeringen.

Den colombianska regeringen menar att e-post som skickats från en av FARC-ledarna till en person i Sverige med ett aliasnamn ska vara svensken som nu häktats i Colombia. Det finns även en bild som publicerades i regeringstidningen (och som ägs av presidenten Santos familj) El Tiempo som ska visa svensken med en gerillaledare. Dock har sådana bilder visat sig tidigare vara fejkade (ett bra ex är en journalist från Telesur som satt i isolering anklagad med ett liknande foto och som senare visade sig vara feijk).

Ord står mot ord.

Men Sverige har som skyldighet att agera, inte enbart för en svensk medborgare utan också för de som tidigare fått en fristad i landet. I Sverige har inte personen gjort nåt olagligt, att sända radio eller driva en hemsida är inte olagligt i Sverige, och inte heller har svensken öppet visat sitt stöd för gerillan i Colombia eller liknande.

Sverige borde skydda människor som flytt från regimer som begår brott mot mänskliga rättigheter. Jag förstår mycket väl att colombianer som flydde förtryck och krig i Colombia nu känner sig oroliga. Sverige är inte längre en fristad för dem.

Rasisterna vid Lunds Universitet

Rasismen gör sig återigen påmint på ett universitet i Sverige. En grupp studenter på Hallands nation vid Lunds Universitet målade sig med blackface, band sig fast med kedjor och iscensatte en regelrätt slavauktion. På frågan vad en av dessa utklädda elever skulle föreställa svarade han "I am a nigger".

Som en kommentar till detta smaklösa rasistiska påhitt säger den ansvariga kuratorn på Hallands nation, Elinor Lavesson att "Jag såg det som ett skämt, som en rolig utklädnad." och "ett sätt att lätta på trycket".

Afrosvenskarnas riksförbund kommer med rätta att anmäla de för hets mot folkgrupp och uppmanar alla att mejla till rektorn för Lunds universitet Per Eriksson: rektor@rektor.lu.se med kopia till Christoffer Ivarsson ordf@lus.lu.se, ordföranden för studentkårerna Lunds universitet.

I brevet kan ni säga precis vad ni känner men ni bör också ta upp följande krav:

* Eleverna bakom den rasistiska attacken måste uteslutas från studentkåren

* Kuratorn för Hallands nation, Elinor Lavesson, måste ta sitt ansvar och avgå

* Rektorn för Lunds universitet tillsammans med ordföranden för Lunds studentkårer Christopher Ivarsson måste komma ut med en offentlig ursäkt och avståndstagande från den här sortens rasism.

* Rektorn för Lunds universitet ska presentera vilka åtgärder de ska införa för att garantera att liknande händelser inte inträffar i framtiden

Vi hoppas så många som möjligt av er tar av sin tid för att bekämpa den här sortens öppna rasism rakt i ansiktet på oss alla.

Nordiskt kapital förstör miljön och människoliv i Brasilien

Skogsindustrins satsningar i Sydamerika är förödande för både miljö och lokalbefolkningar, hävdar Marcelo Durao från De Jordlösas rörelse i Brasilien (MST). Ett ledande exempel är svensk-finska Stora Ensos verksamhet i Brasilien. Företaget har dömts för miljöbrott och bemöts regelbundet av protester från lokalsamhället. Bolaget tänker enbart på sin avkastning och struntar i lokalsamhället.

Durao deltar idag på Stora Ensos bolagsstämma för att ge aktieägarna småbrukarnas och rörelsens bild av företagets verksamhet. Läs hans debattinlägg på Svd-brännpunkt

Agrobusiness och matproduktion

Idag röstade en majoritet i riksdagen för att INTE driva inom EU kravet på att förbjuda användningen av giftet parakvat i bl a sojaproduktionen. I Sverige och EU är giftet redan förbjudet, men i de länder som producerar soja som sedan exporteras till den rika världen används parakvat i enorma mängder som håller på att ta död på folk och miljön. Synd att inte de svenska parlamentariker vill att människor i Syd ska ha samma rättigheter som människor i Nord.

Idag fick riksdagen ändå besök av en representant från brasilianska MST (de jordlösas rörelse) kanske världens största folkrörelse i världen. De samlar över 1 miljon lantarbetare och småbönder i Brasilien. Deras krav handlar mycket om rätten till jord och mat. Och också kritiken mot den s k agrobusiness. Dvs det jordbruk som fokuserar på att tjäna pengar på produktion av livsmedel eller rättare sagt matvaror.

Agrobusiness tar alltmer över jordbruket och jorden i Brasilien och kontrolleras av ett fåtal stora transnationella bolag (TNC): Monsanto, Du Pont, Cargill, Nestlé, Danone. Dessa TNC kontrollerar hela matkedjan. Grödor, kemikalier, produktionen, kapitalet, exporten och distributionen. Agrobusiness inriktar sig på ett få fåtal råvaror som går exportera och tjäna pengar på, i Brasilien handlar det om sockerrör (till Etanol), soja (till djurfoder), kött, eukalyptus (till pappermassa). Agrobusiness med den storskaliga produktionen tränger undan jordbruk som inriktar sig på matproduktion för lokalbefolkningen, förstör enorma gröna arealer och tvingar folk att arbeta i slavliknande förhållanden.

Tortyrinstruktören från USA

En oskyldig nyhet kan man tro. Men nej. DN-journalisten Kristoffer Örstadius har antingen gjort en dålig research eller så har han medveten placerat nyheten där, "oskyldigt", "vinklat". Det handlar om mordet i Uruguay 1970 på vad DN-journalisten tror vara en USA-"diplomat", nämligen den ökände Dan Mitrione. Han ska ha kidnappats och mördats av gerillan Tupamaros. USA och Uruguays diktatur anklagade bl a en svensk forskare för att vara en av hjärnorna bakom kidnappningen. Han förnekar ännu idag att han låg bakom mordet som återigen livats upp med dokument från Wikileaks.

Men vad Örstadius inte berättar i sin oskyldiga nyhet är att USA-"diplomaten" i själva verket var en av USA:s skickligaste tortyrinstruktörer. Ja, hans stora specialitet var att hitta den "exakta smärtan, i den exakta kroppsdelen, i den exakta tortyrnivån för att få fången att prata", som det hette. Han lärde ut elchocker på könsorgan och långsam strypning. Costa Gavras gjorde filmen "Etat de Siége" baserad på torteraren från USA.

1969 kom tortyrinstruktören Mitrione till Uruguay för att instruera dödsskvadronerna i tortyrtekniker. I ett år härjade "diplomaten" i Uruguay tills han kidnappades och mördades. Tidigare var han verksam i Brasilien. Hans uppdrag där var att skapa en politisk polis efter statskuppen 1964. När han lämnade Brasilien hade "kåren" 523 "specialiserade" agenter. Mitriones tortyrteknik användes sedan även i diktaturerna i Chile, Argentina, Paraguay och Centralamerika.

Katastrofval för Perus höger

Första valomgången i presidentvalet i Peru öppnar för ett "spännande" resultat. Makthögern är på väg att förlora och det stort, medan två för etablissemanget icke-önskvärda kandidater ser ut att gå vidare till en andra omgång.

Den ena är Humala Ollanta som leder en koalition av vänsterpartier och hans nationalistparti och den andra kandidaten Keiko Fujimori på högerkanten, dotter till den tidigare korrupta och auktoritära "presidenten" Fujimori. I den sista opinionsundersökningen innan dagens val, ledde Ollanta med 31 % mot 22 % för Keiko. Långt efter kommer högerns favoriter, den förra presidenten Toledo (15 %) och hans fd ekonomiministern (och USA-medborgaren) Kuczynski(17 %). Det är en katastrof för högern som länge trodde ha en promenadseger med Toledo.

I de flesta valen nu i Latinamerika blir alternativen en vänsterkandidat och en kandidat för den politiska och ekonomiska makten (högern). Så var det i förra valet i Peru 2006. Ollanta mot ("socialdemokraten") Alan Garcia som blev högerns kandidat. Garcia vann knappt och med valfusk som nu avslöjats av de dokument som Wikileaks släppt. I år ligger högern illa till, de litar inte på Keiko som går sin pappas ärende. Pappa Fujimori sitter i fängelse dömd på 25 år för korruption och mord. Toledo, dåvarande president, och högern satte honom i fängelse.

Humala Ollanta, tidigare officerare, svarar för systemkritiken, han har en stor förankring bland fattiga och i landsbygden. Vänstern har varit skeptisk till Ollanta men har nu allierat sig med hans parti för att vinna valet. Till skillnad från valet 2006 har Ollanta och vänstern kommit överens om valplattform och gemensamma listor till parlamentsvalet. Folkrörelserna, facket, ursprungsfolk är ännu mer skeptiska till Ollanta. Haken är hans tid i armén. Han var officierare under Fujimoris värsta våldsperiod när Sendero Luminoso skulle krossas militärt och militärerna som vanligt i Peru härjade fritt i landsbygden. Trots tveksamheter kommer vänstern och folkrörelserna att rösta på honom.

Krigets konsekvenser redan här

Igår inledde Italiens utrikesminister Maroni hårda "förhandlingar" med den sittande regeringen i Tunisien om de tusentals krigsflyktingar som nu söker sig till EUropa. Natten till idag sjönk ett fartyg med 300 människor ombord, minst 20 personer drunknade och över 130 saknas.

Från Italien rapporteras att över 21 000 flyktingar flyttats från ön Lampedusa till fastlandet. Men flyktingströmmen har resulterat i en politisk kris som tär på Berlusconis "popularitet" på högerflanken. Medan regionerna i södra Italien nu skyndsamt tar emot människor som flyr krig och elände i Libyen och Nordafrika, vägrar de rika regionerna i norr som styrs av Bossis Lega Nord att hjälpa till.

Annars fick inte Italiens Maroni mycket från förhandlingar med Tunisien som lovat ta tillbaka ca 800 flyktingar. Nu vill Berlusconi att Sarkozy inte enbart glänser med sina flygbomber i Libyen, utan också tar ansvar för konsekvenserna av kriget. Ett möte är bokat till den 26 april. Frankrike har de senaste dagarna skickat tillbaka tusentals tunisier som tagit sig vidare från Italien via Ventimiglia. EU är annars nästan förlamad. Inte många ställer upp. Undrar vad Sverige gör ?

Låt människors hälsa gå före blockpolitiken

Trots att det giftiga bekämpningsmedlet parakvat är förbjudet i Sverige och inom EU exporterar Europa stora mängder till Brasilien för produktion av soja, som vi sedan importerar till djurfoder. Tusentals lantarbetare i Brasilien dör varje år efter att de handskats med giftiga bekämpnings- och insektsmedel.

Ett enigt Miljö- och jordbruksutskott i riksdagen anser att Sverige inom EU och internationellt ska fortsätta arbeta för att användningen av bekämpningsmedlet parakvat stoppas. Såväl branschorganisationerna LRF och Lantmännen som miljöorganisationer är överens om att vi inte bör importera varor som är producerade med kemikalier som är förbjudna inom EU, exempelvis parakvat. Ministrarna Ewa Björling, Andreas Carlgren, och Eskil Erlandsson tycks backa upp samma linje (Brännpunkt, 20/1 resp. 25/1).

Så nu är det upp till bevis för våra riksdagsledamöter, tycker de att människors hälsa och miljö går före parti- och blockpolitik? I morgon torsdag har de chansen att rösta för människors hälsa!

Läs mer i min debattartikel i SvD – Brännpunkt